Posthuset eller Bröms-Nilses, Udden 2

Skriv ut Lyssna

Kontakta kundtjänst

Telefon: 0247-800 00

E-postadress: kundtjanst@leksand.se

Öppnar måndag 08.00

Öppettider kundtjänst

måndag 8.00–12.00, 13.00–15.30
tisdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
onsdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
torsdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
fredag 8.00–12.00, 13.00–15.00
lördag Stängt
söndag Stängt
Det framträdande modernistiska entrépartiet i sydöst.
Det framträdande modernistiska entrépartiet i sydöst. Fotograf: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.

Bröms-Nilses, Posthuset eller Sterners består av två större affärsbyggnader med bostäder som är sammanbyggda i vinkel. På gården finns även ett äldre flerbostadshus.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Posthuset eller Bröms Nilses, Udden 2

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö)

Placering och översiktlig beskrivning

Posthuset eller Bröms Nilses består av två större affärsbyggnader med bostäder som är sammanbyggda i vinkel. På gården finns även ett äldre flerbostadshus. Den östligast belägna byggnaden som har kortsidan mot Norsgatan och idag inrymmer Elon är den byggnad som kallats Posthuset, Bröms Nilses eller senare Sterners. Byggnaden är belägen i anslutning till Norsgatan i norr, Udden och gamla Katt–Jerkers humlegård i öster. I väster finns Söderlundska gården.

Posthuset är en rektangulär stor reveterad träbyggnad som ursprungligen uppfördes kring 1884. Byggnaden genomgick en stor och genomgripande renovering och modernisering kring 1900–talets mitt och den nuvarande karaktären är därför i huvudsak typiskt modernistisk. Byggnadens bottenvåning mot nordöst utgörs av stora skyltfönster som omgärdas av grå slätputs. En entré med ekdörr finns mot Norsgatan. Skyltfönsterpartiet avdelas från resten av fasaden av en liten utskjutande skärmlist. Resterande fasadpartier är spritputsade i en väldigt ljus brunröd ton. Vid sidan av skyltfönstren finns flera tvåluftsfönster varav de flesta saknar spröjs. Några undantag finns dock, exempelvis högst upp på gaveln mot Norsgatan där fönstren är spröjsade med två kvadratiska rutor per båge. Byggnaden har ett förhållandevis brant, enkelt sadeltak med en takkupa i öster. Om den norra delen av byggnaden präglas av enkelhet och återhållsamhet präglas den södra av mer vågad utformning. I byggnadens sydvästra hörn finns exempelvis ett utbyggt trapphus i två våningar med en avancerad entré i bottenvåningen. Entrén består av en liten trappa som leder upp till en dörr i ädelträ med sparkplåt i rostfri stålplåt och stora glaspartier. Dörren omfattas av en profilerad omfattning, också den i ädelträ. Ovanför finns ett flackt pulpettak som bärs upp av fyra stilistiska kolonner med kannelyrer. På fasaden till trapphuset finns två fönster, direkt ovan pulpettaket ett kvadratiskt perspektivfönster med falska fönsterluckor i mörkt betsat trä ovanpå en rikt dekorerad trälist av samma kulör. Ovanför finns ett runt fönster med koppardetaljer och profilerad omfattning. Fönstret är dekorerat med metallspröjsar. Söder om entrépartiet, på byggnadens andra våning, finns ett spetsformigt burspråk i typisk 1950–talsstil med stora perspektivfönster, och hela den södra kortsidan på byggnaden upptas av en veranda/balkong som bärs upp av karaktäristiska doriska kolonnetter. Däremellan, samt ovanpå balkongen finns karaktäristiska smidesräcken som också är rikt dekorerade. Längst upp finns en balkong med smidesräcken.

Byggnaden vars långsida är belägen mot Norsgatan uppfördes 1899 och har bibehållit mer av sin ursprungliga utformning, även om denna byggnad också moderniserats under 1900–talet. Byggnaden är långsträckt och med sadeltak som täcks av tvåkupigt taktegel. Ovanpå taket finns utkragade skorstenar i tegel, samt två takkupor med putsade fasader. Den ena täcks av ett rundat plåttak, den andra täcks av ett skärmtak. Byggnaden är reveterad och avfärgad i ljus guldockra, med detaljer så som vindskivor och fönsterfoder i obränd terra. Byggnadens knutholkar och knutlådor är pustade med formen av enkla pilastrar och det finns ett profilerat midjeband som avdelar ovanvåningen från bottenvåningen. På övervåningen är även byggnadens fönsteromfattningar rikt dekorerade med stora profilerade överstycken. Byggnadens fönster är på övervåningen engelskt röda fyrluftsfönster med två små kvadratiska bågar ovan två större stående. På bottenvåningen finns flera butikslokaler med större skyltfönster i nätta träkarmar utan fönsteromfattning. Butikslokalernas ingångar finns i från fasadlivet indragna entréer, och flera av butikerna har bevarade dörrpartier i ädelträ (teak) från tiden kring 1900–talets mitt. Olika granittrappor med räcken i gjutjärn leder upp till ingångarna från Norsgatan.

