Gamla Apoteket, Paraden 4

Skriv ut Lyssna

Kontakta kundtjänst

Telefon: 0247-800 00

E-postadress: kundtjanst@leksand.se

Öppnar måndag 08.00

Öppettider kundtjänst

måndag 8.00–12.00, 13.00–15.30
tisdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
onsdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
torsdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
fredag 8.00–12.00, 13.00–15.00
lördag Stängt
söndag Stängt
Bild på Gamla Apoteket från Rättviksvägen.
Byggnaden från Rättviksvägen. Fotograf: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.

Reveterad timmerbyggnad i två och ½ våning ritad av Gustaf Ankarcrona. Byggnaden i sitt nuvarande utseende anspelar mot enkel och avskalad nyklassicism med en viss lekfullhet som ofta förknippas med 1920-talsklassicismen.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Gamla Apoteket, Paraden 4

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö)

Arkitekt: Gustaf Ankarcrona (ansvarig för nuvarande utformning som tillkom under en omgestaltning under 1910–talet, den ursprungliga byggnaden är äldre)

Placering och översiktlig beskrivning

Reveterad timmerbyggnad i 2 och ½ våning som idag innefattar bostäder. Byggnaden är belägen väster om korsningen Rättviksvägen–Parkgatan. I väster finns en stor park, och norrut Leksandshallen. I söder finns Sammilsdalskolan. Till byggnaden hör en faluröd låg utbyggnad längs Parkgatan.

Byggnadens huvuddel vilar på en putsad stengrund som övergår till en reveterad timmerfasad med stora gräddvita spritputsfält som avgränsas av slätputsade knutlådor och knutholkar i pilasterform. Även sådant som fönsteromfattningar är slätputsade. Byggnaden har en symmetrisk fasadkomposition med jämnt utplacerade fönster. Tidigare fanns en entré med farstukvist/balkong i två våningar mitt fram på fasaden mot Rättviksvägen. Idag är byggnadens entré belägen på baksidan, mot nordväst. Detta entréparti består av ett utbyggt brett trapphus med sadeltak och fasad av liggande fasspontad panel som är ljusgul–gräddvit. I bottenvåningen på trapphuset finns ett par gula spegeldörrar som leder in till byggnaden. Dörrarna omfattas av ett nyklassicistiskt entréparti dekorerat bland annat med stiliserade pelare och en enkel tandsnittsfris. Det finns även ett annat entréparti med tre äldre dörrar under ett enkelt skärmtak i byggnadskroppens nordöstra hörn.

Byggnadens fasad avslutas uppåt i en kraftig gesims i trä. Mot Rättviksvägen finns en fronton med rundbågig topp som också utgör en stor takkupa med falsad plåttäckning. Taket i övrigt täcks av tvåkupigt taktegel. Ovanpå finns också flera tegelskorstenar med utkragning. Byggnadens fönster är i huvudsak flaggfönster eller trelufts flaggfönster där de övre rutorna är spröjsade med fyra kvadratiska rutor. De ursprungliga fönstren har utbytts mot nya kring 1900–talets slut eller under tidigt 2000–tal. I gavlarna finns även tre oxögon, små runda fönster med korsspröjs, samt ett runt fönster med mittpost. Frontonen mot Rättviksvägen innefattar ett lunettfönster med komplex spröjs.

Utbyggnaden längs Parkgatan består av ett långsmalt lågt hus med flackt sadeltak täckt av betongtaktegel samt falsad bandplåt på ett av takfallen. Ovanpå taket finns tre vitputsade skorstenar med utkragning. Byggnaden är inklädd i en enkel faluröd lockpanel, och har ospröjsade tvåluftsfönster.

Miljö och omgivning

Gamla Apoteket och dess tillbyggnad omfamnar en grusad gårdsplan i nordväst. I samma väderstreck finns en trädgårdsmiljö med bland annat äldre barrträd och öppna gräsytor. Längs Rättviksvägen väster om Gamla apoteket finns en liten tegelmur som är slätputsad vit. I väster finns Paradparken.

Utmärkande detaljer

Gamla apoteksbyggnadens storlek. Gesimser och listverk. Fönstrens utformning. Frontonen med rundvalvsform.

Arkitekturstil

Nyklassicism. Byggnaden i sitt nuvarande utseende anspelar mot enkel och avskalad nyklassicism med en viss lekfullhet som ofta förknippas med 1920–talsklassicismen. Detta återspeglas exempelvis genom valet att avsluta mittfrontonen i ett rundvalv ovantill. Karaktärsdrag som är typiska för stilen är annars gesimser, oxögon, den symmetriska fasadkompositionen och förekomsten av lunettfönster.

Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick

Även om byggnaden till sin form, fasadkomposition och generella karaktär uppfattas som välbevarad har den genomgått många betydande detaljförändringar under 1900–talets slut eller 2000–talets början. Exempelvis har det äldre entrépartiet mot Rättviksvägen avlägsnats samt har äldre fönster och dörrar utbytts.

