Enskilda vägar

Lantmäteriet arbetar med förrättningar av enskilda vägar i Leksands kommun. Målet är att det ska bli tydligt vem som äger och har ansvar för de enskilda vägarna. Det är kommunen som har ansökt om förrättningarna.

Det här händer just nu

Det är Lantmäteriet som bestämmer när ett område kallas till förrättning. Då bjuder de in alla berörda fastighetsägare till ett startmöte. Kommunen deltar på alla startmöten. Direkt efter mötet har du som fastighetsägare möjlighet att ställa dina frågor till oss.

• 11 förrättningar pågår.
• 26 förrättningar är klara. Lantmäteriets beslut har överklagats i 1 område.
• 7 förrättningar har avbrutits.
• Cirka 13 förrättningar återstår.

I 31 områden finns det sedan tidigare gemensamhetsanläggningar, som Lantmäteriet har bedömt är tillräckliga.

Kommunen vill utreda vägar i Insjöns tätort

I Insjöns tätort har kommunen återkallat sin ansökan om förrättning. Det är för att kommunen vill utreda vem som ska ansvara för vissa större genomfartsvägar som många använder. Vi har inte startat utredningen än.

Förvaltningsrätten och kammarrätten meddelar dom i överklaganden

22 november 2023 meddelade förvaltningsrätten dom gällande överklagade beslut rörande enskilda vägar. 24 november inkom ytterligare en dom till Leksands kommun, denna gång från kammarrätten.

Här kan du läsa mer om domarna

Varför har kommunen valt att ansöka om förrättningar?

En vägförrättning är en process där Lantmäteriet undersöker och tar beslut om vilka fastighetsägare som äger vägarna i ett område. De utreder också:

• Hur ni som fastighetsägare har rätt att använda den enskilda vägen.
• Hur ni som fastighetsägare ska fördela kostnader för en enskild väg.

Kommunen har ansökt om förrättningar för att:

• Det ska bli tydligt vem som är väghållare, det vill säga vem som äger och ansvarar för vägarna.
• Det ska bli tydligt vem som ska göra investeringar i vägarna.
• Det ska skapas en långsiktig och hållbar organisering av vägarna.

Kommunens ansökan om förrättningar gäller bara de enskilda vägar som kommunen sköter, men där det inte finns en tydlig ägare av vägen. Lantmäteriet räknar med att vara klar med förrättningarna år 2024.

Har kommunen rätt att ansöka om förrättning?

Ja, med stöd av 18 § anläggningslagen har kommunen rätt att begära förrättning utan att äga någon fastighet som ska delta i anläggningen.

Anläggningslag (1973:1149) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kommunfullmäktiges beslut om de enskilda vägarna

Det finns önskemål och behov av att förbättra de enskilda vägarnas standard. Det kan till exempel handla om att asfaltera eller att förstärka vägen.

År 2016 beslutade kommunfullmäktige att det inte är kommunen som ska göra investeringar i de enskilda vägarna. Istället är det ägarna av de enskilda vägarna som ska ansvara för vägarna och göra investeringar. Ägare av de enskilda vägarna kan vara fastboende, fritidshusägare, företag och kommunens fastigheter.

Kommunfullmäktiges beslut innebär att det ska bildas gemensamhetsanläggningar och samfällighetsföreningar. Det arbetet gör Lantmäteriet genom lantmäteriförrättningar.

Det här är en modell som används i hela Sverige. I en stor majoritet av landets kommuner är det vägföreningar, samfällighetsföreningar eller enskilda fastighetsägare som har ansvaret för de enskilda vägarna.

Fortsätter kommunen att sköta vägarna?

Sedan 1970-talet har Leksands kommun frivilligt skött 33 mil enskilda vägar i kommunen. Kommunen kommer att fortsätta att ge stöd till den enskilda väghållningen.

I de flesta områden kommer kommunen att fortsätta sköta:

• Snöröjning
• Sandning
• Dammbindning
• Grushyvling

I några områden erbjuder kommunen istället ett ekonomiskt bidrag till skötsel.

I Regler för kommunalt stöd till enskilda vägar hittar du information om vilket typ av stöd som kommunen kan erbjuda ditt område. Kommunfullmäktige tog beslut om reglerna den 12 juni 2019. Du hittar reglerna under rubriken Politiska beslut om enskilda vägar.

Det behövs ett avtal för att få kommunal skötsel

För att få fortsatt kommunal skötsel av enskilda vägar ska ägarna till vägen skriva ett avtal med kommunen. Det är då ett krav att det ska finnas en formell väghållare. Avtalet ska skrivas innan den 1 juni 2025.

Väghållaren är den som har rätt att ta beslut om vägen och den som är ansvarig för drift och underhåll. Det finns flera orsaker till att kommunen vill skriva avtal med en formell väghållare:

• Det blir tydligt vad kommunen hjälper till med att sköta och inte.
• Kommunen får en tydlig samarbetspartner som har rätt att ta beslut om vägen.
  

Om det finns flera fastigheter längs en enskild väg brukar väghållaren vara en organisation, till exempel vägförening eller samfällighetsförening.

Vad innebär en gemensamhetsanläggning och samfällighetsförening?

