Centrumhuset, Haggas 1

Skriv ut Lyssna

Kontakta kundtjänst

Telefon: 0247-800 00

E-postadress: kundtjanst@leksand.se

Öppnar måndag 08.00

Öppettider kundtjänst

måndag 8.00–12.00, 13.00–15.30
tisdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
onsdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
torsdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
fredag 8.00–12.00, 13.00–15.00
lördag Stängt
söndag Stängt
Centrumhuset från väster.
Centrumhuset från väster. Byggnaden består av flera sammanlänkade byggnadskroppar. Fotograf: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.

Byggnaden utgörs av en bred vinkelställd byggnadskropp med sadeltak uppförd 1935 i en sluttning med souterrängläge mot Österdalälven.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Centrumhuset, Haggas 1

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö)

Byggherre: P. Alex Andersson, västra byggnaden

Arkitekt: E.Th. Ågren, Avesta, västra byggnaden

Byggår: 1935, västra byggnaden

Placering och översiktlig beskrivning

Centrumhuset är beläget med Norsgatan i norr, Majstångsplatsen och Leksandsvägen i väster. Byggnaden utgörs av en bred vinkelställd byggnadskropp med sadeltak uppförd 1935 i en sluttning med souterrängläge mot Österdalälven. Byggnaden är i 2 och ½ våning mot Norsgatan i norr och i 3 och ½ våning mot Leksandsbron i söder. Centrumhuset är sammanbyggt med en äldre träbyggnad i öster. Denna byggnad har på olika sätt förändrats under 1900–talet, exempelvis genom tilläggsisolering, upptagande av stora skyltfönster över fasaden och igensättning av äldre ingångar.

Byggnaden har en enkel utformning med en grå grund, och därovan ljusrosa spritputs. Byggnadens hörn markeras av slätputs avfärgad vit. Fasaden avslutas mot taket i enkel mjuk gesims i slätputs avfärgad vit. På den västra fasaden finns i putsen byggnadsnamnet »Centrumhuset«. I byggnadens bottenvåning finns olika typer av skyltfönster och flera ingångar till butiker. Byggnadens nordvästra hörn är avfasad och inrymmer en butiksingång. Samtliga äldre dörrar och skyltfönster tycks dessvärre vara utbytta. På övervåningarna råder symmetrisk fönstersättning med vita tvåluftsfönster, dock inte ursprungliga. Byggnaden kröns av ett flackt sadeltak med enkupig taktegeltäckning. Ovanpå taket finns enkla tegelskorstenar. Byggnadens vindskivor är svarta och i plåt. Mot norr finns en takkupa med rosa panel.

Utmärkande detaljer

Centrumhusets mjuka gesims samt den putsade skylten med byggnadsnamnet »Centrumhuset«.

Arkitekturstil

Funktionalism. Byggnaden är ett exempel på lågmäld funktionalism anpassad efter traditionell byggnadskonst. Liknande byggnader uppförda under 1930– och 1940–talen förekommer i de flesta tätorter i Övre Dalarna. Karaktäristiska detaljer är byggnadens lågmälda fasadkomposition med stora spritputsfält som omgärdas av enkla listverk och mjuka gesimser. Byggnadens mer traditionella form med sadeltak. Den symmetriska fönstersättningen med tvåluftsfönster. Skyltfönster i bottenvåningen. Den putsade byggnadsnamnsskylten.

Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick

Byggnadens form och fasad med avseende på förhållandet mellan slätputs och spritputs. Den putsade byggnadsnamnsskylten. Byggnadens fönstersättning på de övre våningarna. Byggnadens takmaterial och skorstenar.

Historik

År 1826 låg på platsen Storm Anders Jonssons gård och i slutet av 1800–talet fanns en kringbyggd gård kvar på platsen. Zettervall drev här diversehandel, som var en av de äldsta i Noret. Denna affär såldes till trävaruhandlare Klockar Per Andersson från Hälla och 1902 vidare till A.E. Carlstén, född i Helgbo 1849, död 1906. Carlsténs sterbhus sålde affären till Anders Fribergs Speceri & diversehandel. Den gamla gården revs och ett nytt, högre hus i tidstypisk träpanelarkitektur byggdes i hörnet mellan Färjbacken och Norsgatan. I huset fanns två bostadslägenheter och tre affärslokaler. Efter Friberg fanns Leksands Konsumentförenings affär i lokalerna från 1918 till de byggde nytt 1933 (Gamla Konsum). Importaktiebolaget Anders Jobs parti– och agenturaffär (livsmedel, smörjoljor, bensin, fotogen) har funnits i huset. Även köpman P. Alex Andersson drev rörelse här och ägde samtidigt byggnaden. Fredagen den 29 juni 1934 brann byggnaden ned. P. Alex Andersson ombesörjde 1934–35 ritningsförslag för en ny byggnad med hjälp av byggnadskonsulent Kurt Danielsson, byggmästare Hallmans Per Karlsson och slutligen av E.Th. Ågren i Avesta. Den sistnämndes ritningsförslag blev det som förverkligades 1935.

