Gamla skolprästbostället

Skriv ut Lyssna

Kontakta kundtjänst

Telefon: 0247-800 00

E-postadress: kundtjanst@leksand.se

Öppnar måndag 08.00

Öppettider kundtjänst

måndag 8.00–12.00, 13.00–15.30
tisdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
onsdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
torsdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
fredag 8.00–12.00, 13.00–15.00
lördag Stängt
söndag Stängt
Bild på gamla skolprästbostället i Leksand.
Gamla Skolprästboställets södra byggnad. Fotograf: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.

De två byggnaderna finns på 1826 års karta och kallas då »Scholemästarebostället«. Gården ligger längs med Kyrkallén omedelbart öster om Gästis.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Gamla Skolprästbostället, Rättvisan 6

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö)

Placering och översiktlig beskrivning

Vid Kyrkallén öster om Gästis. Gården består av ett bostadshus i form av en parstuga och ett gårdshus i vinkel, båda i timmer och klädda med rödfärgad locklistpanel. Parstugan har en brokvist som ofta förekommer i Leksand.

Miljö och omgivning

Gården ligger längs med Kyrkallén omedelbart öster om Gästis. Norr om gården sträcker sig Restaurangskolans byggnad och öster om gården ligger Leksands gymnasieskola. På gården finns en jordkällare med gavelvägg och överbyggnad i rödfärgat timmer med en liten svart dörr. Vid gårdens östra knut finns en minnessten med texten »Leksands Tingsställe 1905« utförd av stenhuggaren Grop Per Persson i Hagbacken, Noret samt en milstolpe i gjutjärn på kallmurat fundament.

Utmärkande detaljer

Parstugan har rödfärgad locklistpanel. Fönstren har två lufter med två rutor vardera och vitfärgade fönsterbågar, spröjs och foder. Ljusrött tegeltak. In mot gården finns en i Leksand förekommande typ av brokvist med svarvade hörnstolpar, sadeltak med gavelfält, profilsågade vindskivor och räcke. Den mindre stugan har en liknande men mindre brokvist. På västra knuten ut mot Kyrkallén sitter socknens gamla fattigbössa med en tavla föreställande den fattige Lazarus och texten »Gud älskar en glad givare«. Tavlan målades kring år 1850 av dalmålaren Sömskar Lars Larsson i Tibble.

Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick

Stuprör, sockel/grund, entréparti i väster (utom dörren), skorsten, fönster (delvis), gesims och hörnbrädor.

Historik

De två byggnaderna finns på 1826 års karta och kallas då »Scholemästarebostället«. Redan från slutet av 1600–talet var en särskild skollokal inrymd i skolmästarens gård. På 1700–talet förbättrades gården. Så uppfördes 1740 ett nytt mindre boningshus och 1745 en skolbyggnad med skolstuga åt öster, en kammare i mitten samt en matstuga åt väster (nuvarande byggnader). 1798 genomgick byggnaderna en upprustning och har sedan dess bibehållit sitt utseende. Den siste skolprästen var Johan Zephyrinus Leksell, som verkade på 1860–talet. Parstugan fungerade periodvis under 1800–talet som annex till Gästis. En tid bodde Johanna Engström på gården, där hon hade syateljé.

Värdebeskrivning

Det i huvudsak välbevarade Gamla skolprästbostället knyter an till bygdens traditionella timmerhuskultur och berättar i allmänhet om den vikt som sedan länge lagts vid skolutbildning i Sverige. I synnerhet berättar skolprästbostället om hur kyrkan i Västerås stift och i Leksand redan från 1600–talet var drivande för att sprida läskunnighet och bildning bland befolkningen. Gamla skolprästbostället har särskilt kulturvärde.

Värden/var varsam med:

Alla välbevarade detaljer enligt ovan.

Teckenförklaring

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

  • Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbruksland skapets öppna och hävdade karaktär.
  • Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
  • Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Sidan uppdaterad: 2021-07-12