Nya Sparbanken, Länsmannen 1

Skriv ut Lyssna

Kontakta kundtjänst

Telefon: 0247-800 00

E-postadress: kundtjanst@leksand.se

Öppnar måndag 08.00

Öppettider kundtjänst

måndag 8.00–12.00, 13.00–15.30
tisdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
onsdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
torsdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
fredag 8.00–12.00, 13.00–15.00
lördag Stängt
söndag Stängt
Bild på Leksands sparbank.
Nya Sparbankshuset i modernism med tung övervåning ovanpå en nättare bottenvåning. Fönsterbanden är också typiska för funktionalistisk och modernistisk arkitektur. Taket täcks av holländskt svartglaserat lertegel av ett slag som förekommer på flera närbelägna byggnader. Fotograf: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.

Nya Sparbanken eller Leksands Sparbank består av en tvåvåningsbyggnad längs med Faluvägen och gavel och entré mot en öppen plats vid Torgets sydvästra hörn.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: –Nya sparbanken eller Leksands sparbank, Länsmannen 1

Byggherre: Leksands sparbank

Entreprenör: Byggnadsingenjör Nils Skoglund AB

Arkitekt: Sparfrämjandets arkitekter Johan Wohlert och Johnny Ericsson.

Byggår: 1965–66

Placering och översiktlig beskrivning

Nya Sparbanken eller Leksands Sparbank består av en tvåvåningsbyggnad längs med Faluvägen och gavel och entré mot en öppen plats vid Torgets sydvästra hörn. I vinkel mot denna byggnad ansluter en envåningsflygel i riktning mot Gamla sparbanken. Flygelns första kortare del är något högre och bredare än den resterande längre delen. På västra sidan om byggnaden finns personalparkeringar och på östra sidan längs med Sparbanksgatan en park– och lekparksanläggning, avgränsad mot gatan av en lägre mur av tuktad sten krönt av en häck.

Tvåvåningsbyggnaden har väggar av vitslammad fasadsten, sannolikt av kalksandsten, som då var en nyhet. Nedervåningens fönster längs Falugatan är placerade i en rad som bildar smala gluggar i den vitslammade fasaden. Den övre längre delen av gluggen består av ett enluftsfönster och den nedre kortare delen är täckt med träpanel i mörkbrun kulör. Övervåningen har flera kortare fönsterband där tvåluftsfönster separeras av brunmålad träpanel. Fasaden mot Faluvägen bryts av två utanför vägglivet placerade trapphus, mot gatan överst med fasad av vitslammad fasadsten och undertill och inåt med fasad av glas och brunmålad träpanel. Mot Faluvägen finns även en senare tillbyggnad med plats för bankomatuttag. Båda gavlarna har burspråk, två mot väster, ett mot öster. På östra gaveln finns en fasadskulptur i koppar föreställande de tre bankpionjärerna. Ett stort väggur har tillkommit senare.

Runtomkring byggnadens östra ände och större delen av södra fasaden löper ett brett skärmtak av kopparplåt med entrén i sydöstra hörnet av byggnaden. Under taket har yttervägg med skyltfönster flyttats ut från den ursprungliga ytterväggen. Ursprungligen var entrén mitt på östra gaveln.

På södra fasaden finns indragna balkonger på övervåningen och mellan dem fönsterband motsvarande som på norra väggen. På östra gaveln finns en vitslammad skorstensmur som är integrerad med gavelväggen.

Samtliga byggnadskroppar har sadeltak med svartglaserat lertegel. Taket saknar gavelsprång och takfoten har ytterst kort språng. Vindskivor och takfot är i kopparplåt.
Envåningsflygeln har smala och höga fönster i fönsterbandsarkitektur. I den södra delen separeras fönstren av vitslammad fasadsten medan fönstren i den norra delen av flygeln separeras av brunmålad träpanel.

Arkitekturstil

Byggnaden är uppförd i modernistisk arkitektur med intryck från exempelvis funktionalismen i form av norra fasadens trapphus där till synes tyngre väggar av sten vilar på klenare väggar av glas och trä. Tvärtom klassisk arkitektur där sockeln – basen – var tung. Det omvända intrycket förstärks av att väggarna går ända ned i marken utan synlig sockel. Även tvåvåningsbyggnadens form, proportioner, sadeltak och obefintliga eller minimala taksprång återfinns i exempelvis Konsthallen i Falun, ritad av arkitekt Hakon Ahlberg på 1930–talet. Sadeltaket och även placeringen samspelar med Gamla sparbankshuset och med traditionell lokal bebyggelse överlag. De vitslammade stenfasaderna som ger ett smäckert intryck återfinns på många andra byggnadsverk uppförda åren kring 1960. De olika byggnadskropparna, höjderna och volymerna, de utanpåliggande trapphusen och burspråken kontrasterar mot tele– och posthusets mer strama och lågmälda modernism tvärs över gatan. Parkanläggningen med lekmöjligheter utformades i modernistisk stil med lågmäld elegans och öppna ytor och förbindelser.

