Lång Karls, Lundstäkten 3

Skriv ut Lyssna

Kontakta kundtjänst

Telefon: 0247-800 00

E-postadress: kundtjanst@leksand.se

Öppnar måndag 08.00

Öppettider kundtjänst

måndag 8.00–12.00, 13.00–15.30
tisdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
onsdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
torsdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
fredag 8.00–12.00, 13.00–15.00
lördag Stängt
söndag Stängt
Bild på Lång Karls från Rättviksvägen.
Lång Karls från Rättviksvägen. Fotograf: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.

Lång Karls utgörs av ett framträdande bostadshus i en och ½ våning uppfört i 1920-talsklassicism och ritat av Gustaf Ankarcrona.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Lång Karls, Lundstäkten 3

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö)

Byggherre: Lång Karl Olsson

Arkitekt: Byggmästare Hallmans Per Karlsson

Byggår: 1923

Placering och översiktlig beskrivning

Framträdande bostadshus i 1 och ½ våning. Byggnaden angränsar till Rättviksvägen i syd, Linges i nordöst och Gräfnings i sydväst. I norr finns två flerbostadshus ritade av Jack Hansons arkitektkontor.

Bostadshuset vilar på en grund av huggna liggande granitblock. Fasaden domineras av stora ljusgula slätputsade ytor som avgränsas av vita slätputsade hörnpilastrar samt en enkel med framträdande gesims ovantill. Byggnaden kröns av ett valmat mansardtak med säteritakstendenser. Taket täcks av två­kupigt taktegel, samt delvis av vit plåt i form av exempelvis hängrännor. I anslutning till taket finns även vissa äldre spetsvinkliga stuprör, samt två breda men enkla tegelskorstenar. Mot Rättviksvägen finns en framträdande takkupa i formen av en fronton, med eget sadeltak och tempelgavel avdelad med gesimser.

Mitt på tempelgaveln finns ett runt fönster. Övriga fönster är spröjsade tvåluftsfönster med åtta små kvadratiska rutor per båge. Ett fönster i byggnadens mittaxel mot söder har utbytts mot en altandörr. Byggnadens norra sida, där farstukvisten sannolikt finns, har inte inventerats. Det finns även ett gårdshus i norr som inte inventerats.

Miljö och omgivning

Mot Rättviksvägen finns en terrassmur i bruksmursutförande. En bruksmur är en mur skapad av rundformiga stenblock ingjutna i betong med de yttersta stenarna frilagda. Ingången till gården flankeras av två större grindstolpar i ett liknande utförande med ett par komplexa svart smidesgrindar emellan.

Arkitekturstil

1920–talsklassicism. Stiltypiska karaktärsdrag är byggnadens avskalade klassicistiskt syftande fasad med gesimser, fronton med tempelgavel och hörnpilastrar. Den symmetriska fasadkompositionen beträffande exempelvis fönstersättning och placeringen av takkupor och skorstenar. Byggnadens takform, ett brutet valmat tak som nästan anspelar mot formen på säteritak var också ett vanligt inslag i svensk 1920–talsklassicism.

Utmärkande detaljer

Putsdetaljer så som gesimser, frontoner, byggnadens äldre fönster, takform och spetsvinkliga stuprör. Bruksmur och smidesgrindar i trädgården.

Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick

Byggnaden är till sin form och beträffande vissa detaljer välbevarad. En ny dörr har dock upptagits i byggnadens mittaxel mot söder, och ett sekundärt entréparti har tagits upp på den östra gaveln. Putsen har dessutom ändrat karaktär från spritputs i gulockra till en betydligt ljusare variant av slätare puts.

Historik

År 1826 var tomten en del av Skomakargärdet. Trävaruhandlare Lång Karl Olsson beviljades av byggnadsnämnden i Leksands–Norets municipalsamhälle bygglov för bostadshus med uthus den 12 maj 1923. Ritningen var utförd av byggmästare Hallmans Per Karlsson, som också uppförde byggnaden. Förebilden kan ha funnits i en mönsterbok om villor.

Värdebeskrivning

Lång Karls har särskilt kulturvärde. Huset är ett välbevarat exempel på en i Sverige säkert inte ovanlig typ av villa i 1920–talsklassicism, som byggdes för mer välbärgade personer. I Leksands–Noret finns några få sådana välbevarade exempel från mitten av 1920–talet. I Noret skiljer de sig från motsvarande nationalromantiska villor från 1910–talet genom att de från 1910–talet uppfördes i trä medan villor med putsade tegelväggar gjorde sitt inträde på 1920–talet. I Leksands–Noret, där träbyggnadskulturen dominerar, med en hel del inslag av reveterade fasader på trä, sticker Lång Karls villa ut med sitt solida och burgna uttryck, med anspelning på mellansvensk herrgårdskultur. Byggnaden kan även berätta om tillkomsten av en mer välbärgad medelklass i Noret, vars förekomst särskiljer tätorten från byarna under det tidiga 1900–talet. Gårdshuset som tillhör Lång Karls är beläget på ett för Noret karaktäristiskt sätt i ett konglomerat av flera liknande och tätt placerade sådana byggnader mitt i kvarteret. De många gårdshusen som fortfarande finns bevarade i Noret kan berätta om stadsplanen tidigt 1900–tal och de planeringsideal som föregick den, däribland tanken om trädgårdsstaden. En idé som bland annat återspeglas genom byggnadens placering mitt på tomten. Tanken om trädgårdsstaden syftade till att i motsats till tanken om den slutna stenstaden skapa och främja områden där gaturummen upplevdes som öppna, grönskande och med variationsrikedom. Som ett led i detta placerades byggnaderna ofta indragna från gatulinjen och utrymmet däremellan fylldes med växtlighet.

Värden/var varsam med:

  • Byggnadens befintliga stomme, volym, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  • Befintlig utformning beträffande takmaterial. Befintliga skorstenar. Befintlig utformning beträffande hängrännor och spetsvinkliga stuprör.
  • Befintlig fasadkomposition och fasadens ursprungliga utformning beträffande slätputs och spritputs. Befintlig utformning beträffande putsdetaljer i form av gesimser och hörnpilastrar.
  • Befintlig fönstersättning samt befintliga äldre fönster. Befintlig utformning beträffande fönster.
  • Befintliga äldre dörrar och farstukvistar (där de förekommer).
  • Bruksmuren samt befintliga bruksmurspelare och smidesgrindar mot Rättviksvägen.

Teckenförklaring

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

  • Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbruksland skapets öppna och hävdade karaktär.
  • Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
  • Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Sidan uppdaterad: 2021-07-12