En utställning om skomakeri i äldre tid
20 mars-11 april 2004
Förr i världen - före industrialismens genombrott - tillverkade människorna själva vad de behövde hemma på gårdarna. Mat, husgeråd och kläder framställdes på plats och råvaror producerades, samlades och förbereddes under arbetsårets olika månader för att finnas till hands när de behövdes. Det gällde att ha god framförhållning så att man var väl rustad och naturahushållningen förutsatte att man kunde utföra de flesta sysslor själv. Ibland behövdes dock specialiserade yrkesmän - och till dessa hörde skomakaren.
När det var dags att förnya sitt skoinnehav tillkallades skomakarmäster som tillsammans med hantlangare och lärpojkar gick från gård till gård för att arbeta. Mat, husrum och arbetsmaterial fick gården stå för, specialverktyg och förhoppningsvis ett gott humör hade skomakarna med sig. Historier och nyheter kunde ventileras samtidigt med arbetet och hantverkarnas besök var oftast välkommet bland gårdsfolket.
Denna utställning vill visa på ett äldre tiders hantverk som nu är till största delen utdött. Skomakeri idag går främst ut på att reparera och klacka skor och nytillverkning sker maskinellt. Handgjorda skor förekommer ytterst sällan och kunskapen om hur tillverkningen går till faller i glömska. Vet du vad en fummel är? Varför hade skomakaren en bunt svinborst i sin ränsel? Äldre skotillverkning skiljer sig markant från dagens.
Utställningen medför också att Kulturavdelningen får anledning att visa upp en liten del av sin föremålssamling - skor och skomakeriverktyg - föremål som samlats och mottagits som gåva under många års tid.