Käringbergsområdet

Skriv ut Lyssna

Kontakta kundtjänst

Telefon: 0247-800 00

E-postadress: kundtjanst@leksand.se

Öppnar måndag 08.00

Öppettider kundtjänst

måndag 8.00–12.00, 13.00–15.30
tisdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
onsdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
torsdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
fredag 8.00–12.00, 13.00–15.00
lördag Stängt
söndag Stängt
Bild på fastighet i käringbergsområdet.
Fotograf: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.

Ett större bostadsområde bestående av småhus, kedjehus och flerbostadshus.

Placering och översiktlig beskrivning

Ett större bostadsområde bestående av småhus, kedjehus och flerbostadshus. Omkring 26 av småhusen är timmerhus belägna längs Timmermansvägen, Gärdesvägen och Bergvägen. Företrädesvis är timmerhusen i en våning med sadeltak och brunlaserat timmer. Hus med souterrängvåning förekommer liksom enstaka rödfärgat hus. Flera av husen har vidbyggt garage av timmer och gärdesgårdar kring tomten. Såväl enluftsfönster förekommer liksom spröjsade fönster och blyspröjsade fönster. Fönster och fönsterfoder är företrädesvis vita men andra färgsättningar förekommer. Både tvåkupigt lertegel och betongpannor förekommer som taktäckningsmaterial.

På följande fastigheter finns timmerhus: Källhagen 1, Källhagen 2, Stenhagen 1, Stenhagen 2, Stenhagen 3, Stenhagen 4, Såggärdet 1, Såggärdet 2, Såggärdet 3, Såggärdet 4, Såggärdet 5, Såggärdet 6, Såggärdet 7, Brömsgärdet 1, Brömsgärdet 2, Brömsgärdet 3, Brömsgärdet 4, Brömsgärdet 5, Brömsgärdet 6, Brömsgärdet 7, Gränsen 1, Gränsen 2, Björkhagen 1, Björkhagen 2, Björkhagen 3, Björkhagen 4, Björkhagen 8, Björkhagen 9, Stengärdet 9.

Tidstypiska modernistiska småhus med fasad av kalksandsten eller tegel finns på fastigheterna: Berghagen 1, Berghagen 2, Berghagen 3, Berghagen 4, Berghagen 5, Berghagen 6, Berghagen 7, Berghagen 8, Björkhagen 5, Björkhagen 6, Björkhagen 7, Stengärdet 1, Stengärdet 5, Stengärdet 6, Stengärdet 7.

Flerbostadshus: På Storgärdet 1, i Käringbergsområdets mitt, ligger sex stycken flerbostadshus i två våningar med ljust gulputsade fasader och sadeltak täckt med betongpannor. Husen har indragna balkonger med omgivande väggar av synligt fasadtegel. Balkongfronterna är av korrugerad plåt och målade i blått eller grönt. Fönstren är vitmålade enluftsfönster eller tvåluftsfönster där en luft är ett smalt vädringsfönster. Dörrarna är av trä och har omfattningar av fasadtegel. Källarvåningarna är gråa. Husen har ventilationshuvar av rödfärgad plåt. Vid ett av husen finns en större skorstensmur från en tidigare panncentral.

Historik

På 1950–talet eller omkring 1960 köpte Leksands kommun av dödsboet efter byggmästare Olof Bröms, 1879–1953, ett större markområde väster om Käringberget. En stor del av området låg inom Leksands–Norets municipalsamhälle. Inom municipalsamhället hade man sedan mitten av 1950–talet diskuterat frågan om ett område för småhus i norra delen av Noret. I och med markköpet kunde planeringen ta konkreta former.

År 1962–1963 startade stadsplaneläggningen av området under ledning av byggnadskonsulent Lars Mats, som fungerade som kommunens och municipalsamhällets motsvarighet till en stadsarkitekt. Kommunernas Konsultbyrå LBF i Falun hade fått i uppdrag att göra ett förslag till stadsplan för området och presenterade genom arkitekt Ulf Liedström ett förslag i januari 1964. Förslaget behandlade vägarna, tomterna, bebyggelsegrupperingarnas läge, bestämmelser med mera. Hela området planerades för ett 50–tal tomter med småhus, ett 20–tal radhustomter och ett område med flerfamiljshus med c:a 100 lägenheter.