Historik

Vid storskiftet 1819–1826 var platsen en del av Byåkern. År 1865 uppfördes Söderlunds gård mot landsvägen (Norsgatan). Söderlunds gård blev småningom sparbankens lokaler (Gamla sparbankshuset). Efterhand hade gårdens trädgårdsanläggning expanderat norr om huset på platsen för det nuvarande bankkontoret. Trädgårdarna fanns kvar fram till den nya banken byggdes.

Särskilt i och med utvecklingen av den moderna välfärdsstaten på 1930–talet växte Leksands sparbank kraftigt vilket resulterade dels i ombyggnad av den befintliga byggnaden (Gamla sparbanken) på 1930–talet, dels i uppförandet av annexet Kronloftet i slutet av 1950–talet. I mitten av 1950–talet hade planerna på ett nytt bankkontor börjat diskuteras inom banken. År 1964 var lokalbehovet så trängande att man fattade beslut om en skyndsam utredning vilken resulterade i slutsatsen om att uppföra en ny byggnad. Den nya byggnaden placerades på norra delen av den egna tomten och invigdes den 12 december 1966 (enligt en alternativ uppgift invigdes lokalerna i januari 1967).

Ursprungligen innehöll tvåvåningsbyggnaden längs Faluvägen bostadslägenheter på övre våningen och kontorslandskap med expeditioner, valvsutrymmen, kassor och telefoncentral på nedre våningen. Den vinkelställda envåningsflygeln som sträckte sig in på tomten innehöll lokaler för låneavdelning, bokföring, direktionsrum, notariat, bibliotek, personalrum, kök och serveringslokaler. I källarvåningen fanns bankfacksavdelning, samtalsrum, arkiv med mera samt ordenslokaler för Odd Fellow. I vinkeln mellan de båda byggnaderna fanns ett flexibelt utrymme för utställningar av skilda slag. Den nya lokalen visade sig också utmärkt som konsertlokal.

På gården längs Sparbanksgatan anlades en park ritad av landskapsarkitekten Gunnar Martinsson som bland annat innehöll en plaskdamm med sprutande fontän och en sinnrik väg över vattnet. Även parken blev flitigt nyttjad som plats för konserter, bland ofta förekommande musikanter fanns exempelvis Leksands musikkår. Parken färdigställdes till midsommaren 1967.

På östra gaveln mot Torget placerades ett konstverk i koppar av Lars Gezelius. Verket föreställde de tre pionjärerna i banken – Liss Olof Olsson, Fräs Johan Persson och Bröms Olof Larsson – och var gjord efter en målning av Sam Uhrdin. Banklokalerna har därefter byggts om 1983–84, 1988–89 och 2016 samtliga gånger med Byggnadsingenjör Nils Skoglund som entreprenör. I samband med den senaste ombyggnaden förändrades även parken.

Värdebeskrivning

Byggnaden har kulturvärde och berättar om den lokala sparbankens betydelse såväl för samhällets ekonomiska utveckling i en expansiv tid som i en semi–offentlig roll i Leksand efter mitten av 1900–talet. Tiden präglades ännu av personliga besök på bankkontor såväl som på post– och kommunalkontor vilket hade betydelse för platsen och byggnaden som träffpunkt i samhället. Bankkontoret och i synnerhet den öppna parkmiljön anlades medvetet som ett slags offentlig miljö med tonvikt på förbindelsen mellan bankkontoret och parken och som plats för konserter och andra såväl festliga som högtidliga arrangemang. Stor vikt lades vid arkitektonisk utformning, materialkvalité och byggnadens öppna samspel med både offentligt och privat liv genom utställnings– och konsertmöjligheter och den välkomnande och integrerade parkanläggningen. På det här sättet axlade Leksands sparbank en samhällsbärande roll som kanske på många andra håll var ett kommunalt och offentligt ansvar. Arkitekturen som växlar mellan upprepning och oregelbundenhet kombinerar olika drag från den modernistiska arkitekturens historia med inslag av lekfullhet.

Värden/var varsam med:

  • Byggnadens befintliga stomme, form, volym, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  • Befintligt takmaterial och befintlig utformning av taksprång på gavlar och vid takfot.
  • Befintligt konstverk på östra gaveln.
  • Befintlig utformning beträffande byggnadens fasadkomposition utan sockel med fönster i rader respektive i band, trapphus, burspråk och indragna balkonger, träpaneler och förekommande glaspartier.
  • Befintliga utformning rörande fönster och tunna fönsterkarmar och fönsterbågar.
  • Befintlig vit färgsättning på fasadsten, brun färgsättning på träpanel och befintliga plåtdetaljer i kopparplåt.

Teckenförklaring

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

  • Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbruksland skapets öppna och hävdade karaktär.
  • Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
  • Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Sidan uppdaterad: 2021-07-12