En rad olika rörelser har haft lokal i huset: Leksands Slöjd– och Hemvävnadsaffär, innehavare Maria Flygar, som började verksamheten 1933; Karin Lundins Manufakturaffär (Lundins mode) som startade 1912; Linds Speceri, innehavaren Viktor Lind började hos Norling, på sin tid Norets mest välsorterade specerihandel med många delikatesser; Ohldéns Blommor, Daniel Ohldén startade rörelsen i Västanvik, 1916 uppförde han ett växthus i Noret och från 1935 en affär med blomsterförsäljning; Allans Cykel & Sport som flyttade hit från Nattssonska huset. På övervåningarna har funnits en rad fotoateljéer: Öbergs foto, Jones foto, Margits foto, Franzéns foto.

I samband med yttre renovering 1964 anlitades konstnären Erik Arnberg i Falun för att få förslag till färgsättning.

Den östra byggnaden kan var uppförd på 1870–80–talen. På den tiden drev bröderna Westlund handel i huset. År 1896 flyttade Anders Norling från en mindre handelsbod i Tibble hit sin affärsrörelse, en specerihandel. År 1903 tog brodern Olof Norling och Anders Jobs över rörelsen under namnet Norling & Co och flyttade över gatan till Stora Gudmundsson.

Änkan efter Johan Lundin med två döttrar började med rörelse under små förhållanden. De lyckades skaffa en stickmaskin och flyttade till det östra huset på fastigheten. Dottern Ingrid, gift Tornstam, drev »Lundins« vidare och började senare med hattar. Lundins blev framför allt en hatt- och modeaffär. Butiken flyttade senare till hörnet i det västra huset, Centrumhuset.

I östra huset fanns under 1800–talet också en krog som drevs av »Krog–Lisa«. Efter hennes död 1904 fanns i lokalerna Lång–Gretas Kafé & Mjölkaffär till 1916. Mjölken kom från Sjugarebyarna. Efter Lång–Greta flyttade Tappers Färg–, Tapet– & Kem.handel in och fanns kvar till omkring år 1980 då de flyttade till Gamla Konsum.

Värdebeskrivning

Centrumhuset har ett kulturvärde. Byggnaden berättar om den begynnande förändring som Norets affärscentrum längs Norsgatan började genomgå vid den moderna epokens och de modernistiska idealens genombrott på 1930–talet, innan handelscentrum i Noret förflyttades till området kring det nya Torget på 1950–talet. Affärslivets behov av en ny tydlighet och synlighet accentueras av det i skrift framförda budskapet »Centrum« på byggnadens fasad, samtida med byggnaden, samt i förekomsten av större skyltfönster på bottenvåningen. Byggnaden är uppförd i en relativt lågmäld och stram karaktär med inslag av enkel klassicism i form av bland annat diskreta hörnpilastrar och en slät konkav gesims högst upp. Lågmälda klassicerande inslag är ett relativt vanligt förekommande men sällan omskrivet drag i 1930– och 1940–talens svenska funktionalism. Byggnadsdelen kan således, genom sina detaljer, bidra till att återspegla en alternativ och allt mer ovanligt förekommande sida av 1900–talets bebyggelsehistoria, vilket är avgörande för dess värde. Efter tyngdpunktsförskjutningen av affärslivet i Noret på 1950–talet då det nya Torget började växa fram på annan plats, handlade kommunala och idéella insatser om hur man skulle hålla liv i Norsgatans affärsliv, präglat av småskalighet och kopplingen till historien.

Värden/var varsam med – Centrumhuset:

  • Byggnadens befintliga form, volym, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  • Befintlig utformning beträffande takmaterial. Befintliga tegelskorstenar.
  • Befintlig utformning beträffande byggnadens fasadkomposition, förhållandet mellan slätputs och spritputs.
  • Putsgesimsens befintliga utformning.
  • Befintlig fönstersättning.

Värden/var varsam med – Äldre träbyggnad:

  • Byggnadens befintliga stomme, takform och takvinkel.

Teckenförklaring

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

  • Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbruksland skapets öppna och hävdade karaktär.
  • Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
  • Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Sidan uppdaterad: 2021-07-12