Historik och bakgrund
Noret som bynamn finns i skriftliga dokument från 1530- talet och 1539 fanns det tre skattebetalande bönder i Noret. År 1826 fanns det 44 gårdar registrerade i Noret. Efterhand växte bebyggelsen mer och mer och Leksands Noret blev ett begrepp för turismen och affärsidkare.
Den första lanthandeln t ex etablerades redan 1855, av F.A. Samuelsson från Hedemora,16 år gammal.
En tvistefråga som behandlades under perioden 1908-1912, var bl a gatubelysning och gatubeläggning efter Norsgatan.
Vid sekelskiftet 1800/1900- talet, var tiden då caféverksamheterna blommade ut på ett speciellt sätt i Noret. Det talas om att det i var och varannan
gård fanns ett café, 17 stycken bara i centrala Noret.
Caférna var en naturlig del i vardagslivet då man t ex på söndagarna efter högmässan i kyrkan träffades över en kopp kaffe. Den naturliga samlingspunkten var annars kring majstångsplatsen vid Färjbacken.
Med järnvägens tillkomst under 1914- talet förändrades mycket under en kort period. Kommunikationerna förbättrades inom många områden, som vid postgång och frakt av gods och varor.
Med järnvägen och tågen ökade också besöken av turister. Hotell, pensionat och värdshus byggdes. Leksands-Noret blev en turistort som bidrog till samhällets utbyggnad och förändring.
Samtidigt innebar järnvägens tillkomst att ångbåtstrafiken och forkörningen minskade betydligt.
Samma år som nya bron byggdes 1925, så namngavs de olika kvarteren i Leksands-Noret, som har kvar sina benämningar än i dag.
Under senare hälften av 1920- talet började bilismen påverka samhällets utformning. För Leksands del uppfördes 1929 en för den tiden modern bensinstation. Drosktrafiken utvecklades och kraven på bättre och säkrare gator i centrala Noret blev aktuella.
Man behövde inte gå många steg mellan de olika affärerna, eftersom Norsgatan i Leksand var en gata där man flanerade, och kunde handla i affärer som hade ett brett sortiment av varor, men framförallt väldigt många caféer. Det var caféet man besökte för en gemytlig stund med hembakt bröd, ibland tog man till vara och utvecklade nya affärskontakter. Utifrån den tidens informationsflöde uppdaterade man sig och fick på köpet även lite skvaller.
I dag finns ett café kvar på Norsgatan och det är Gårdscaféet, som etablerades 2005.(se nr 7) Dessförinnan var det i många årtionden tomt efter Norsgatan med inrättningar som sålde kaffe i cafémiljö. Konditori Siljan har överlevt alla andra och finns i dag ensam kvar efter Sparbanksgatan 5 vid torget.
Karta över Leksands-Noret 1951 (pdf)
Caféer på Norsgatan från järnvägen öster ifrån
1. Emma Lundbergs café. Hallmans Carl Carlssons fastighet, som låg mitt emot nuvarande fastigheten Leksandia. Cafét drevs ensam av Emma Lundberg. Hon bakade själv sitt bröd och tog sina dagliga promenader, ca 100 meter upp på efter Norsgatan, till mejeriet för att köpa mjölk och grädde. En specialitet som hon sålde var goda lakritsstänger.
2. Café Rasta, flyttade in samma fastighet efter Emmas bortgång. Den verksamheten ansvarade två systrar, Stina Modig och Ingeborg Backman för. Efter en kort period övertog Stina och Daniel Modig rörelsen. Café Rasta upphörde 1937.
3. Café - okänt namn, som fanns i hörnet Norsgatan-Bryggarbacken.
4. Anders Gudmundson från Falun startade 1887 ett bageri med kaffeservering på samma plats som Mejeribyggnaden finns i dag.
5. Ullas Café. När Mejeriet byggdes 1914 blev en liten timrad stuga kvar på tomten, som benämndes Ullas café, efter ägaren Ulla Nyberg. Det var ett pyttelitet café där man kom direkt in i köket, som också var serveringslokal. Innan rörelsen upphörde och byggnaden revs, under 1960- talet, så hette det Mejericaféet.
6. Dalmans café. På granntomten intill Mejericaféet uppfördes 1932 en byggnad, som kom att användas till Konditoricafé av Anders Dalman från Vargnäs, som kallades för ”Dalmans”. Rörelsen övertogs senare av två systrar Söderström från Västerås.
7. Kindahls café. Lite längre upp på Norsgatan mitt emot Z- torget etablerade Bror Kindahl ett bageri med en serveringslokal i samma fastighet som dagens Gårdscafé. Bageriet fanns i ett av gårdshusen. Enbart caféet flyttade efter några år över till fastigheten på andra sidan Norsgatan.
Bror Kindahl kom till Leksand 1908 och var bagare hos Anders Gudmundson och senare vid Gästviaregården, som kallades för ”Leksands Hembageri”, nuvarande Gästis. Därefter öppnade han egen verksamhet. Efter Bror Kindahls bortgång övertogs bagerirörelsen av Gunnar Boberg som tidigare under många år varit bagare hos Bror Kindahl.
8. Lilla Gudmundsons café var en rörelse som Efraim Gudmundson öppnade 1903. Han hade tidigare varit bagargesäll hos Anders Gudmundson (se nr 9). Caféet låg i kvarteret Haggas, i samma fastighet som nuvarande Leksands Pub & Bistro, (Norsgatan 21). Caféet övertogs senare av sonen Georg gift med Ruth Gudmundson och kallades då för Leksandsbaren.
9. Lång Gretas café. Inom samma fastighet fanns vid sekelskiftet och några år in på 1900- talet ett café med mjölkförsäljning, som drevs av Lång Greta från Åkerö. 1916 flyttade rörelsen in i en av grannfastigheterna.
