Siljans konditori, Tregården 18

Skriv ut Lyssna

Kontakta kundtjänst

Telefon: 0247-800 00

E-postadress: kundtjanst@leksand.se

Öppnar måndag 08.00

Öppettider kundtjänst

måndag 8.00–12.00, 13.00–15.30
tisdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
onsdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
torsdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
fredag 8.00–12.00, 13.00–15.00
lördag Stängt
söndag Stängt
Bild på Siljans konditori i Leksand.
Siljans konditori, en lågmäld modernistisk tegelbyggnad som uppfördes åren 1966–1967 efter ritningar av Byggnadsingenjör Benny Agnas ritkontor. Fotograf: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.

Byggnaden är belägen i nordvästra hörnet av Torget och består av en envånings butiks– och serveringsbyggnad längs med Sparbanksgatan sammanlänkad med en närmast kvadratisk bageribyggnad i vinkel mot Bygatan.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Siljans konditori, Tregården 18

Byggherre: Karin Stormats

Entreprenör: Byggnadsingenjör Nils Skoglund AB

Arkitekt: Byggnadsingenjör Benny Agnas ritkontor

Byggår: 1964 bageri, 1966–67 butik och serveringslokal

Placering och översiktlig beskrivning

Byggnaden är belägen i nordvästra hörnet av Torget och består av en envånings butiks– och serveringsbyggnad längs med Sparbanksgatan sammanlänkad med en närmast kvadratisk bageribyggnad i vinkel mot Bygatan. Båda byggnaderna har valmat tak täckt av enkupigt lertegel och väggar murade med fasadtegel. På taket sitter en neonskylt med blå text i versaler: »Siljans konditori«. I hörnet mot Torget finns större skyltfönster inramade av kopparplåt. Skyltfönstren har senare försetts med mörkmålad spröjs. I övrigt har butiks– och serveringsbyggnaden vitmålade tvåluftsfönster på rad med en spröjs i vardera luft.

Ovan– och nedanför fönstren finns fält i brunmålad träpanel. Entrén som från början hade ett enkelt skärmtak har byggts om i senare tid med ett vindfång av glas i blåmålade plåtramar under ett sadeltak. Interiören var ursprungligen sparsmakad men med hög materialkvalité med bland annat golv av jämtländsk kalksten i källarens samlingslokal, Dufsalen. Interiören har till del förändrats omkring 2018, bland annat med mörkare färgsättning. Omkring år 2000 byggdes uteplatsen mot Sparbanksgatan om med bland annat ett inglasat utrymme.

Arkitekturstil

Byggnaden är uppförd i en lågmäld modernistisk arkitektur med stor omsorg om materialkvalité. Det valmade taket samspelar med de flesta andra taken kring Torget såsom taket på kommunalhuset, Byggnadsföreningen Svea, Nises & Mases och Tele– och posthuset. Tegelfasader blev på modet på 1960–talet. Tvåluftsfönstren med spröjs är av traditionell typ i svensk byggnadskultur. Byggnaden har endast en låg eller näst intill obefintlig sockel.

Historik

Vid storskiftet 1819–1826 fanns här Byåkerns norra gräns mot Pigåkern. År 1964 lät konditori Siljan uppföra ett nytt bageri på tomten. (För rörelsens tidigare historia, se Udden, 65.) År 1966–67 uppfördes den nya butiks– och serveringsbyggnaden efter ritningar av Benny Agnas ritkontor i Leksand. Serveringsdelen disponerades till höger innanför entrén och byggde på självbetjäningsprincipen där gästerna hämtade vad de ville ha vid en disk rakt innanför entrén. Disken var hopkopplad med försäljningsavdelningen till vänster. Det fanns plats för c:a 100 personer, dels i bås, dels i ett större utrymme i norra delen av byggnaden. I källaren fanns en stor kafélokal och samlingssal, Dufsalen, med smakfull inredning av hög kvalité, bland annat golv i jämtländsk kalksten. Lokalen var vinkelformad och byggd både för kaféverksamhet, utställningar och konserter. Drivande bakom idéerna till utformningen var konstnären Bror Stormats, son till Stormats Axel Olsson och Duf Kristina Larsson vilka dessförinnan drivit rörelsen. Till rådgivare hade Bror konstnären Dagmar Lodén. I utställningslokalen visades konst men även kulturhistoriska utställningar, exempelvis kan nämnas en utställning av Gerda Söderlunds fotografier och en utställning om emigrationen till Amerika. Lokalerna var delvis inredda med möbler och inventarier från Leksands hembageri och Trädgårdsvillan. En av de bärande idéerna var att alla samhällsgrupper skulle känna sig välkomna.

Värdebeskrivning

Siljans konditori har kulturvärde och berättar å ena sidan om den långa tradition av kafékultur med bageriverksamhet som präglat Noret i synnerhet från slutet av 1800–talet då tätortsbildningen växte fram och turisterna strömmade till i allt större skaror. Å andra sidan speglar det också hur kafékulturen i Leksands–Noret förändrades på 1960– och 1970–talen som en del av samhällsomvandlingen med utjämning mellan socialgrupper och försvinnandet av vissa yrkeskategorier. Kaféer med exklusiva besökskategorier försvann medan det nybyggda konditori Siljan blev ett kafé för alla samhällsgrupper, vilket låg i tiden. Samtidigt ersattes bordsservering i allt högre grad av självbetjäning. Konditoriet har haft betydelse som mötesplats i Noret och som kulturellt nav med utställningar och konserter. Det senare hade särskilt stor betydelse under tiden innan Kulturhuset invigdes 1985. Denna aspekt berättar om hur kulturen skulle göras mer tillgänglig för alla under 1960–talet och som innebar etablerandet av nya kulturella mötesplatser, nya utformningar av bibliotek, framväxandet av kulturhus med mera. Det privata Siljans konditori fyllde en sådan funktion i Leksand.

Värden/var varsam med:

  • Byggnadens befintliga stomme, form, volym, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  • Befintlig utformning av taktäckningen med enkupigt lertegel. Befintlig utformning av neonskylten på taket.
  • Befintlig utformning beträffande byggnadens fasadkomposition med skyltfönstren, fönstren i rad, entréns placering med mera.
  • Befintlig utformning av fasadmaterial med tegel och fält i träpanel.
  • Befintliga utformning av fönster och fönsteromfattningar inklusive kopparplåt kring skyltfönstren.
  • Befintliga färgsättning på tegelfasad, vit färgsättning på tvåluftsfönstren och brun färgsättning på träpanelen.

Teckenförklaring

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

  • Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbruksland skapets öppna och hävdade karaktär.
  • Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
  • Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Sidan uppdaterad: 2021-07-12