Flerbostadshuset på innergården är en långsmal byggnad med ljusgul locklistpanel och sadeltak som täcks av tvåkupiga taktegelpannor. Sadeltaket genombryts av två karaktäristiska takkupor med runda tak klädda i röd falsad plåt. Byggnaden har flera ingångar som markeras av farstukvistar med profilsågade hörnbrädor och flacka falsade röda plåttak. De flesta ytterdörrarna är mörkgröna spegeldörrar där den översta spegeln är småspröjsad i kvadrat med nio glasrutor. Byggnadens fönster är i huvudsak två eller treluftsfönster med gröna fönsterbågar innefattandes tre kvadratiska fönsterrutor avdelade med träspröjsar.

Arkitekturstil – Posthuset

Modernism med klassicistiska inslag. Stiltypiskt modernistiska byggnadsdetaljer är byggnadens enkla tvåluftsfönster, avskalade fasadkomposition, utformning med skyltfönster och det spetsvinkliga burspråket i söder. I söder finns flera klassicistiskt utformade pelare, med exempelvis kannelyrer och doriska kapitäl. Detta är ett ovanligt inslag bland annars renodlad modernistisk arkitektur.

Arkitekturstil – Byggnaden längs Norsgatan

Nyklassicism med moderniserad bottenvåning. Byggnaden är i grunden en nyklassicistisk byggnad där bottenvåningen moderniserats kring 1900–talets mitt. Kvarvarande detaljer som är typiska för 1800–talets nyklassicism är fasadkompositionen med pilastrar och fasadfält som avdelas av dessa, byggnadens fönstersättning och dekorationer i putsen kring fönstren så som profilerade fönsteromfattningar och profilerade fönsteröverstycken. Bottenvåningens avskalade karaktär med stora skyltfönster och enkla butiksentréer med dörrar i ädelträ är typiskt för modernismen kring 1900–talets mitt.

Utmärkande detaljer

Trapphuset, verandan och balkongerna på Posthuset.

Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick

Posthuset har flera välbevarade detaljer, exempelvis fönster, dörrar och dekordetaljer från tiden kring 1900–talets mitt. Flerbostadshuset på gården har delvis välbevarad äldre panel, dörrar, fönster och farstukvistar. Huset längs Norsgatan har också vissa bevarade detaljer, bland annat vissa putsdekorationer.

Historik

År 1826 låg här en kringbyggd gård ägd av Johan Norrdal. År 1884 byggde Bröms Nils Ersson från Heden det nya huset, dit Postkontoret flyttade från Brömsgården, varför huset kom att kallas Posthuset. Den första poststationen kom till 1861 i handlande Samuelssons gård. På en bänk i bryggstugan sorterades posten byvis och där fick byborna själva ta hand om försändelserna. År 1874 inrättades en postexpedition som inrymdes i Brömsgården. År 1882 fick inrättningen status av »postkontor«. Längre tillbaka hämtades posten från Gagnef med hästskjuts två gånger i veckan. År 1883 utökades turen till tre gånger i veckan och med en ny tur direkt från Falun över Helgbo. Från 1884 i och med järnvägen till Insjön togs post emot och avsändes två gånger per dag. Det första tåget gick klockan 06.00 på morgonen och då måste posten med hästskjuts från Noret ha anlänt i tid. Eftermiddagsturen mellan Leksand och Insjön gick med ångbåt. Fisk Erik Andersson i gården Fiskes i Noret ombesörjde postkörningen till och från Insjön i 28 år fram till Leksand fick järnväg 1914.
Den västra längan efter Norsgatan byggdes 1899–1900. Bland andra inflyttade här 1910 skohandlare Erik Bjurling som då öppnade bazar– och bosättningsaffär. 1912 övertogs Bazaren av då inflyttade L.W. Sjöholm och Nils Gezelius. De flyttade 1915 till det nybyggda Bobergska huset och lokalerna övertogs av Anna Jacobsson som flyttade från andra sidan av gatan med sin boklåda. År 1943 övertog Sewed Sjöholm bokhandeln. En tid fanns Berglunds blommor och senare Mora Tidning i lokalerna. I början fanns Maria Danielssons manufaktur i byggnaden men hennes varulager övertogs av Carl Ohlson 1907. De första åren av 1900–talet fanns även Oscar Mörlins Skomakeri & Skoaffär i huset. Åren 1902–05 drev John Lundin handelsrörelse i huset. År 1910 startade »Dufköllon«, flera av systrarna Larsson här Leksands Hembageri. Kristina gifte sig med Stormats Axel Olsson och började med servering och rum på Trädgårdsvillan. I Posthuset fanns vidare C.R. Fahlstedts blombutik 1922–33; P. Larsson Jones elaffär 1926–35; Nya Cigarraffären startade här 1927 av E.A.B. Lund med Karin Skrej som föreståndare, sedermera gift med redaktören för Mora Tidning, Sven Svenerman, som 1934 övertog cigarraffären under namnet Svenermans Tobak. Annie Isakssons Fruktaffär startade 1931 och övertogs 1951 av Anna Lindqvist. År 1937 öppnade kopparslagare Hjalmar Redin Hemslöjds– och Konstsmide; Redin hade egen smedja nedanför Postbacken nära älven. Halvarssons frisersalong har också funnits i huset samt tandläkar– och läkarmottagningar.

