Bröms Ollas eller Brömsgården, Häradsdomaren 7

Skriv ut Lyssna

Kontakta kundtjänst

Telefon: 0247-800 00

E-postadress: kundtjanst@leksand.se

Öppnar måndag 08.00

Öppettider kundtjänst

måndag 8.00–12.00, 13.00–15.30
tisdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
onsdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
torsdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
fredag 8.00–12.00, 13.00–15.00
lördag Stängt
söndag Stängt
Brömsgården, bild från södra gårdstunet.
Brömsgården, bild från södra gårdstunet. Fotograf: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.

Brömsgården har för sitt centrala läge ett ovanligt bevarat månghussystem med flera äldre timmerbyggnader runt ett slutet gårdstun. Manbyggnaden mot Norsgatan är av en anmärkningsvärd storlek.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Bröms Ollas eller Brömsgården, Härads­domaren 7

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö)

Placering och översiktlig beskrivning

Kringbyggd stor gård nordöst om korsningen Norsgatan–Sparbanksgatan. I söder finns förutom Norsgatan kvarteret Udden och i öster byggnaden som förut varit Nils Ericssons Järnhandel. Gården innefattar mot Norsgatan en stor och framträdande timmerbyggnad som genomgått en stor omgestaltning kring sekelskiftet år 1900. Huvuddelen av fasaden är täckt med liggande och stående spontpanel målad i ljus guldockra. Sådant som fönsteromfattningar och listverk är målade med en mörkare bruten ockrafärg. Detaljer så som fönsterbågar och pelare på byggnadens farstukvist mot norr är engelskt röda. Mot Norsgatan finns också en halv fronton som hänger lika ett burspråk över trottoaren till Norsgatan. Byggnaden har sadeltak med tvåkupig taktegeltäckning. Byggnaden har i huvudsak två eller treluftsfönster där varje båge innefattar tre svagt liggande rutor som avskiljs av träspröjsar.

Norr om ovannämnda manbyggnad finns ett öppet gårdstun med grusad gårdsplan och en gräsplätt med en lönn i mitten. På sidorna av gårdstunet finns faluröda timrade gårdshuslängor i en och två våningar. Byggnaderna har i huvudsak flacka sadeltak täckta av tvåkupigt taktegel och skorstenar antingen i plåt eller tegel med utkragning. De flesta fönstren på gårdshusen är spröjsade tvåluftsfönster, varav vissa är äldre. Det finns även några äldre dörrar målade i rödbrun kulör. Fönsterfoder, dörrfoder och vindskivor är i regel målade i ljus guldockra.

Den norra delen av gårdstunet utgörs av ett portlider som är sammanbyggt med flera andra faluröda timmerhus som tillsammans bildar ännu ett gårdstun norrut. Det norra gårdstunet är kringbyggt förutom mot Sparbanksgatan. På byggnaderna i norr är många äldre detaljer så som fönster och dörrar utbytta antingen under sent 1900–tal eller tidigt 2000–tal.

Miljö och omgivning

Nästan alla ytor runtom gården är hårdgjorda.

Utmärkande detaljer

Brömsgården har för sitt centrala läge ett ovanligt bevarat månghussystem med flera äldre timmerbyggnader runt ett slutet gårdstun. Manbyggnaden mot Norsgatan är av en anmärkningsvärd storlek.

Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick

Ingen av byggnaderna på gården har särskilt många välbevarade äldre detaljer. Byggnadens fönstersättning mot söder och den liggande och stående spontpanelen tillkom ursprungligen kring sekelskiftet år 1900. Nuvarande fönster och panelen på byggnadens södra bottenvåning är emellertid tillkomna vid en annan renovering under sent 1900–tal eller tidigt 2000–tal. Tidigare sträckte sig frontonen mot Norsgatan hela vägen ner till marken och fasaden dominerades av stora skyltfönster. Bottenvåningens fasad mot söder var dessutom putsad. Även mot norr har byggnaden förändrats, bland annat genom tillkomsten av fler fönster och en ny farstukvist i snickarglädjestil.

