En liten timmerbyggnad i hörnet Gropgatan – Hjortnäsvägen, något indragen från Gropgatan. Längs Hjortnäsvägen är huset tillbyggt i vinkel med en byggnadskropp klädd med lockpanel.
Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Före detta kyrkstall, Lundstäkten 15
Placering och översiktlig beskrivning
En liten timmerbyggnad i hörnet Gropgatan – Hjortnäsvägen, något indragen från Gropgatan. Längs Hjortnäsvägen är huset tillbyggt i vinkel med en byggnadskropp klädd med lockpanel. Byggnaden är inredd till bostadslägenhet. Hela byggnaden är rödfärgad och har ett sadeltak täckt med tvåkupigt tegel. Fönstren är mindre tvåluftsfönster varav några har två mindre rutor med spröjs i varje båge. Fönsterfodren är färgsatta i blått eller i grå umbra. Byggnadskroppen i timmer, längst västerut längs med Gropgatan har en gång varit ett kyrkstall. Byggnaden är ett av två bevarade kyrkstall i Leksand. Timmerstommen kan vara av hög ålder och från början möjligen rundtimrad. Senare har stommen slätbilats, höjts med några stockvarv och möjligen omknutats.
Arkitekturstil
Byggnaden är en del av den äldre timmerhuskulturen.
Historik
Kyrkstallar förekom vid Leksands kyrka under lång tid och användes särskilt av de byar som inte färdades med kyrkbåt till kyrkan. Det vill säga företrädesvis byarna som inte låg längs vattenvägarna. På storskifteskartan från 1819–1826 finns över etthundra kyrkstallar utritade. De nämns i reseskildringar från 1800–talet. På en karta över Norets by och de ecklesiastiska boställena uppritade av kommissionslantmätare O. Bergström 1902–03 finns ännu c:a 50 kyrkstallar kvar längs Rättviksvägen och nuvarande Klockaregatan. Under åren närmast därefter, och allra senast under krigsåren 1939–1945 då efterfrågan på ved var stor, försvann del flesta stallen. Ett stall flyttades under en tid till norra Leksand men flyttades tillbaka till kyrkomiljön på 1970–talet. Det aktuella stallet vid Gropgatan inreddes så småningom till bostadslägenhet.
Värdebeskrivning
Kyrkstallet på Lundstäkten 15 har särskilt kulturvärde och berättar om bondesamhällets Leksand och den betydelse som kyrkan och kyrkplatsen hade i folklivet. Mer konkret berättar stallet om hur man förr färdades med häst till kyrkan och hur stallet även användes inte bara för stallning av djur utan även för att göra sig i ordning inför kyrkobesöket.
Värden/var varsam med:
- Den gamla timmerstommens befintliga placering, stomme, volym, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
- Befintlig utformning beträffande takmaterial, tvåkupigt taktegel.
- Befintliga timmerfasader. Befintlig utformning rörande lockpanel samt befintlig fasadkomposition och fönstersättning.
- Befintlig utformning rörande fönster.
- Befintlig faluröd färgsättning.
Teckenförklaring
Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:
- Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbruksland skapets öppna och hävdade karaktär.
- Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
- Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.