10. Stora Gudmundson café. Anders Gudmundson flyttade sin rörelse från mejeriets tomt i slutet av 1800- talet (se nr 4) och köpte en envåningsbyggnad vid majstångsplatsen av läderhandlaren Kruse. 1897 byggde Anders på huset en och en halv våning. Caféet kallades Stora Gudmundson och var ett café med en brödbutik inrymd i samma lokal österut, nuvarande Carl Ohlsons klädaffär. Bageriet som fanns i ett gårdshus revs när kiosken ”Mitti” byggdes. Caféet stängdes sedan i början på 1970- talet.
11. Trädgårdsvillans konditoriservering hade sin lokal vid ”Udden”. Till höger vid slänten låg Trädgårdsvillans lokaler, där ”Solvändan” i dag börjar och leder ner till älven. På udden mot älven fanns en blomstrande anläggning runt en damm med fontän. I början av 1910- talet fanns det också rum i byggnaden för resande som kallades ”Centrumrummen”. Från 1916 tog Stormats Axel Olsson med fru Stina över verksamheten (se nr 13) och drev den som café, bageri och matservering. Pensionatet drevs fram till 1964. Det tak för uteserveringen som finns kvar i dag på tegelstenspelare, byggdes 1942. Innan dess, under 1930- talet användes en markis på rörstativ. Trädgårdsvillan revs 1976.
12. Konditori Siljan. Paret Stormats lämnade efterhand Trädgårdsvillan och från 1950 höll man till i Brömsgårdarna, hörnet Norsgatan- Sparbanksgatan, för att ägna sig åt Konditori Siljan.1967 flyttade man till en ny fastighet vid torget som används idag. Under några år tillbaka under sommarmånaderna, brukar Siljans konditori Trädgårdsvillan som lunchbar och cafe´. Ägare av Siljans konditori är Jakob Stormats. Caféet är ett familjeföretag som lever vidare.
13. Stina Larssons, drev tillsammans med sin syster Amanda, från 1911 hembageri och café i grannfastigheten västerut efter Trädgårdsvillan på samma sida. Stina gifte sig senare med Axel Stormats och flyttade in i Trädgårdsvillan.
14. ”Persflickornas café” fanns i Brömsgårdarna. Rikstelefonväxel fanns också där under åren 1901-1904 och installerades i ”Persflickornas café”. Växeln sköttes jämsides med caféet som fanns i västra gårdslängan mot Norsgatan. Efter några år övertogs kaféet av Mases Maria Olsson. Cafét såldes sedan till familjen Lundgren och efter utbyggnad kallades det för Konditori Regina, som på 1930- talet bytte namn till Konditori Siljan vilket övertogs av Stina och Axel Stormats 1950. (se nr 12)
15. Söderlunds Konditori och café. Det var inrymt i Söderlundska fastigheten mitt emot Turistbyrån. Viktor Jephson startade rörelsen i början på 1900- talet, han hade tidigare varit konditor på Gästgivaregården Gästis. Cafét övertogs sedan av Sven Gudmundson, son till Anders Gudmundson.(se nr 4) Sommartid hade man även servering i trädgården.
Vad kostade det att dricka kaffe på café i Leksand i början på 1900- talet?
Erik Olsson från Åkerö berättar (1976) att kaffet kostade 5 öre och en bulle 2 öre, ville man ha ett wienerbröd kostade det 4 öre. Man undrar om det blev något över för caféägaren, inte mycket kanske men förutsättningarna var nog helt andra än dagens affärsverksamhet.
Övriga caféer, upsridda i Noret
Inga uppgifter om årtal eller tidsperioder finns.
1. Café ”Döden”, eller ”Bleck Saras” som det också kallades, var ett smeknamn man använde, då det var två svartklädda systrar som drev rörelsen. Det låg i hörnet Hantverkargatan Faluvägen mitt emot Allans Sport.
2. Söderholms café, låg i fastigheten bredvid Allans Sport efter Hantverkargatan.
3. Café Livet, låg mitt emot Söderholms café efter Hantverkargatan.
4. Strömbergs café låg några hundra meter längre norrut efter Hantverkargatan.
5. Järnvägskaféet låg på Villagatan, i Jones Kalles hus mitt emot järnvägsstationen.I dag finns det hyreshus där.
6. Kafé ”Rasta”, ägdes av Daniel Modig och hade sin lokal i en fastighet där Noretgårdens restaurang håller till.
7. Kaffestugan i hörnet Parkgatan- Fiskgatan. Där fanns det även spelapparater.
8. Persgårdens café efter Hjortnäsvägen.
9. Olhansgårdens café efter Hjortnäsvägen
Sammanlagt fanns det, från och till under en lång period, 24 st caféinrättningar i Leksands Noret.
Caféerna fyllde en viktig social funktion, med träffsäkra mötesplatser.
Det var människor i olika sociala ställningar som tog med sig intryck från möten på sin färd, till sina gårdar och näringar.
Det var även ett värdefullt avbrott från de vardagliga bestyren med hårt arbete att få sätta sig ner på något av caféerna för en stunds återhämtning.
Leksand 2008 08
Alf D Blomquist
Arkivföreståndare Leksands kommun
Källmaterial:
Utdrag och faktahämtning ur en skrift med benämning:
Bebyggelse i Leksands Noret 1826-1979
av Roland Andersson, Lokalhistoriska arkivet Leksand.
Axplock ur text och rubriksättning från en tidningsartikel
i Falu-Kuriren 1976 av Sven Svenerman.
Egen uppdatering av texten angående bebyggelsereferenser mm.
Se bilder