Leksands hembygdsgårdar - Byggnader

Leksands hembygdsgårdar - Byggnader

1 Parstuga
"Gattu-stuggu", i två våningar, uppförd 1791-93 på "Gattu-gården" i Ullvi.
Enligt tidens bruk nyttjades endast "stuggu" (rummet åt söder) där man lagade mat, bakade, arbetade, åt och sov vintertid för att lättare hålla värmen. Övriga utrymmen stod oeldade och användes mest som förvaringsutrymme eller som feststuga vid större högtider.

2 Stuga
enrummig med eldstad, byggd i slutet av 1700-talet och flyttad från Yttermo.
Dalmålaren Winter Carl Hansson (1777 - 1805) använde under en tid stugan som målarverkstad. I Leksands kulturhus visas flera av hans målningar, bl a den kända "Ålderstrappan". En hel interiör finns bevarad på Danielsgården i Bingsjö, Rättviks Finnmark.

3 Dubbelbod
från Klasgården i Laknäs, "Klas Jons bud", gårdens äldsta byggnad. Genom analys av årsringarna i timret (dendrokronolgisk metod) har den daterats till 1516.
Den gotiska knuten är identisk med Ornäsloftets och låset av medeltida typ. Korsen ovanför dörren skyddade mot onda makter och allehanda oknytt. Att bränna och välsigna gav skydd mot eld och våda, enligt den uråldriga magiska föreställningen "lika botar lika", som här förenats med kristen tro.
Skyddstecken av senare datum, kristna kors och liknande, sitter alltid på utsidan av en byggnad, vanligen ovanför en dörr.

4 Stall
med portlider och intimrat dass "ganthus", uppfört ca 1775, flyttat från Plintsberg.
Dyngbalken är uppförd i skiftesverk.

5 Ladugård
"Fäjset", timrat på 1860-talet och ursprungligen från Djura, har en ovanligt välbevarad interiör med eldstad och delvis trägolv. Vid inre gaveln finns "hjällen", sovplats för några av gårdens kullor. Ladugården hade förr en mångsidig användning; kvinnorna kunde t ex karda, spinna och väva i värmen från djuren och härden.

6 Enkelstuga
med ryggåstak, "Svens-stuggu", uppförd i slutet av 1700-talet, flyttad från Svens-gården i Djura. Här visas en äldre och enklare boendemiljö än den i "Gattu-stuggu".

7 Loftbod
dubbelloft med portlider, uppfört strax efter 1580, flyttat från Siljansnäs.
Medeltida drag är de urnformade knutarna, låsets utformning och brännmärken mot oknytt.

8 Stolphärbre
"Knapphärbret", härstammar från 1600-talet och kommer ursprungligen från Knappgården i Kullsbjörken. Den starkt överkragande övervåningen visar släktskap med norska "stabbur".

9 Vagnslider
uppfört under 1800-talet, flyttat från kyrkvallen. Elegant skurna sparrar under takfoten.

10 Stolphärbre
långsideshärbre från Almo, troligen timrat under 1500-talet. Enbart underhalsning på knutarna, samt kavelkrus i knutarna på väggbandet. Ovanför dörrarna finns skyddskors och draglåset är från 1600-talet.

11 Stolphärbre
långsideshärbre, "Hjulbäckshärbret", från ca 1630, har stått i Hjulbäck. Runinskrift finns på sädeslåren. Ingången är av konventionell leksandstyp med självväxta krokar.

12 Fäbodstuga
"Blomstugan", enrummig stuga med ryggåstak, årtalet 1689 är inristat i takvirket, ursprungligen från Västannor, men närmast flyttad från Lindbodarna. Skorstenens koniska form gav bra drag vid eldningen.
Kor, får och getter bufördes sommartid till fäbodställena för skogsbete. Av mjölken framställdes smör, ost och messmör.

Leksands hembygdsgårdar, i förgrunden stugan
där Dalmålaren Winter Carl Hansson haft sin verkstad.
Foto: Jovica Marceta

13 Stuga
"Jones-stugan", uppfördes på 1750-talet och kommer ursprungligen från Spikgården i Djura.
Jones Mats Persson, en bonde från Lisselby, uppförde med början 1899 på eget initiativ "Leksands Etnografiska Museum", Dalarnas första hembygdsgård, med såväl äldre byggnader som stor föremålssamling. Denna stuga, liksom byggnaderna nr 14, 15 och 20, ingick i detta ursprungliga museum, som uppfördes i Lisselby och 1938 flyttades till en plats vid älven nära Rosn´s herrgård.

