|
Hembygdsgården Holen
Karta: © Elias Andersson
Hembygdsgården Holen skapades av konstnären och hembygdsvårdaren Gustaf Ankarcrona åren 1910 - 1911.
Gustaf Ankarcrona (1869 - 1933) var av adlig ätt från Huskvarnatrakten i Småland. Han har själv vittnat om hur hans intresse för den gamla dalakulturen väcktes vid en hemslöjdsutställning i Gävle 1901. Han blev bl a initiativtagare till bildandet av den första hemslöjdsföreningen på svensk landsbygd i Leksand 1904.
Spegel-Holen, som det här området kallades, kunde förvärvas 1908 av Ankarcrona. Här fann han en av de vackraste platserna runt Siljan, med milsvid utsikt över sjön med omkransande blånande berg.
Ute i byarna lyckades han finna och förvärva gamla intressanta timmerbyggnader, som flyttades hit. Efter eget sinne uppförde Ankarcrona en kombinerad bostad och ateljé. Här ville han visa hur tidigare generationer bott och levat och samtidigt ge prov på den gedigna timringskonsten i Siljansbygden.
På hans inrådan grundades här på Holen Dalarnas hembygdsförbund 1915, det första länsförbundet i Sverige. Ankarcrona blev en välkänd kulturpersonlighet i Dalarnas bygder, där han propagerade för ett vidmakthållande av den fäderneärvda hemslöjden och för bildandet av hembygdsföreningar i landskapets socknar. Han kom att betyda mycket för en levande folklig tradition i Dalarna.
Holen skänktes till Leksands hemslöjdsförening och 1934 kunde man ta emot de första besökarna. Gården förvaltas och ägs nu av Leksands kommun. Den besökande får se Ankarcronas arbetsrum och ateljé med ett urval av hans rik-haltiga samling av folkkonstföremål. Dessutom visas i de olika byggnaderna redskap och nyttoföremål som användes i det traditionella jordbruket. Holen kan främst karakteriseras som en minnesgård över sin upphovsman och är sedan 1985 förklarat som byggnadsminne.
Gustaf Ankarcronas ateljé
Foto: Jovica Marceta
Gårdens byggnader
1 Källarstuga från 1800-talet i två våningar
Byggnaden kommer från Lassasgården i Björken. Stugan användes av Ankarcrona som bostad; på nedre botten kök och på övre sovrum.
2 Loftbod daterad till 1610-1630
Byggnaden kommer från Sjönsgården i Siljansnäs, men härstammar troligen från Grytnäs. Porten bär årtalet 1655 och är från Danielsgården i Plintsberg.
3 Trösklada från början av 1700-talet
Ladan härrör från Middagsbo fäbodar och har till- hört Brändgården i Laknäs.
4 Fähus
Över dörren finns årtalet 1706 inristat. Fähuset kommer från Middagsbo fäbodar, där det tillhört Svedugården i Tällberg.
5 Stall med portlider och dass, från 1705
Stallet har tillhört Skom Larsgården i Tällberg. Här hade Ankarcrona sin häst Blanka.
6 Dubbelbod med årtalet 1650
Byggnaden kommer från Hjulbäck, men har tidigare stått i Fornby. Under boden finns en källare med smidda beslag kopierade från Gattugården i Ullvi.
7 Mjölkbod från 1827
Boden har tillhört Halvarsgården i Laknäs och stått i Gansåsens fäbodar.
8 Två dubbelbodar
från Lassasgården i Västanvik resp Skom Larsgården i Tällberg. Bodarna har av Ankarcrona byggts ihop och inretts till ateljé och skrivrum.
9 Härbre från 1694
Byggnaden kommer från Ingbergsgården i Laknäs. Den här typen av härbren med ingång från långsidan, är ovanliga i Nedansiljan.
10 Kaffestugan
ursprungligen en parstuga, daterad till omkring 1850. Stugan kommer från Sjugare, är hitflyttad och färdigställd 1933 efter Ankarcronas ritningar. Nu är här servering.
11 Toaletter
Text: Margareta Andersson ©
|