Kyrkogårdsförvaltningen, Klockaren 13

Skriv ut Lyssna

Kontakta kundtjänst

Telefon: 0247-800 00

E-postadress: kundtjanst@leksand.se

Öppnar måndag 08.00

Öppettider kundtjänst

måndag 8.00–12.00, 13.00–15.30
tisdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
onsdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
torsdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
fredag 8.00–12.00, 13.00–15.00
lördag Stängt
söndag Stängt
Kyrkogårdsförvaltningen från söder.
Kyrkogårdsförvaltningen från söder. Fotograf: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.

Anläggningen består av flera byggnader av ansenlig ålder, samt en större huvudbyggnad i timmer sannolikt uppförd kring 1900-talets mitt. Husen är grupperade i en gles fyrkant.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Kyrkogårdsförvaltningen, Klockaren 13

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö).

Arkitekt: Byggnadsingenjör Erik Liljas

Byggår: 1960–talet

Placering och översiktlig beskrivning

Nuvarande kyrkogårdsförvaltningen är belägen norr om Kyrkvallen, öster om kyrkogården och väster om Klockaregården. Anläggningen består av flera byggnader av ansenlig ålder, samt en större huvudbyggnad i timmer sannolikt uppförd kring 1900–talets mitt. Husen är grupperade i en gles fyrkant.

Mot Kyrkvallen finns två större timmerbyggnader, av utseendet att döma en tröskloge (i öster) och en bod (i väster) - Leksands kompanis trossbod. De tätt placerade byggnaderna är båda rektangulära med sadeltak. Båda byggnaderna har blottlagd faluröd timmerstomme med svartmålade brädinklädda knutar. Byggnaderna är stora för sin ålder. På båda byggnaderna finns svartmålade luckor och dörrar i trä. På boden är luckorna små och symmetriskt utplacerade över hela fasaden.

Huvudbyggnaden består av en vinkelställd byggnadskropp i en våning uppförd i liggtimmer med enkla, vita spröjsade fönster. Byggnaden står på en betongsockel och har sadeltak med tegeltäckning. I söder finns en entré med karosseripanelsdörr och ett skärmtak med sadelform där trekantsfältet har rosmålningsmotiv.

I norr finns ett ovanligt stort falurött kortsideshärbre som är inklätt i en äldre kilsågad locklistpanel. Byggnaden har flackt sadeltak och står på ett mäktigt underrede i trä. Ingången består av en smal tjärad dörr med enkla smidesdetaljer och väl sliten tröskel.
I öster finns en långsmal enkel faluröd timmerbyggnad som är ett av två bevarade kyrkstallar på Noret. På storskifteskartan över Noret från 1819-1826 fanns över 100 kyrkstallar utritade.

Miljö och omgivning

Huvudbyggnaden angränsar direkt mot kyrkogården, och är nära sammanbyggd med kyrkogårdsmuren, som möjligen är från samma tidsperiod som byggnaden.

Arkitekturstil

De äldre byggnaderna bär en utformning som är typisk för den äldre timmerhuskulturen. Huvudbyggnaden är uppförd under 1900–talet, men i en historiskt återblickande stil som sannolikt anpassats till utformningen på närliggande byggnader.

Utmärkande detaljer

De äldre byggnaderna är i sin helhet utmärkande på grund av deras ansenliga storlek.

Huvudbyggnaden har ett framträdande entréparti i söder.

Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick: De äldre timmerbyggnaderna är tillsynes välbevarade i sin helhet. Huvudbyggnaden har möjligen genomgått ett sentida fönsterbyte.

Kortsideshärbret

Kortsideshärbret som beskrivs ovan. Fotograf: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.

Värdebeskrivning

Kyrkogårdsförvaltningens anläggning har särskilt kulturvärde. Huvudbyggnaden, som uppfördes under 1960–talet kan berätta om hur nya byggnader i Leksand historiskt anpassades till den lokala bebyggelsekulturen genom bland annat materialval och utformning. Byggnaden kan även berätta om hur kyrkogårdens skötsel utvecklades till en mer ordnad verksamhet under 1900–talet, varpå behovet av lokaler ökade. Detta sammanföll med att kyrkogårdsidealen förändrades, och att kyrkogården expanderade storleksmässigt. Till kyrkogårdsförvaltningen hör även flera ålderdomligare ekonomibyggnader som tidigare varit väsentliga för kyrkoväsendets skötsel och försörjning.

Att byggnaderna är uppförda i timmer och med stor hantverksmässig kvalitet är också betydelsefullt, då de därigenom är en beståndsdel i och ett spår av Leksandsbygdens omistliga timmerhuskultur, som präglade allt byggande i trakten i äldre tider. Kyrkstallarna mot öster är en av två bevarade byggnader i sitt slag på Noret och är omistliga för förståelsen om företeelsen med kyrkstallar, vilken beskrivs närmare i den översiktliga historiken för Kyrkudden.

Värden/var varsam med – Tröskloge, bod, härbre och kyrkstallar:

  • Byggnadens befintliga form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  • Byggnadens befintliga fasad/stomme.
  • Byggnadens befintliga faluröda färgsättning. Svarta knutlådor.
  • Befintliga svarta dörrar och luckor.
  • Befintlig kilsågad locklistpanel på härbret.
  • Befintlig utformning beträffande takmaterial.

Värden/var varsam med – Huvudbyggnad:

  • Byggnadens befintliga form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  • Byggnadens befintliga fasad/stomme.
  • Byggnadens befintliga faluröda färgsättning.
  • Befintligt entréparti med skärmtak och dörr i söder.
  • Befintlig utformning beträffande takmaterial.

Teckenförklaring

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

  • Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbruksland skapets öppna och hävdade karaktär.
  • Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
  • Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Sidan uppdaterad: 2021-07-12