|
Hembygdsgården är uppförd på Holens bys gemensamma undantagsmark på Vattberget, de flesta byggnader flyttades hit på 1920-talet från olika byar i Åls socken.
Åhls fornminnes- och planteringssällskap instiftades 1912. Dåvarande Åls kommun hade tidigare anslagit medel till "ett planteringssällskap för Vattbergets ordnande". Förutom markvård på olika sätt i bygden, var ett huvudsyfte för föreningen att uppföra en "minnesgård i gammal stil". Redan 1916 invigdes hembygdsgården som då bestod av två byggnader.
Under 1920-talet växte den kringbyggda gården fram och fullbordades. Drivande kraft var Back Olof Ericsson. Man anordnade gammaldags körkalas, för att forsla fram husen från olika byar i socknen och många bybor engagerades med häst och släde. Föreningen namnändrades 1927 till Åhls hembygdsförening.
Den fyrkantbyggda formen på gården är typisk för bondgårdar i Nedansiljan, med en parstuga som bostadshus. Fähuset var ofta, som här, placerat mitt emot bostadshuset, så att gödsel-staden kunde samordnas med stallet och dasset. Utanför gårdsfyrkanten placerades byggnader som kunde innebära särskild eldfara; smedja och torkstuga, samt härbren som var viktiga att skydda mot vådeld.
Hembygdsgården ägs och förvaltas av Åhls hembygdsförening.
Foto: Jovica Marceta
Gårdens byggnader
1 Parstuga
Stugurummet åt väster är från 1700-talet. Här är boendemiljö med ryggåstak, öppen eldstad, väggbänkar och tarrsängar. Anderstugan åt öster är byggd på 1800-talet. Det är inte ovanligt att en parstugas olika halvor är av olika ålder. Vid arvsskifte var det lätt att flytta med sig sin nedplockade ärvda stughalva. Byggnaden kommer från Lustig Per Perssons gård i Ål- Kilen. Förtaket är typiskt för Ål.
2 Portliderkammare från omkring 1800
En enrummig stuga med portlider från Spax i Sätra.
3 Stall med foderskulle, stallskammare och vidbyggt dass
På byggnaden finns årtalet 1631 inristat ovanför den högra dörren med draglås från 1600-talet. Byggnaden kommer från Spax i Sätra.
4 Fähus med fähuslider
Byggnaden är från 1831 och kommer från Byngsbodarna. Fähuset har mycket välbevarad interiör med jordgolv, fem bås för kor och två kalvkättar.
5 Trösklada med vedlider
Ladan är sannolikt från 1700-talet och kommer från Helgbo.
6 Dubbelbod från 1500-talet
Byggnaden kommer från Ål-Kilen och är byggd med rundtimmer och svagt gotisk knuttyp. Parboden har två rum, det ena för spannmål och det andra förvaringsrum samt sov- kammare sommartid. Här visas utställningar av olika föremål och hantverk.
7 Härbre
Årtalet 1746 finns inristat över dörren. Härbret kommer från skogsbyn Djuptjärnbo och har timrade sädesbingar, vilket är ovanligt. En annan intressant del är undertaket, som är ett s k laggtak. Takets längsgående halvstockar omsluter gavel- röstet som stavarna i ett laggkärl.
8 Härbre från 1800-talets senare hälft
Byggnaden kommer från "Plastômta" på Nedre Heden.
9 Tiondelada från 1700-talet
Kyrkans tiondelada har stått vid kyrkans boställe i Ål.
10 Bastu
Byggnaden kommer från Junkargården på Övre Heden. Mitt i rummet är en rösugn, längs väggarna lavar där säden lades för torkning.
11 Skvaltkvarn från 1800-talets första hälft
Skvaltan har stått i Helgnäsån nära Timmersmora. Den har en välbevarad interiör.
12 Holens småskola byggd 1886
Byggnaden är flyttad och återuppförd här 1993. Den är nu inredd med modernt kök och samlingssal.
Text: Margareta Andersson ©
|