Djura hembygdsgård

Djura hembygdsförening bildades 1931, i första hand för att rädda "Nises källarstuga" med sina dalmålningar. Stugan var på väg att säljas och man ville behålla den i bygden.

Med början 1934 anordnades gammaldags körkalas. Bönder frånDjura Hembygdsgård de olika byarna hjälptes åt att med häst och vagn eller släde köra hit de nedplockade timmerbyggnaderna. Drivande kraft var komminister Arild Karlén, som även var en skicklig amatörarkeolog. Hembygdsgården fullbordades och invigdes 1939.

Gårdens byggnader är grupperade kring en gårdsplan och har flyttats hit från olika Djurabyar. De visar det traditionella byggnadsskicket i bygden under 1600-1800-talen. Enkelstugan som boningshus förekom på mindre jordbruk i bygden, mest bruklig var annars den större parstugan. Särskilt intressant är "Nises källarstuga" från mitten av 1700-talet med en hel interiör av dalmålningar på väggpanel.

Gården ägs och förvaltas av Djura hembygdsförening med stöd från Leksands kommun.

Karta över  Djura hembygdsgård

Gårdens byggnader

1 "Hedpersstugan"
Enkelstuga från omkring år 1800, påbyggd 1829. Stugan kommer från Hedpersgården på Djurheden. Här visas en typisk boendemiljö för 1800-talet. Stugan är huvudbyggnad på hembygdsgården. Hedpersstugan beboddes ännu på 1920-talet av Hedpers Per med familj.

2 "Olars stuga"
Enkelstuga utan eldstad med ryggåstak och långa väggfasta bänkar. Stugan är hitflyttad från Olarsgården i Gråda och har använts som gästabudsstuga (bröllopsstuga). I taket ser man kritmarkeringar som gjorts av olika brudpar.

3 "Nises källarstuga".
Stugan är från omkring 1750 och k