Historik

Även om Brömsgårdens legendariske ägare i slutet av 1800–talet, Bröms Olof Larsson, fanns bland dem som i sin samtid beskylldes för att vara herremän förklädda till bönder, kan knappast gården sägas vara en herremansgård förklädd till bondgård. Nej, tveklöst är Brömsgården den mest välbevarade äldre gårdsmiljön som idag finns längs Norsgatan och visar på det hela taget en bondgårdsmiljö från andra hälften av 1800–talet med ett välbevarat månghussystem till övervägande del i rödfärgat timmer.

Under första hälften av 1800–talet fanns på platsen en Göstas–gård. Gården såldes till Bröms Olof Larsson (1837–1919) som 1866 flyttade hit med sin familj från Heden. Bröms Olle var under 1800–talets andra hälft en färgstark och ledande kraft i socknens omvandling och historierna om honom är därför många. I en uppteckning efter Bröms Olles dotter Anna berättas hur byggnader vid flytten till Noret rullades på stockar från Heden. Med tanke på höjdskillnaderna längs vägen och möjligheten att montera ned timmerstommar kan uppgiften förefalla märklig men svarar samtidigt väl mot ett mytiskt drag i Bröms Olles liv. Som få andra illustrerade Bröms Olles person det fascinerande och komplexa mötet mellan Leksands säregna allmogetraditioner och den moderna kapitalistiska världen.

Bröms Olle var född som Jönses Olof Larsson i Övermo 1837 och gifte sig 1859 med Bröms Anna Ersdotter från en förmögen gård i Heden. Namnet Bröms tog han sig som särknamn eftersom han först flyttade till brudens hem. Samma år fick han sitt första offentliga uppdrag – att i kyrkan dela bänkarna mellan soldatrotarna. Samtidigt som Bröms Olle var modernitetens pådrivare höll han på traditionerna och gick exempelvis alltid i sockendräkt, vid kungens bord såväl som på Paris boulevarder, som det framgår av en gammal tidningsartikel. I det år 1870 uppförda bostadshuset på gården i Noret förevisade han stolt det tidiga vattenledningssystemet och vid gatan lät han uppsätta Norets första gatlykta. I mer än 50 år hade han ett flertal betydelsefulla offentliga uppdrag i socknen, i municipalsamhället och i landstinget. Han var involverad i grundandet av Leksands sparbank 1870 och stod i ledningen för Norsbro sågverk i c:a 25 år från starten 1872. Vidare var han engagerad i tillkomsten av Siljansbanan på 1880–talet och var även direktör för Österdalarnes ångbåtsaktiebolag. På 1880–talet tog han aktivt del i den politiska striden mellan tullförespråkare och frihandelsförespråkare. Som anhängare av de förra stod han på samma sida som den kände Leksandsriksdagsmannen Liss Olof Larsson, som också var hans svåger. Själv blev han knappt utslagen i flera riksdagsval.

Bröms Olles barn flyttade till flera delar av världen såsom Tyskland och Syd– och Östafrika. Efter hustruns död 1882 gifte han om sig med en syster till Liss Olof Larsson, Liss Kerstin Larsdotter.

Från och med senare delen av 1800–talet har en mängd hyresgäster och affärsrörelser förekommit på gården. I östra gårdslängan med gaveln mot gatan öppnade Augusta Naijström 1883 en boklåda, som sorterade under Zander & Sagers bokhandel i Falun. År 1908 övertogs bokhandeln av Anna Jacobsson som 1915 flyttade den tvärs över gatan.

Mellan 1874 och 1884 fanns postexpedition på gården och i början av 1900–talet Rikstelefons växel. I västra gårdslängan drevs under första hälften av 1900–talet kafé med en rad olika innehavare: Persflickornas kafé, från Åkerö, brödet kom från Anders Skoogs bageri vid Fiskgårdarna; Mases Maria Olssons kafé; familjen Lundgren först med Conditori Regina och senare under namnet Konditori Siljan. År 1950 såldes konditoriet till Stormats och flyttade till Torget 1967. I en av gårdsbyggnaderna fanns en period Åke Lassas glasmästeri.

Efter Bröms Olles död 1919 köptes gården av textilfabrikör A. L. Tidstrand i Sågmyra som i huvudbyggnaden lät inrätta försäljningslokalen Yllefabriksboden. Affären sålde filtar, kapptyger, hade fullständig sortering garner, den förde även bomullsvara och delar till Leksandsdräkten. I östra längan hade Johan Bond sin första urmakarverkstad och längre in i västra längan höll åkare Bröms till.

