Valborgsmäss, Första Maj och Majblomman

Valborgsmäss

Valborgsmäss
omtalas redan i de medeltida svenska lagarna. I det gamla bondesamhället hölls årets viktigaste bystämma vid Valborgsmäss, bl a granskades räkenskaperna, ålderman byttes och inte minst viktigt, inhägnaderna avsynades noga innan djuren kunde släppas ut på grönbete.

Men vem var Valborg
som funnits i vår almanacka sedan den 1 maj 1901? Valborg var en anglosaxisk furstedotter (f ca 710, d 779) som under mission i Tyskland kom att bli abbedissa i klostret Heidenheim och senare helgonförklarades.
Helgonet har bidragit med sitt namn, men det vi främst firat och firar är förstås vårens ankomst. Blomstermånaden maj leder oss in i sommarhalvåret.

Valborgsmässoafton i Sammilsdal 2002 Foto: Rich Bjerkeheim   Valborgsmässoafton på Kajen 2004 Foto: Rich Bjerkeheim

Hur gammal seden att tända majbrasa
är finns inga pålitliga uppgifter om. Vanligt var att tända eldar både vid påsk, valborg och midsommar. Eldarna brann med magisk kraft, vintern och allt det gamla brändes upp, elden förnyade och beredde plats för sol och vår. Rovdjuren drevs undan så långt som eldens lågor syntes, trodde man, och inte minst skulle skogens alla osynliga väsen, som kunde skada och förtrolla husdjuren under betesgången skrämmas undan.
Vid eldarna förde man oväsen, skramlade med koskällor, blåste i horn, sköt med bössa, tjoade och ropade, lekte lekar och dansade.

LÄS MER om Valborgsmässofirande i Nordiska museets uppteckningar…

Magiska handlingar
utfördes när djuren skulle släppas ut på årets första bete, speciellt med korna. Bland annat var namngivningen en mycket viktig ritual då man kunde läsa en ramsa "Majros ska du heta, Mej ska du följa" o s v. Viktigt var det att varje ko lärde sig att lyssna till sitt namn och därmed följde vallkullans lockrop på skogen.

Här i Dalarna
släpptes djuren ut på bete något senare än till första maj, så just valborgsmässoelden och vårens firande med vårtal, körsång och studenternas mösspåtagning är en senare tradition, känd sedan 1749, som egentligen inte kan förknippas med bondesamhällets seder och bruk kring Valborgsmäss.

De vårdkasar
som redan under medeltiden, fanns på höga berg och i andra väl synliga lägen har ingen släktskap med vår majbrasetradition. De ingick i ett signalsystem, där eldar tändes för att varna om någon fara eller fiende närmade sig. "Festelda" fick man nog i äldre tid för säkerhets skull mest göra i dalgångar och närmare bebyggelsen.

--------------------------------------------------------------------------------

Förstamaj

är vår yngsta och enda borgerliga helgdag och infördes som sådan 1938. Bland både bönder och borgare, akademiker och arbetare har dock förstamaj varit en märkesdag på året långt innan den blev helgdag.
I byarna hölls årets viktigaste bystämma, de olika hantverkarnas skrån höll gillen och i städerna var förstamaj den stora utflyktsdagen. Mest känd var förstås de kungligas lustfärd till Djurgården.

1 maj - arbetarrörelsens stora dag.
Redan under 1880-talet blev förstamaj en internationell demonstrationsdag för åtta timmars arbetsdag. Alltsedan dess har arbetare i alla länder tågat med fanor och standar just denna dag för ett fritt, rättvist och jämlikt samhälle. I Sverige togs beslut om åtta timmars arbetsdag 1919. Det krävdes nästan 40 år av ihärdiga demonstrationer innan något hände i denna fråga och märk väl, att även lördagar fortfarande var arbetsdagar ännu i många år.
Ingen sång har väl, trots "Internationalen", sjungits så ofta i Sverige på första maj som Henrik Menanders "Arbetets söner" från 1885.

"Arbetets söner, sluten er alla
till våra bröder i syd och i nord!
Hören I ej huru mäktigt de skalla
ut över världen, befrielsens ord?
Ur den förnedrande
träldomens grift,
upp till en hedrande
ädel bedrift!
Oket med påskriften: bed och försaka,
Länge oss nedtryckt i mörker och nöd.
:/: Människovärdet vi fordra tillbaka,
kämpa för rättvisa, frihet och bröd.:/: "

Skolornas förstamajfirande i Leksand
Från ca 1910 till 1960-talet organiserade skolan genom initiativ från kantor Manfred Wallgren utflykt för alla skolklasser i Leksand till Käringberget på 1:a maj. Man tågade med en svensk fana i täten upp till Käringberget där man sjöng vårsånger och förtärde medhavd matsäck. Flickorna satte lingonris i sina hättor eller gjorde kransar, pojkarna småbusade mest.
På återvägen mötte musikkåren vid gamla sjukstugan och man tågade nedför Hantverkargatan rundade nuvarande Z-torget fram till majstångsplatsen vid Carl Ohlsons. Här mötte föräldrarna upp, ett kort tal hölls (ofta av Anders More) och man hurrade för våren.
 

--------------------------------------------------------------------------------

Majblomman

har funnits sedan 1907, då den började säljas för att hjälpa barn och ungdomar som drabbats av den tidens svåra folksjukdom tuberkulosen.
 Initiativtagare var den mycket socialt engagerade Beda Hallberg (1869 - 1945).
Lokalkommittéer finns nu på 900 orter i landet och de insamlade medlen används till att förebygga, bekämpa och lindra sjukdomar, fysiska och sociala handikapp hos barn och ungdomar i Sverige.

509 miljoner blommor
har sålts från 1907 t o m år 2000 och försäljningen fortsätter. Under många år var priset 10 öre/st. De flesta av oss har väl någon gång varit majblommeförsäljare!
Majblomman blev redan från början en succé som fick efterföljare i många länder världen över.

Majblommans spridning i andra länder:
Finland 1908  
Norge 1909 Maiblomst
Danmark   Höstblomst
Holland 1910  Juliana-blomma
Belgien   Rose de la Reine
Tyskland 1911 Die Blume der Barmherzigkeit
Österrike   Narcissens Dag

Schweiz   Edelweiss

Ryssland   Den Vita Blommans Dag (end en kort period)

Storbritannien   1912 Alexandra-rosen

Italien 1912 Blommans Dag

Frankrike 1912 Blommans Dag

USA 1922 The Swedish May-flower

Slutligen en vårsång
på Djura-mål som passar bra vid majbrasan.

Vårvinda susä
"Vårvinda susä, bäcka dôm brusä
vintern ha färi bårt fôr i år.
Nu slipp vi frisâ, hostâ å nisâ
skinnpälsn tog vi tå ôss igår.
Känn int du nu hur vårsola skin?
Nu kan vi så båd ârtär å lin.
Kummi ha våra, släpp nu ut fåra
småliva dôm vill ut.

Skoln ha vi slutâ, nu få vi kutâ
lekâ vi få sô mittji vi vill.
Nu slipp vi räknâ skrivâ å läsâ
böckra dôm lägg vi opp på e hill.
Åj. Åj vâ roli hä nu skâ bi
Drillâ ikapp mä lärka i ski
Tra la la la la, tra la la la la
Åj åj vâ jâ ä gla."

Melodi: Vårvindar friska

Text © Margareta Andersson - Illustration © Roland Andersson