Lekattgården, Sjukstugan 5

Skriv ut Lyssna

Kontakta kundtjänst

Telefon: 0247-800 00

E-postadress: kundtjanst@leksand.se

Öppnar måndag 08.00

Öppettider kundtjänst

måndag 8.00–12.00, 13.00–15.30
tisdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
onsdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
torsdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
fredag 8.00–12.00, 13.00–15.00
lördag Stängt
söndag Stängt
Bild på Lekattgården, tagen från Hantverkaregatan.
Den parstuguliknande manbyggnaden till Lekattgården, dock med skorstenar på nock. Byggnaden återspeglar timmerhuskulturen under 1800–talet och försågs likt vissa andra manbyggnader under perioden (exempelvis i Ytterboda och Yttermo) med gul oljemålad panel, vilket kan ha varit en statusmarkering. Fotograf: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.

Gården hör till det traditionella bondesamhällets timmerhuskultur så som den tog form på 1800–talet. Gården fick likt vissa andra större gårdar i bygden på 1800–talet en avvikande fasad med oljemålad träpanel, vilket var en viss statusmarkering.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Lekattgården, Sjukstugan 5

Placering och översiktlig beskrivning

En före detta bondgård med timrad manbyggnad två våningar med fasad av gulfärgad locklistpanel och sadeltak täckt av tvåkupigt lertegel. Huset har planlösning som en parstuga men skorstensmurarna är placerade i takets nock vilket skiljer huset från den traditionella parstugan. Farstukvisten består av en inbyggd veranda. Fönstren är tvåluftsfönster med tre spröjsade rutor i varje båge. Ett vinkelställt timrat gårdshus med fasad av liggande gulmålad spontpanel och sadeltak täckt med tvåkupigt lertegel.

Farstukvisten är öppen med sadeltak. Fönstren är likadana som på manbyggnaden. Husens ytterdörrar är blåmålade. Med uppställningen av bostadshusen samt ekonomibyggnaderna i söder bildas en närmast kringbyggd gårdsform. Samtidigt bildar ekonomibyggnaderna i det närmaste ytterligare en antydan till liten gårdsbildning för sig. Till ekonomibyggnaderna hör en större trösklada som byggts om till ateljé på senare tid, ladugård i timmer och spontpanel längs Hantverkaregatan, uthuslänga i timmer (eventuellt stall med höskulle) samt portliderbyggnad i timmer längs söderut på gården. Samtliga ekonomibyggnader är rödfärgade.

Arkitekturstil

Gården hör till det traditionella bondesamhällets timmerhuskultur så som den tog form på 1800–talet. Gården fick likt vissa andra större gårdar i bygden på 1800–talet en avvikande fasad med oljemålad träpanel, vilket var en viss statusmarkering.

Historik

Platsen var vid storskiftet 1819–1826 en del av Storåkern. Gården har alltså uppförts efter storskiftet längs den väg som under 1800–talet kallades Östra vägen och senare, mot slutet av 1800–talet, för Sjukstugevägen (nuvarande Hantverkaregatan). På 1880–talet byggdes gården om och till. Under 1800–talets sista decennier byggdes ekonomibyggnaderna om. På gården fanns i medeltal en häst och sex kor. Gårdens söner Lekatt Daniel och Lekatt Mats Danielsson blev ingifta i Tibble by. Genom ingifte från en Brömsgård i Heden kom Lekattgården senare att även benämnas som en Brömsgård. Gårdens ägare var kring 1880–talet Bröms Lars Olsson med familj. Vid tiden omkring 1940–talet fanns inte längre några djur på gården och den tillhörande egendomen var styckad.

Värdebeskrivning

Lekattgården på Sjukstugan 5 har särskilt kulturvärde och berättar om en större gårdsbildning som nyuppfördes under 1800–talet i Noret men utanför radbyns struktur.

Värden/var varsam med:

  • Byggnadernas befintliga placering, stomme, volym, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  • Befintlig utformning beträffande takmaterial, tvåkupigt taktegel. Befintliga skorstensmurar.
  • Befintliga utformning av locklist– respektive spontpanelfasader samt befintlig fasadkomposition och fönstersättning. Befintliga timmerväggar på uthusen samt befintlig utformning av uthusens träpaneler.
  • Befintlig gul respektive faluröd färgsättning på fasader samt vit färgsättning beträffande fönster, fönsterfoder, vindskivor och knutbrädor.
  • Befintlig utformning rörande fönster, fönsteromfattningar och verandans utformning.

Teckenförklaring

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

  • Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbruksland skapets öppna och hävdade karaktär.
  • Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
  • Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Sidan uppdaterad: 2021-07-12