Prostgården, Prosten 2

Skriv ut Lyssna

Kontakta kundtjänst

Telefon: 0247-800 00

E-postadress: kundtjanst@leksand.se

Öppnar måndag 08.00

Öppettider kundtjänst

måndag 8.00–12.00, 13.00–15.30
tisdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
onsdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
torsdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
fredag 8.00–12.00, 13.00–15.00
lördag Stängt
söndag Stängt
Prostgården
Prostgården från norr. Fotograf: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.

Prostgården är belägen öster om kyrkobyggnaden och kyrkogården. Gården utgör en monumentalt anlagd och vackert belägen helhetsmiljö.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Prostgården, Prosten 2

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö)

Placering och översiktlig beskrivning

Prostgården består av två salsbyggnader om två våningar med valmade sadeltak och en långsträckt låg ekonomibyggnad. Gården är belägen öster om kyrkobyggnaden och kyrkogården. I norr finns arrendatorsgården och i sydväst komministergården. I söder finns en brant och skogig slänt mot Österdalälven. Gården är monumentalt anlagd kring en grusanfart som slutar i en rundel med en plantering och flaggstång i mitten. Byggnaderna finns på sidorna om denna rundel, med själva prostgården placerad som huvudbyggnaden och den andra salsbyggnaden, pastorsexpeditionen, som en flygel till denna.

Prostgårdens manbyggnad är ett reveterat timmerhus. Fasaden är uppbyggd kring järnvitriolgula spritputsfält som avdelas av slätputsade vita knutlådor. Fönstren är i huvudsak symmetriskt utplacerade vita tvåluftsfönster med tre rutor avdelade av tunna spröjsar i varje båge. Kring fönstren finns slätputsade vita omfattningar som är dekorerade.

Fönstren är utbytta, sannolikt under sent 1900–tal eller tidigt 2000–tal. Byggnadens tak är som tidigare nämnt ett valmat sadeltak, med stavspånstäckning. Ovanpå taket finns två tegelskorstenar med enkel utkragning. Från taket hänger enkla hängrännor med rundformiga stuprör i koppar. På byggnadens framsida finns en stor farstukvist dekorerad med karaktäristiska balusterdockor. Farstukvisten har ett spånbeklätt valmat pulpettak. Byggnadens ytterdörrar består av vita parspegeldörrar med rikt dekorerade fönster. . På byggnadens västra kortsida finns en enkel utbyggnad, ovanpå  vilken det finns ett rikt dekorerat smidesräcke. Utbyggnaden är sannolikt från tiden kring 1900–talets mitt. I söder finns ett källargarage som sannolikt tillkommit under samma tidsperiod.

Pastorsexpeditionen bär en utformning som är snarlik manbyggnaden, men med några väsentliga skillnader. Byggnaden är mer utdragen och inte lika symmetrisk som manbyggnaden. Taket är täckt av skiffer och farstukvisten har ett bandplåtstak samt dropplist utöver de dekorativa balusterdockorna. Byggnadens fönsteromfattningar är enklare, och byggnaden har kvar äldre fönster. Byggnadens ytterdörrar är parspegeldörrar med enkelt dekorerade rutor, och flankeras av två belysningsarmaturer. Byggnaden är äldre men har ombyggts under 1900-talet.

Ekonomibyggnaden i öster utgörs av ett långsträckt och lågt timmerhus med flackt, tegelklätt sadeltak. Byggnaden har formen av ett kyrkbåthus, men att byggnaden skulle haft en sådan funktion är osannolikt. Möjligen har byggnaden fungerat som fäjs.

Miljö och omgivning

Byggnaden är en av flera kyrkligt anknutna byggnader på kyrkudden. Prostgården är en monumental och vackert belägen helhetsmiljö där den grusande anfarten med rundel och flaggstång är centrum. Gården omgärdas i norr av en häck som slutar i två granitpelare med grindar för gårdens huvudentré.

