|
Konstnären Helmer MasOlle skapade hembygdsgården på 1940-talet, genom att den gamla Båtgården flyttades inom byn Östra Björken till denna plats.
Båtgården hade 1919 på auktion ropats in av MasOlle, efter att den siste i släkten gått bort. MasOlle född i byn, hade flyttat åter till hembygden. Han ville att den sedan 1800-talets början i stort oförvanskade Båtgården skulle bli kvar och bevaras som hembygdsgård för Siljansnäs socken.
I början av 1940-talet började MasOlle flytta över byggnad för byggnad till denna nya plats, gammal hagmark i södersluttning. Några hus i dåligt skick ersattes med andra likvärdiga från Siljansnäsbygden. Först 1954 var gården i sin helhet återuppförd, med byggnaderna inbördes placerade i samma läge som tidigare.
Den slutna, fyrkantbyggda gården är ett typiskt och fint exempel på hur en normalstor bondgård i Nedansiljan kan ha sett ut under 1700-1800-talen. Gårdens byggnader är medvetet grupperade sinsemellan; boningshuset med solvänd entréfasad, stall, dass och fähus med gemensam dyngstad. Gårdsplanen har portlider åt tre väderstreck, med huvudinfart från bygatan i väster.
Söderut är en gärdesgårdsinhägnad fägata, där boskapen kunde ledas ut på bete. Utanför gårdsfyrkanten finns byggnader, som kunde innebära särskild eldfara placerade; smedja och torkstuga, samt härbren för förvaring, som var viktiga att skydda mot vådeld.
Hembygdsgården förvärvades 1972 av Siljansnäs kommun, 1974 hopslagen med Leksands kommun. Nu förvaltas gården av en stiftelse i samarbete med Siljansnäs hembygdsförening.
Foto:Jovica Marceta
Gårdens byggnader
1 Parstuga från 1700-talet
Här visas en ryggåsstuga med typisk boendemiljö från 1800-talet (västra rummet); öppen eldstad, tarrsängar, väggfasta möbler. Inredningen är från Smångsgården i byn. "Anderstugans" inredning (östra rummet) kommer från Elis- gården i Lundbjörken. Brokvisten är tagen från Sors Anders gård i Västra Björken. Mur- stockarna har kronskorstenar som skydd mot väta och onda andeväsen.
2 Källarstuga från 1700-talet
Användes nu som klädstuga där bygdens rika dräktskick visas. Jordkällaren under byggnaden är en exakt kopia av den ursprungliga. Brokvisten kommer från Täppgården i byn.
3 Stall med höskulle, portlider och dass
Byggnaden är från 1700-talet och har välbevarad inredning.
4 Fähus med lider och dyngstad
Byggnaden är daterad till 1870-talet och hitflyttad från Pellebergs i Älgbergets fäbodar. Den ersatte ett ursprungligt fähus, som var i dåligt skick.
5 Lövlada inbyggd med lider och foderbod
Av ladan återstår halva byggnaden i rundtimmer med mycket ålderdomlig timring. Byggnaden har med årsringsanalys daterats till 1330- talet och är därmed Leksands äldsta kända timmerbyggnad. Ladan kan ursprungligen ha varit ett härbre och kommer från Lundins i Norrskog.
6 Trösklada daterad till 1700-talet
Den är hitflyttad från Pellasgården i byn.
7 Loftbod med portlider
Byggnaden är från 1500- eller 1600-talet. Loftboden har laggtak, som är en ålderdomlig konstruktion. Takets längsgående halvstockar omsluter gavelröstet såsom stavarna i ett laggkärl. Korsmärken och skyddsbränningar på byggnaden är an- bringade som magiskt skydd mot onda väsen.
8 Härbre från 1700-talet
Denna typ av härbre med ingång från långsidan är ovanliga i Nedansiljan. Byggnaden kommer från Hinders vid Äreporten nedanför byn.
9 Ängslada
10 Torkstuga
Mitt i rummet finns en stor rösugn, efter väggarna är lavar där säden lades för torkning.
11 Smedja med kolhus
Byggnaden kommer från Buffils i Forsens fäbodar.
Text: Margareta Andersson ©
|