Select Language
Instant online translation by Google translate. Leksands kommun does not take any responsibility for the accuracy of the translation.
English Lyssna - Talande webb Teckenspråk Kontakt

Djura hembygdsgård

Djura hembygdsförening bildades 1931, i första hand för att rädda "Nises källarstuga" med sina dalmålningar. Stugan var på väg att säljas och man ville behålla den i bygden.

Med början 1934 anordnades gammaldags körkalas. Bönder frånDjura Hembygdsgård de olika byarna hjälptes åt att med häst och vagn eller släde köra hit de nedplockade timmerbyggnaderna. Drivande kraft var komminister Arild Karlén, som även var en skicklig amatörarkeolog. Hembygdsgården fullbordades och invigdes 1939.

Gårdens byggnader är grupperade kring en gårdsplan och har flyttats hit från olika Djurabyar. De visar det traditionella byggnadsskicket i bygden under 1600-1800-talen. Enkelstugan som boningshus förekom på mindre jordbruk i bygden, mest bruklig var annars den större parstugan. Särskilt intressant är "Nises källarstuga" från mitten av 1700-talet med en hel interiör av dalmålningar på väggpanel.

Gården ägs och förvaltas av Djura hembygdsförening med stöd från Leksands kommun.

Karta över  Djura hembygdsgård

Gårdens byggnader

1 "Hedpersstugan"
Enkelstuga från omkring år 1800, påbyggd 1829. Stugan kommer från Hedpersgården på Djurheden. Här visas en typisk boendemiljö för 1800-talet. Stugan är huvudbyggnad på hembygdsgården. Hedpersstugan beboddes ännu på 1920-talet av Hedpers Per med familj.

2 "Olars stuga"
Enkelstuga utan eldstad med ryggåstak och långa väggfasta bänkar. Stugan är hitflyttad från Olarsgården i Gråda och har använts som gästabudsstuga (bröllopsstuga). I taket ser man kritmarkeringar som gjorts av olika brudpar.

3 "Nises källarstuga".
Stugan är från omkring 1750 och kommer från Nisesgården i Hedby.Här finns en hel interiör med dalmålade rosor på slät väggpanel, utförd 1818 av Jufwas Anders Ersson från Ullvi i Leksand.

4 "Sparvstugan"
Källarstuga uppförd under 1700-talets slut. Stugan kommer från Sparvgården i Sör Rälta och är placerad över en befintlig stenvälvd jordkällare från 1700-talet. På övervåningen är bostadsrum med tarrsängar för den varmare årstiden och plats för vävstol. Även här har det funnits dalmålningar.

5 "Nypellas lada"
Trösklada från 1800-talet som tillhört Nypellas i Gråda och är hitflyttad från Gyllingsbergets fäbodar. Mot östra gaveln har tidigare ett fähus från Gyllingsberget kompletterat den fyrkantbyggda gården.

6 "Resars stall" med höskulle, portlider och dass
De äldre delarna är från 1600-talet och påbyggda under 1800-talet. Stallet kommer från Resargården i Djura kyrkby.

7 "Mågas parhärbre"
Nederdelen är från 1600-talet och övre botten är påbyggd under 1800-talet. Härbret hitflyttades från Måggården i Sör Rälta, men härstammar ursprungligen från Arvidsgården i Djura kyrkby.

8 "Hedby bymagasin"
Ett långsideshärbre som tillhört Hedby byamän. Från mitten av 1700-talet inrättades bymagasin, där man kunde låna utsäde vid nödår.

9 Stuga troligen från 1600-talet
Stugan har tillhört Lokgården i Djura kyrkby. Byggnaden har tidigare haft direktingång till stugurummet (s k sidokammarstuga).

10 Lada
Förmodligen hembygdsgårdens äldsta byggnad med ålderdomlig timring.Ladan har tidigare varit skvaltkvarn och har tillhört Björsgården i Hedby. I äldre tid har skvaltan stått vid Gyllingsån men senare flyttats och använts som ängslada.

11 Torkstuga från tidigt 1800-tal.
Byggnaden kommer från Olarsgården i Gråda. Mitt i rummet står en stor rösugn, efter väggarna är lavar där säden lades för torkning.

Text: Margareta Andersson

Sidansvarig: Linda Sävhammar (linda.savhammar@leksand.se)
Senast uppdaterad måndag 02 september 2013 12:58
Kontakt
Kulturavdelningen Telefon: 0247-802 45 Fax: 0247-129 40 E-postadress:
Visa alla kontakter Visa färre kontakter