Kvarteret Grewesmühl, Grewesmühl 16

Skriv ut Lyssna

Kontakta kundtjänst

Telefon: 0247-800 00

E-postadress: kundtjanst@leksand.se

Öppnar måndag 08.00

Öppettider kundtjänst

måndag 8.00–12.00, 13.00–15.30
tisdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
onsdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
torsdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
fredag 8.00–12.00, 13.00–15.00
lördag Stängt
söndag Stängt
Bild från innergården, kvarteret Grewesmühl.
Innergård till kvarteret Grewesmühl 16. Miljön framträder kringbyggd, med lågmälda faluröda hus i två våningar som tydligt förhåller sig till karaktären beträffande äldre bebyggelse i Leksand. Fotograf: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.

Åtta flerbostadshus i två våningar med 72 lägenheter. Husen är byggda i en särskild lokal variant av modernism som anpassats till traditionellt byggnadsskick.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Kvarteret Grewesmühl, Grewesmühl 16

Byggherre: Leksandsbostäder

Entreprenör: Byggnadsingenjör Nils Skoglund AB

Arkitekt: Byggnadsingenjör Benny Agnas ritkontor

Byggår: 1978–82

Placering och översiktlig beskrivning

Åtta flerbostadshus i två våningar med 72 lägenheter, en envåningsbyggnad med kontorsutrymmen som förenar två av husen i vinkel, en före detta panncentral med garage.

Arkitekturstil

Husen är byggda i en särskild lokal variant av modernism som anpassats till traditionellt byggnadsskick. Byggnaderna är uppförda endast i två våningar vilket ansluter till en idé som i början av 1950–talet formulerades i Leksand om att anpassa och samspela ny bebyggelse med befintlig äldre bebyggelse och med kulturlandskapet. Husen ansluter så till flerbostadshusen i kvarteret Prinsen och kvarteret Vinkeln. De föregående husen har fasader av puts respektive tegel medan husen i kvarteret Grewesmühl fick fasad av rödfärgad lockpanel i trä vilket var en ny idé i mitten av 1970–talet. Husen ansluter därför genom träpanelen och rödfärgen till det traditionella byggnadsskicket i Leksand. Inspirationen till fönsterfodren kom enligt uppgift från Leksands stationshus som låg i blickfånget från ritkontoret. Husen ansluter i övrigt till den etablerade idén om »hus–i–park« så att gårdar bildas mellan husen.

Historik

Vid storskiftet var större delen av området del av Byåkern. Mot nuvarande Norsgatan låg två kringbyggda gårdar tillhörande Elofs Olof Andersson. Väster om Elofsgårdarna fanns en kringbyggd gård tillhörande Jons Mats Jönsson. Mitt i området låg omkring sekelskiftet år 1900 Åjsgården, uppförd eller återuppförd efter branden 1902. Åjs Anders Larsson, »Åjs Anton«, var en av de sista som drev jordbruk i Noret och körde hästskjuts i yrkesmässig trafik åtminstone fram på 1960–talet. Gården revs i mitten av 1970–talet för att lämna plats för de nya husen i kvarteret. Öster om Åjsgården fanns Elofsgården, som också återuppfördes efter branden 1902. På delar av gården lokaliserade smeden Carl Johan Grönlund med hjälp av svensk–amerikanen Carl Nattson en smidesverkstad efter branden 1902. Så småningom utvecklades anläggningen med en bilverkstad.

Senast 1931 etablerades även en BP–bensinstation med bensinpumpar och utskjutande tak över pumparna. BP bensin­macks– och verkstadsrörelse drevs på 1960–talet av Grönlunds efterträdare, som flyttade hela rörelsen till nya lokaler vid Moskogen. I ett större hus mot Norsgatan, uppfört av Hallmans Karl Karlsson från Tibble, fanns från 1937 Café Rasta. Det drevs av systrarna Stina Modig och Ingeborg Backman som flyttat från Jämtland 1928 och övertagit kaféet som då låg på Villagatan. Stina Modig hade också varit anställd på Högloftet på Skansen i Stockholm. Huset revs 1974. Ytterligare västerut längs Norsgatan byggdes efter branden en gård upp av Pers Per Olsson. Från 1940 ägdes gården av Juvas Olof Carlsson (»Juvas–Olle«) som 1949 sålde gården till Viktor Olsson. Även denna gård revs i mitten av 1970–talet för att lämna plats för den nya bebyggelsen i kvarteret.

Värdebeskrivning

Kvarteret Grewesmühl 16 har särskilt kulturvärde och berättar om den största saneringen av gammal bebyggelse i Noret under efterkrigstiden och byggandet av nya flerbostadshus i anpassad stil med låga huskroppar och rödfärgad träpanel. Den nya bebyggelsen var ett led i en etablerad idé om hur Leksands–Noret skulle utvecklas och moderniseras utan att man bröt mot landskapets kulturvärden. Idén blev en framgångsfaktor för utvecklingen av Leksand.

Värden/var varsam med:

  • Byggnadernas befintliga placering, form, volym, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  • Ursprungliga betongtakpannor överkragade vindskivan.
  • Befintliga utformning rörande fasader med stående lockpanel horisontellt delad av midjelistverk, i huvudsak låg nästan obefintlig sockel, befintlig fasadkomposition med indragna balkonger och uteplatser samt fönstersättning.
  • Befintlig utformning rörande fönster med foder och bågar, entrépartier med glasade trädörrar med sidoljus och skyddande sadeltak utan stolpar.
  • Befintlig färgsättning av fasader i faluröd slamfärg, vita fönsterfoder, vindskivor, balkongfronter och förekommande höga socklar samt brun färgsättning rörande ytterdörrar.

Teckenförklaring

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

  • Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbruksland skapets öppna och hävdade karaktär.
  • Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
  • Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Sidan uppdaterad: 2021-07-12