En enskild väg kan ägas och skötas av flera fastigheter ihop. För att kunna göra det kan Lantmäteriet bilda en gemensamhetsanläggning genom en lantmäteriförrättning.

En gemensamhetsanläggning är en anläggning som flera fastigheter tillsammans äger och tar hand om. Det kan till exempel vara vägar, bryggor eller lekplatser. I det här fallet är det de enskilda vägarna i ett område som är en gemensamhetsanläggning.

För att ta hand om gemensamhetsanläggningen kan ni som fastighetsägare bilda en samfällighetsförening:

• Det är en demokratisk organisation där varje fastighetsägare har rätt att påverka och vara med och fatta beslut.
• Föreningen ska ha godkända stadgar. Stadgarna är de regler som gäller för föreningen, till exempel om vilken årlig avgift medlemmarna ska betala.

Genom att bilda en samfällighetsförening så finns det en tydlig väghållare och väghållningsorganisation.

Vem kontrollerar vägarnas nuvarande status?

Många har frågor kring vilket skick vägarna har idag. Därför erbjuder kommunen alla områden en så kallad vägsyn. Då kommer vi till ert område och har ett möte med representanter för fastighetsägarna. Tillsammans på mötet går vi igenom hur de enskilda vägarna ser ut idag.

Vägsynen har också andra funktioner:

• Kommunen berättar vad kommunen kan göra eller åtgärda.
• Det vi kommer fram till vid vägsynen kan användas till en långsiktig planering för hur vägen eller vägarna kan utvecklas.

När görs vägsynen?

Kommunen bjuder in till en vägsyn i samband med förrättningen. Vi gör inte någon vägsyn innan förrättningen startat.

Ni behöver inte ha bildat en samfällighetsförening för att kunna delta i en vägsyn.

Vad innebär det här för mig som fastighetsägare?

Det här påverkar dig om du är fastighetsägare som bor längs en enskild väg eller om din fastighet är delägare i en enskild väg. Det innebär att det blir tydligare vilka rättigheter och skyldigheter som du har när det gäller vägarna.

Det innebär bland annat att:

• Ni i ert område ansvarar för de enskilda vägarna och beslutar om upprustningar och förbättringar.
• Ni i ert område behöver ha en väghållningsorganisation för att skriva avtal om fortsatt kommunal skötsel av era vägar eller för att få ett ekonomiskt bidrag.
• Ni kan behöva besluta om och ta in en årsavgift för att kunna göra förbättringar, upprustningar och underhåll som inte ingår i kommunens skötsel.

Vad kostar det för mig som fastighetsägare?

Kostnad för förrättningen

Förrättningskostnaden är en engångsavgift som Lantmäteriet tar ut när de gör förrättningen. Storleken på kostnaden varierar beroende på hur omfattande Lantmäteriets arbete är och hur många fastighetsägare som berörs.

Läs mer om kostnaden för en förrättning och ta del av prisexempel på Lantmäteriets hemsida. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Årskostnad till en samfällighetsförening

Varje medlem i en samfällighetsförening betalar en årsavgift. Det är oftast årsmötet för samfällighetsföreningen som bestämmer årsavgiften. Årsavgiften beror på vilka åtgärder som behöver göras.

I samband med lantmäteriförrättningen får varje fastighet ett andelstal baserat på fastighetens nytta av vägen. Har du flera fastigheter inom ett område får varje fastighet ett andelstal. Andelstalet avgör hur stor årsavgiften blir.

Vilka bidrag finns att söka?

Skötsel eller bidrag till skötsel

Det nuvarande kommunala stödet i form av skötsel, eller bidrag till skötsel, av de enskilda vägarna kommer att fortsätta gälla.

Bidrag till nybildade eller ombildade gemensamhetsanläggningar

Kommunen har beslutat ett ge ett bidrag på 10 kronor per löpmeter väg som ingår i en gemensamhetsanläggning. Bidraget ges till den samfällighetsförening eller väghållningsorganisation som ska förvalta aktuell gemensamhetsanläggning.

Det här är ett bidrag som föreningen kan få en gång.

Ekonomiskt stöd för vissa underhållsåtgärder

Kommunfullmäktige beslutade den 27 juni 2022 att införa ett upprustningsbidrag på 1 miljon kronor årligen för enskilda vägar. Kommunen håller på och tar fram ett förslag på regler för detta bidrag.

Statligt driftbidrag

För de enskilda vägar som har statligt driftbidrag finns möjlighet att söka statligt bidrag till vissa underhållsåtgärder. Det kan till exempel vara vägförstärkningar, trumbyten, beläggningsarbeten, ombyggnation och brounderhåll.

Vad innebär det om en förrättning inte blir av?

Kommunen slutar att sköta vägarna efter den 1 juni 2025. Det innebär att ni som bor i området behöver ordna med skötsel av vägen själv, som till exempel snöröjning, sandning, grushyvling och dammbindning.

Ni kommer heller inte kunna få något kommunalt bidrag till skötsel av vägarna.

Mer information om enskilda vägar

Här hittar du länkar till andra myndigheter och organisationer med mer information om enskilda vägar.