Arkitekturstil

Lågmäld barock/klassicism. Stilelementen syns tydligast i fasadernas symmetriska uppbyggnad, takformen och på manbyggdens fönsteromfattningar samt farstukvist. Att manbyggden är en gammal salsbyggnad (byggnad med sexdelad plan) gör den förhållandevis ovanlig i Leksand. Byggnadstypen började förekomma under 1600–talet och användes bland annat vid uppförandet av prästgårdar och officersboställen under 1700–talet. Även om Prostgården är mer framträdande kan Kaptensgården i Tibble tjäna som ett annat ovanligt exempel på en äldre salsbyggnad i Leksand.

Utmärkande detaljer

Ovannämnda stavspåns – och skiffertak, manbyggnadens fönsteromfattningar, smidesstaket på manbyggnaden, båda de ovannämnda farstukvistarna med balusterdockor.

Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick

Fasader, farstukvistar, ytterdörrar, fönsteromfattningar, fönster (men endast till sin form på manbyggnaden), tak och skorstenar.

Historik

Leksands prosteri omfattande ursprungligen hela övre Dalarna, nuvarande Mora, Rättviks och Leksands kontrakt och benämndes Österdalarnas kontrakt. Kyrkoherdarna i Leksand var inflytelserika personer och flera av medeltidens katolska herdar innehade kanikvärdighet, det vill säga var medlemmar av domkapitlet i Västerås. Av Älvsborgs lösen 1571 framgår att kyrkoherden Engelbertus Olai var en av de förmögnaste i Dalarna. På 1600–talet omfattade prästgården ett 20–tal byggnader och på storskifteskartan från 1826 framstår »Prostgården« som en hel liten klungby med ett 30–tal byggnader. Prostgårdens huvudbyggnad är ursprungligen uppförd i slutet av 1600–talet. Flygelbyggnaden är uppförd på 1820–talet. På 1950-talet byggdes den om för att rymma pastorsexpedition efter ritningar av arkitekt Gustav Clason.

Värdebeskrivning

Prostgården har särskilt kulturvärde. Det primära bostadshuset uppfördes under 1600–talet med salsplan, vilket är vanligt bland herresäten, prästgårdar och även vissa militärboställen från den tiden. I Leksandsbygden är det emellertid ovanligt med sådana byggnader från samma tidsperiod och Prostgården måste ha varit utmärkande till sin storlek och karaktär när den först byggdes. Prostgården kan trots att den flera gånger ombyggts, tillbyggts och på andra sätt förändrats berätta mycket om prästerskapets liv i Leksand i äldre tider. Anläggningen är även till sin arkitektur exklusiv med hög materialmässig och utformningsmässig kvalitet. Prostgården är en integrerad del av kyrkomiljön på Kyrkudden, som såväl till delar som till helhet är sällsynt välbevarad och har synnerligen stora kulturvärden.

Värden/var varsam med:

  • Byggnaderna i sin helhet, men särskilt:
  • Byggnadernas befintliga stomme, form, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  • Befintligt takmaterial beträffande skiffer och befintlig utformning av takmaterial beträffande stavspån. Befintliga skorstenar.
  • Befintlig utformning av hängrännor.
  • Befintlig utformning och färgsättning av putsfasader. Spritputsade järnvitriolgula fasadfält avgränsade av slätputsade vita knutlådor.
  • Befintlig utformning beträffande fönstersättning, fönster och fönsteromfattningar i slätputs. Befintliga fönster på pastorsexpeditionen.
  • Befintliga farstukvistar. Befintliga trappor i huggen granit. Befintliga belysningsarmaturer.
  • Befintliga äldre ytterdörrar.
  • Befintligt smidesräcke på kuvösen till manbyggnaden.
  • Befintliga grindpelare i granit samt smidesgrindar vid gårdens entré.
  • Befintlig gårdsdisposition beträffande grusvägens placering och sträckning. Befintlig flaggstång.
  • Det långsträckta timmerhuset i öster i sin helhet.

Teckenförklaring

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

  • Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbruksland skapets öppna och hävdade karaktär.
  • Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
  • Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Sidan uppdaterad: 2021-07-12