Historik

På storskifteskartan från 1820–talet låg på norra sidan av Åsbyggevägen, sedermera Rättviksvägen, Paradåkern, på Skolmästarboställets ägor, och längs vägkanten ett flertal byggnader, möjligen skomakare Lunds gård. På södra sidan av vägen fanns Varggropsåkern. På ett foto från början av 1870–talet syns flera kyrkstallar på södra sidan av vägen medan det på norra sidan av vägen ligger två tvåvånings timmerbyggnader längs med vägen nära varandra. Husen skiljs bara åt av en grind. På det östligaste av husen syns ovanför det mittersta fönstret en skylt på vilken det står »Apotek«, med stora bokstäver.

Fönstret längst åt väster har möjligen delats mitt itu med en enkel dörr eller en utlämningslucka. Framför apoteket står en grupp människor varav en är identifierad som apotekare Carl Gyllenhammar. Övriga är postmästare Ros med väska och käpp, »Långa Hanngren«, sedermera överstelöjtnant vid Västerbottens regemente, och handlare Aron Lindholm samt tre karlar och en kvinna i sina Leksandsdräkter.

År 1851 fick apotekaren i Falun, Fredrik Wilhelm Helleday, tillstånd att inrätta ett filialapotek i Leksand. År 1862 blev apoteksfilialen i Leksand självständig. Den förste apotekaren som 1863 fick privilegium att driva apoteket i Leksand var Carl Gyllenhammar (1807–1874). Enligt uppgift lät Gyllenhammar uppföra denna byggnad.

I det västligaste belägna huset bodde vid tiden hattmakare Olof Anselius, född i Visby 1792, inflyttad från Falun 1850. På övre våningen, i »Anselius stora sal«, gav kringresande »taskspelare« föreställningar och personer togs emot som demonstrerande undergörande medel. Kanske var det en konkurrerande verksamhet till apoteket?

Apotekare 1891–99 var C A A Bruze som samlade ihop en stor samling av allmogeföremål, som han vid flytten från Leksand skänkte till Jones Mats Perssons etnografiska museum.
Apoteksgården förändrades sedan genomgripande, sannolikt under apotekare Bruzes tid. Strax före sekelskiftet år 1900 togs fler fönster upp i den ännu befintliga och i vinkel anslutande uthuslängan. De båda husen längs gatan förenades möjligen och fick ett entréparti, som försågs med brokvist och balkong med snickarglädje. Taken byggdes ihop och fasaden reveterades och försågs med slätputsade pilastrar. År 1917, enligt uppgift efter ritningar av Gustaf Ankarcrona, höjdes huset med en våning och fick en kraftigare takfot. Snickarglädjen på fönsterfoder och entréparti avlägsnades. Vid samma tillfälle fick frontespisen ett halvrunt tak.

Apoteket flyttade i början av 1950–talet till det då nyuppförda affärs– och bostadshuset i norra änden av Torget, Rektangeln 5. Omkring 1978 flyttade apoteket till nuvarande fastigheten i kvarteret Köpmannen, längs Leksandsvägen. I Gamla Apoteket har sedan 1950–talet inrymts olika verksamheter, bland annat skolkontor och skolförvaltningens central för audiovisuella hjälpmedel, »AV–centralen«, lokalradiostation med mera. I den lägre rödfärgade längan inrymdes skolsköterskemottagning.

Värdebeskrivning

Gamla Apoteket har särskilt kulturvärde. Byggnaden berättar om hur sjukdomsbehandling med läkemedel på landsbygden utanför städerna professionaliserades genom särskilt utbildade apotekare och genom statlig reglering spreds till mindre orter i och med industrisamhällets framväxt under andra hälften av 1800–talet. Byggnadens välbevarade omgestaltning från 1910–talet i nyklassicism berättar också om de nya arkitekturstilar som kom till användning för att skänka viktiga samhällsinstitutioner status under decennierna kring år 1900. Byggnaden har höga utformningsmässiga, materialmässiga och arkitektoniska kvaliteter och samspelar väl med övriga byggnader ritade av Ankarcrona kring Kyrkudden under perioden, däribland sockenstugan och församlingshemmet.

Värden/var varsam med:

  • Huvudbyggnadens befintliga stomme, form, volym, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  • Befintlig utformning beträffande takmaterial, tegel och falsad plåt. Befintliga tegelskorstenar. Befintliga utformning beträffande vindskivor och takutsprång, samt gesims i trä. Befintlig utformning beträffande rundvalvet ovan frontonen mot Rättviksvägen.
  • Befintlig utformning beträffande byggnadens fasadkomposition samt förhållandet mellan slätputs och spritputs. Befintlig utformning beträffande fasad och färgsättning på trapphuset i norr.
  • Befintlig utformning beträffande fönster och fönsteromfattningar. Befintliga äldre dörrar.
  • Befintlig putsad tegelmur längs Rättviksvägen.
  • Befintlig växtlighet på byggnadens gård.

Teckenförklaring

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

  • Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbruksland skapets öppna och hävdade karaktär.
  • Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
  • Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Sidan uppdaterad: 2021-07-12