Byggnadskonsulent Lars Mats arbetade särskilt med småhusområdet. För att knyta an till Leksands traditionella byggnadskultur var idén att skapa ett sammanhållet område med småhus av timmer. I januari 1965 hade Lars Mats en färdig bebyggelsekarta över området med tomtindelningar och vilka egenskaper som skulle vara vägledande för de hus som skulle uppföras. På 26 av tomterna i västligaste och nordvästligaste delen av området skulle husen vara i en våning, ha taklutning om 27 grader samt ha ytterväggar av timmer. Garage föreslogs placeras i markplanet, fristående eller i anslutning till bostadshuset. För övriga tomter skulle liknande hus uppföras men med ytterväggar av fasadtegel. Området med timmerhus var den del som låg närmast synligt från landsvägen mot Tällberg, dåvarande Tällbergsvägen, nuvarande Siljansvägen. För att styra färgsättningen av husen genomfördes överläggningar på möten med tomtköparna i samverkan med en färgexpert.

År 1965 bestämdes namn på gator och kvarter. Gatan med de flesta timmerhusen i västligaste delen av området fick namnet Timmermansvägen.

De flesta av timmerhusen byggdes 1966–1967 men i huvudsak under tiden fram till c:a 1971. De flesta timmerhusen uppfördes av AB Siljansnäs Sågverksbolag i Almo och många av husen ritades av byggnadsingenjör Ivar Britz.

I östra och övre delen av området närmast själva Käringberget byggdes ett område med kedjehus.

Flerbostadshusen (på Storgärdet 1) byggdes 1965–1966 som lamellhus i två våningar efter idén om hus–i–park och med huskropparna förskjutna i förhållande till varandra. Husen ritades av arkitekt Bernt Wrange.

Värdebeskrivning

Timmerhusen har särskilt kulturvärde, liksom flerbostadshusen på kvarteret Storgärdet 1. Småhusen med fasad av kalksandsten eller tegel har kulturvärde. Käringbergsområdet med timmerhusen berättar om den betydelse som man i Leksand under efterkrigstiden lade vid att utveckla samhället med en tydlig koppling till Leksands historia och traditionella byggnadskultur. I den utvecklingen hade såväl timmerhusen och den medvetna timmerhusrenässansen som flerbostadshus i högst två våningar en framträdande plats. Idén blev en framgångsfaktor i utvecklingen av Leksand och var något som skilde Leksand från de flesta andra kommuner i Sverige.

Värden/var varsam med – timmerhus (särskilt kulturvärde):

  • Byggnadernas befintliga placering, stomme, volym, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  • Befintlig utformning beträffande takmaterial av tvåkupiga takpannor i lertegel eller betong. Befintliga skorstenar.
  • Befintlig utformning av timmerfasader samt befintlig utformning rörande fasadkompositioner, fönstersättning och sockel med förekommande källar– och souterrängvåningar samt garage.
  • Befintlig utformning rörande fönster, förekommande blyspröjsade fönster, fönsteromfattningar, förekommande fönsterluckor, dörrar och farstukvistar.
  • Befintlig brunlaserad eller motsvarande färgsättningar av timmer samt förekommande alternativa färgsättningar såsom röd slamfärg. Befintliga färgsättningar av fönster, fönsterfoder, vindskivor, dörrar, portar och farstukvistar.
  • Befintlig färgsättning på sockel och källarfönster.
  • Befintlig utformning av förekommande gärdesgårdar och stolpar och portaler av rotstolpar.

Värden/var varsam med – småhus med fasad av kalksandsten eller tegel (kulturvärde):

  • Befintlig utformning beträffande takmaterial av tvåkupigt takpannor i lertegel eller betong. Befintliga skorstenar.
  • Befintlig utformning av fasader i kalksandsten eller tegel med inslag av träpanel samt befintlig utformning rörande fasadkompositioner, fönstersättning och sockel med förekommande källar– och souterrängvåningar samt garage.
  • Befintlig utformning rörande fönster, fönsteromfattningar, dörrar, portar och entrépartier.
  • Befintlig färgsättning av fasader. Befintlig färgsättning rörande fönster, fönsterfoder, vindskivor, dörrar, portar och entrépartier. Befintlig färgsättning på sockel och källarfönster.
  • Befintlig utformning av förekommande staket.

Värden/var varsam med – flerbostadshus på Storgärdet 1 (särskilt kulturvärde):

  • Byggnadernas befintliga placering, form, volym, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  • Befintlig utformning av taktäckning med tvåkupigt takpannor.
  • Befintliga utformning rörande putsfasader med inslag av fasadtegel vid balkonger och entréer. Befintlig fasadkomposition med indragna balkonger samt befintlig fönstersättning. Befintlig utformning av ventilationshuvar och förekommande skorstensmur.
  • Befintlig utformning rörande fönster och dörrar.
  • Befintlig ljust gul färgsättning rörande puts, vit färgsättning rörande fönster, blå eller grön färgsättning rörande balkongfronter och röd färgsättning rörande vindskivor samt socklar i grå färgsättning.

Teckenförklaring

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

  • Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbruksland skapets öppna och hävdade karaktär.
  • Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
  • Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Sidan uppdaterad: 2021-07-12