14 Lofthärbre
med portlider, "Jones-loftet", daterat till 1606, kommer från Gatugården i Nedre Tällberg. Härbret har tillhört Gatu Erik Ersson, riksdagsman vid sista dalaupproret 1743.
Byggnaden flyttades 1904 till "Leksands Etnografiska Museum" i Lisselby.

15 Källarstuga
"Jones liss-stuga", uppförd under 1700-talet och flyttad från Prosgården i Yttermo by. Där fungerade den som skolstuga, men tidvis även som verkstad för skomakare och skräddare.
Byggnaden flyttades år 1900 till "Leksands Etnografiska museum" i Lisselby.

16 Stolphärbre
från Skeberg, daterat till 1748, har tillhört författaren Johan Nordling. Ovanför dörren finns inskriften: "Guds välsignelse gör huset rikt 1748".
Härbret har en för Leksand sällsynt konisk form besläktad med de snedväggiga ladorna i Norrland.

17 Härbre
"Djäkenhärbret", uppfört under 1860-talet, flyttat från Djäkengården i Djura.
En sen härbrestyp utan underpallning.

18 Stolphärbre
troligen timrat under 1700-talet, har tillhört Gattugården i Ullvi, flyttat från Bastbergs fäbodar till nuvarande plats 1964. Det vackra renässanssmidet på dörren kommer från ett äldre hus.

19 Stolphärbre
från 1500-talet eller 1600-talet, ursprungligen från Bjurtjärn vid Hackmora by. "Gotisk" form med brant tak och stavkonstruktion i svalen. Använt som härbre fram till 1723, då det flyttades till Bjurforsdammen och byggdes om till skvaltkvarn. Från 1800-talets slut fram till 1960-talet brukad som hölada; ett bra exempel på hur flexibelt och mångsidigt man förr nyttjade en timmerbyggnad in i det längsta.

20 Skvaltkvarn
uppförd på 1860-talet, från Kvarnbäcken i Hälla (se även nr 27). Flyttad 1906 till "Leksands Etnografiska museum" i Lisselby.

21 Kyrkbåthus
nytimrat 1965. Här förvaras tre kyrkbåtar; två större från Laknäs byggda 1846 och 1854 och en mindre från 1755 med två årpar. Förebild är ett kyrkbåthus på Zorns Gammelgård i Mora, vilket Zorn köpte i Laknäs by i Leksand. Se även Rönnäs kyrkbåthus!

22 Dansloge
"Kaplaladan", daterad 1793, flyttad från Kaplagården 1977.

23 Eldhus
från Flatbodarna uppfört under 1800-talet. Timret var så dåligt att alla stockar utom en fick ersättas vid upptimringen. Lokala benämningar är "jell'us", "sters" och "störhus". Det har även kallats kokhus. I vår tid finns eldhusen bevarade främst på fäbodar där de i gångna tider brukades av fäbodkullorna.
Eldhuset med sin uråldriga atmosfär är till karaktären besläktat med det vikingatida långhuset. Det har öppen härd mitt på det stampade jordgolvet, röken söker sig ut genom en öppning i taket. Sparsamt silar dagljuset in genom små gluggar, vindögon, i väggen. Längs väggarna löper lavarna, långa väggfasta bänkar, där vallkullorna vilade. Över härden hängde järngrytan i en krok, här kokades messmör och här lagade kullorna sin mat.

24 Fäbodstuga
av primitiv karaktär, från Gersbodarna. I stället för gavelkammare finns en mjölkbod med jordgolv. Stugan har tillhört Abrahamsgården i Tällberg.

 25 Kaffestuga
uppförd 1975 med kiosk och servering sommartid.

Byggnader utanför gården

26 Härbre
"Gästishärbret", från början av 1800-talet på prostarrendatorgården intill hembygdsgården.

27 Två skvaltkvarnar
från 1850-talet vid Kvarnbäcken i Hälla by. Förr var varje gård delägare i en skvaltkvarn, d v s en liten vattendriven kvarn, där den egna säden maldes till mjöl.
Vid storskiftet på 1820-talet fanns nära 25 små anläggningar i bäckravinen, i dag återstår bara två.

28 Skvaltkvarn och kvarnstuga
"Gropkvarn" från 1870-talet vid Skebergsån. Mycket välbevarade interiörer både i kvarnhus och kvarnkammare.

29 Skolhus från Ytteråkerö
där det var i bruk fram till 1906. Skolhuset ligger i Kyrkallén strax norr om hembygdsgården och skolmuseet iordningställdes 1974. 
    

 Text: Margareta Andersson ©