Kulturhuset, Udden 6

Skriv ut Lyssna

Kontakta kundtjänst

Telefon: 0247-800 00

E-postadress: kundtjanst@leksand.se

Öppnar måndag 08.00

Öppettider kundtjänst

måndag 8.00–12.00, 13.00–15.30
tisdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
onsdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
torsdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
fredag 8.00–12.00, 13.00–15.00
lördag Stängt
söndag Stängt
Kulturhusets västra fasad. Ovanpå taket finns en nätt lanternin.
Kulturhusets västra fasad. Ovanpå taket finns en nätt lanternin. Fotograf: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.

Kulturhuset är uppfört i postmodernistisk stil och ritad av arkitekt Gunnar Mattsson.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Kulturhuset, Udden 6

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö)

Byggherre: Leksands kommun, kulturförvaltningen

Entreprenör: Byggnadsingenjör Nils Skoglund AB

Arkitekt: Arkitekt Gunnar Mattsson, den ursprunliga inredningen ritades av inredningsarkitekt Åke Axelsson.

Byggår: 1984–85

Placering och översiktlig beskrivning

Kulturhuset är beläget söder om Kyrkallén–Norsgatan, väster om Hemslöjden och öster om kulturhusparkeringen, som tidigare varit åkermark tillhörande kyrkan. I söder finns en brant och skogig sluttning mot Österdalälven.

Kulturhuset är en stor nära kvadratisk byggnad i souterrängläge med flackt sadeltak där takåsen är förskjuten mot väster. Ovanpå taket finns en smal långsträckt lanternin med flackt sadeltak. Samtliga tak är väldigt tunna och smäckra, med synliga taksparrar sannolikt i limträ. I öster finns två stora takkupor i plåt med bland annat raka spetsbågiga fönster under flacka sadeltak. Byggnadens fasad är utförd i faluröd locklistpanel varvat med långa fönsterband och kvadratiska fönsterfält där perspektivfönster omväxlas med stående spröjsade fönster. Fönsteromfattningar är ljusgrå och med inslag av profillister.

Byggnadens entré mot norr är överbyggd med ett enkelt pulpettak som vilar på pelare som håller upp en limträbalk med texten Leksands kulturhus.

Miljö och omgivning

Mellan byggnaden och Kyrkallén är marken hårdgjord med smågatsten.

Arkitekturstil

Postmodernism. Karaktäristiska stilelement är fönsterpartierna, lanterninen ovanpå byggnaden, byggnadens storlek och form samt takkuporna i söder.

Utmärkande detaljer

Lanterninen ovanpå byggnaden. Fönstersättningen och fönstrens utformning. Takkuporna i söder. Det nätta takets utformning med synliga taksparrar.

Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick

Byggnadens exteriör är tillsynes välbevarad.

Historik

Ända sedan 1913 hade planer på ett museum i Leksand skissats och diskuterats. Gustaf Ankarcrona gjorde skisser och förslag till »Leksands hembygdsmuseum«. På 1930–talet återkom planerna för diskussion och kring år 1940 konkretiserades frågan ytterligare på initiativ av Leksands Hembygdsgemenskap. Olika lokaliseringar fördes fram. En arkitekttävling genomfördes 1942 om förslag till byggnad med lokaler för hemslöjdsförsäljning, museilokaler för Hembygdsgemenskapens samlingar, utställning av konst samt lokaler för hantverksföreningen. Det vinnande förslaget var ritat av arkitekt Gustaf Clason men endast den nya byggnaden för hemslöjden förverkligades. Åren 1977–79 utreddes frågan om ett kulturhus med bibliotek och utställningslokaler. Med programutredningen som grund hölls en arkitekttävling 1980 och till vinnande förslag utsågs arkitekt Gunnar Mattssons »Mellan björk och syrén«. Kommunen fattade beslut om att bygga ett kulturhus enligt förslaget. Dock uppfördes inte den hörsal som också fanns med i planen. Det nya kulturhuset stod klart 1985. Inredningsarkitekterna Åke Axelsson och Catarina Nordenstedt stod bakom inredning och möbler. Byggnaden inrymmer bibliotek, möteslokaler, museum, arbetsrum för personalen, en mindre filmsal samt text– och bildarkiv. Byggnaden belönades med Sveriges Arkitekters Riksförbunds Kasper Salin–pris 1987.

Värdebeskrivning

Kulturhuset har särskilt kulturvärde. Byggnaden, som ritades av Gunnar Mattsson, är ett gott exempel på postmodernistisk arkitektur i Leksand. Med sina höga utformningsmässiga kvaliteter kan byggnaden även berätta om hur ny bebyggelse under 1900–talets anpassades till Leksandsbygdens befintliga bebyggelsekaraktär genom exempelvis färgsättning, höjd och delvis även formspråk. Byggnaden kan även berätta om det sena 1900–talets biblioteksväsende och framväxten av kulturhus där flera olika kulturfunktioner kunde samlas under ett tak. Gunnar Mattson har själv beskrivit byggnaden: »Förslaget vill med sina flacka plåttak, faluröda träytor, blänk i stora och små glas anknyta till en finlemmad panel– och verandaarkitektur som från 1800–talets slut vackert präglat vårt samhälle.

Läget på den dramatiskt sönderskurna höga älvbrinken är en stor märkvärdighet. Mot väster vänder sig det största och viktigaste rummet, biblioteket, och tar del av de storslagna sammanhang av bebyggelse och landskapsrum som utgör omgivningen kring Leksands kyrka.«

Värden/var varsam med:

  • Byggnadens befintliga form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  • Befintlig utformning beträffande takets tjocklek, takmaterial samt befintliga takkupor.
  • Lanterninens befintliga utformning. Befintlig utformning beträffande taksporrar.
  • Befintlig utformning beträffande byggnadens fasadmaterial, färgsättning och fasadkomposition.
  • Befintlig utformning beträffande fönstersättning, fönster och dörrar.

Teckenförklaring

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

  • Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbruksland skapets öppna och hävdade karaktär.
  • Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
  • Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Sidan uppdaterad: 2021-07-12