År 1926 togs större butiksfönster samt en ny ingång till postlokalen upp längs Norsgatan efter ritning av Erik Köersner, Lidingö.

Efter att Posten flyttade till Torget har där funnits Gerhard Söderbergs Herrkläder och senare Lundells bokhandel samt affär för elektriska hushålls­artiklar med mera. I övriga lokaler har bland annat funnits Falu–Kurirens lokalredaktion, frisör, hälsokost, begravningsbyrå med mera.

Gårdshuset är kvar från den äldre gården och var tidigare brygg– och tvättstuga.

Värdebeskrivning

Posthuset eller Bröms Nilses med tillhörande gårdshus har särskilt kulturvärde. Byggnadskomplexet återspeglar flera berättelser. Den äldre, nordligt belägna byggnadsdelen återspeglar Norets utveckling mot tätort under 1800–talets senare hälft och då särskilt med avseende på byggnadens funktion som postkontor. Postväsendets ankomst och utvecklig i Leksand berättar om utvecklingen av viktiga samhällsfunktioner i det sena 1800–talets begynnande industrisamhälle, och hur de tog sig form i Leksandsbygden. Byggnadsdelen har därutöver en delvis välbevarad sen 1800–talskaraktär som vidare berättar om hur bebyggelsen på platsen förändrades för att möta nya sociala och ekonomiska förväntningar och funktioner under 1800–talets senare hälft. Den östra delen av byggnaden som är tillkommen i sin nuvarande form under 1930– eller 1940–talet har en lågmäld och stram karaktär med inslag av exklusiv men enkel sen klassicism, vilket är ett relativt vanligt förekommande men sällan omskrivet drag i 1930– och 1940–talens svenska funktionalism. Byggnadsdelen kan således, genom sina detaljer, bidra till att återspegla en alternativ och allt mer ovanligt förekommande sida av 1900–talets bebyggelsehistoria, vilket är avgörande för dess värde. Byggnadsdelen berättar vidare, i likhet med Centrumhuset i öster om den begynnande förändring som Norets affärscentrum längs Norsgatan började genomgå vid den moderna epokens och de modernistiska idealens genombrott på 1930–talet, innan handelscentrum i Noret förflyttas till området kring det nya Torget på 1950–talet. Affärslivets behov av en ny tydlighet och synlighet accentueras av förekomsten av större skyltfönster på bottenvåningen mot Norsgatan.

Värden/var varsam med – Posthuset:

  • Byggnadens befintliga stomme, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  • Byggnadens befintliga fasadkomposition.
  • Befintlig utformning beträffande takmaterial, tvåkupigt taktegel.
  • Befintliga tvåluftsfönster i trä utan fönsteromfattning.
  • Befintligt utskjutande trapphusparti i byggnadens sydöstra hörn, samt befintlig dörr, dörromfattning, skärmtak med pelare och befintliga fönster och fönsteromfattningar därovan.
  • Befintligt burspråk och befintlig fönstersättning på burspråket i byggnadens sydöstra hörn.
  • Befintlig veranda/balkong på byggnadens södra kortsida samt befintlig utformning av detaljer så som kolonnetter och smidesstaket.

Värden/var varsam med – Byggnaden längs Norsgatan:

  • Byggnadens befintliga stomme, volym, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  • Byggnadens befintliga färgsättning, fasadkomposition och utformning beträffande fasadmaterial, slätputs i ljus guldockra samt bränd terra, befintliga dekorativa element så som pilastrar och fönsteromfattningar/fönsteröverstycken i putsen.
  • Befintlig utformning beträffande takmaterial och takkupor.
  • Befintlig utformning beträffande fönster. Befintliga äldre fönster.
  • Befintlig utformning beträffande byggnadens bottenvåning med skyltfönster, lätt indragna entréer och granittrappor med räcken i gjutjärn. Befintliga äldre trädörrar.

Värden/var varsam med – Flerbostadshuset på gården:

  • Byggnadens befintliga stomme, volym, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  • Befintlig utformning beträffande byggnadens fasad, tak, takkupor och farstukvistar.
  • Befintliga äldre fönster och dörrar.

Teckenförklaring

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

  • Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbruksland skapets öppna och hävdade karaktär.
  • Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
  • Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Sidan uppdaterad: 2021-07-12