Under senare delen av 1900–talet var Brömsgårdens framtid oviss. Gården kom i kommunens ägo och det var planerat att den skulle rivas och ersättas av en parkering. På 1980–talet övertogs dock gården av Stiftelsen Hantverksfrämjandet i Leksand som renoverade och inredde hantverkslokaler och lägenheter. Den östra gårdslängan fick stora skador vid en brand 1988 och har återuppförts i liknande utförande men med nytt timmer. Boningshuset mot gatan är ett tvåvånings timmerhus, som troligen redan 1880 var försedd med omväxlande liggande och stående spontpanel och målades i gul linoljefärg.

Fönsterbågarna går i engelskt rött. Fram till början av 1900–talet var verandan mot gatan panelad på övre våningen medan nedre verandavåningen var öppen och försedd med svarvade kolonetter och ett järnstaket. Senare byggdes det nedre planet in och användes som affärsingång för att helt avlägsnas vid renoveringen på 1980–talet.

Värdebeskrivning

Bröms Ollas eller Brömsgården har ett kulturvärde. Gården är till sin utbredning och byggnadsbestånd den bäst bevarade av de gamla bondgårdar som i äldre tider fanns längs Norsgatan och kan därigenom berätta en mångfald av berättelser om Norets by i äldre tider, däribland om timmerhuskulturen, de kringbyggda gårdarna, livet i bondesamhället och den färgstarka historien om Bröms Olof Larsson. Bröms Olle var under 1800–talets andra hälft en färgstark och ledande kraft i socknens omvandling och historierna om honom är därför många. Som få andra illustrerade Bröms Olles person det fascinerande och komplexa mötet mellan Leksands säregna allmogetraditioner och den moderna kapitalistiska världen. Än tydligare kan gården berätta om tätortsutvecklingen under 1800–talets senare hälft då den omvandlades till en handels– och hantverksgård efter förändrade sociala och ekonomiska förväntningar och funktioner på platsen. Med detta menas bland annat att bebyggelsen omdanades eller nyuppfördes i det sena 1800–talets omåttligt populära nystilar och med inspiration i konceptet »stenstaden«, samt att gårdarna i högre grad kom att användas för storhandel, hantverk och service istället för som bondgårdar. Utvecklingen från bondby till tätort avspeglar förövrigt i sin tur hur samhället som stort förändrades under det sena 1800–talet, och hur detta tog sig uttryck i Leksand. Nationella reformer så som skråväsendets avskaffande 1846 och näringsfriheten 1864 medförde till exempel att en mer omfattande handel kunde bedrivas på landsbygden och det blev även möjligt för fler att starta verksamheter inom tillverkning och hantverk. Att gården inte bedöms besitta särskilt kulturvärde beror på att dess olika byggnader till stor del ombyggts och försetts med nya exteriöra ytskikt, varvid den autentiska och välbevarade ålderdomliga karaktären gått förlorad.

Värden/var varsam med – Manbyggnaden mot Norsgatan:

  • Byggnadens befintliga stomme, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  • Befintlig utformning beträffande byggnadens fasadkomposition mellan stående och liggande fasspontad panel och panelens befintliga färgsättning.
  • Befintliga hyvlade, profilsågade och lövsågade snickeridetaljer så som gesimser, fönsteromfattningar, gaveldelkorationen på den norra frontespisen och listverk.
  • Befintliga äldre fönster och dörrar.
  • Byggnadens befintliga grundmur i huggen granit.
  • Befintlig skorsten i tegel.
  • Befintlig utformning beträffande takmaterial.

Värden/var varsam med – Gårdsbyggnader:

  • Byggnadernas befintliga stomme, form, volym byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  • Befintlig utformning beträffande faluröd och vit färgsättning, symmetrisk fönstersättning, fönster och dörrar, takmaterial och liggande fasspontad panel.
  • Befintlig utformning beträffande timmerstommar som fasad.
  • Befintliga äldre fönster och dörrar.
  • Befintliga tegelskorstenar.

Teckenförklaring

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

  • Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbruksland skapets öppna och hävdade karaktär.
  • Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
  • Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Sidan uppdaterad: 2021-07-12