Skofabriken, Noret 62:45

Skriv ut Lyssna

Kontakta kundtjänst

Telefon: 0247-800 00

E-postadress: kundtjanst@leksand.se

Öppnar måndag 08.00

Öppettider kundtjänst

måndag 8.00–12.00, 13.00–15.30
tisdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
onsdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
torsdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
fredag 8.00–12.00, 13.00–15.00
lördag Stängt
söndag Stängt
Bild på fastigheten vid Hagagatan 8.
Bröderna Sterners skofabrik i lågmäld tegelbetonad modernism där enstaka klassicistiska detaljer så som en gavelgesims återknyter till äldre byggnadstraditioner. Fotograf: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.

En trevånings före detta fabriksbyggnad med souterrängvåning parallellt med Hagagatan.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Skofabriken eller Gamla skofabriken, Kvarteret

Snedkanten, Noret 62:45

Byggherre: Bröderna Sterners skofabrik

Arkitekt: Åke Sjöman, Ivar Britz

Byggår: 1948–1949

Placering och översiktlig beskrivning

En trevånings före detta fabriksbyggnad med souterrängvåning parallellt med Hagagatan. I söder och något förskjutet österut en envånings kontorsdel med souterrängvåning. Fasad i gult tegel. I sydvästra hörnet entré med skärmtak på pelare i samma gula tegel.

Kontorsdelen har platt tak i form av en terrass med räcke där räckesstolparna är i samma gula tegel som fasaderna. På norra gaveln finns en mindre envånings byggnadskropp i gult fasadtegel och takterrass motsvarande takterrassen på kontorsdelen i söder. Den stora byggnadskroppen har sadeltak täckt med tvåkupigt lertegel. Fönstren är symmetriskt placerade och består i huvudsak av större enluftsfönster, något bredare än högre, i storlek motsvarande mindre perspektivfönster. På södra gaveln finns smalare enluftsfönster samt ett tvåluftsfönster. På östra fasaden i sydöstra hörnet vid trapphuset finns ett större glasat parti i husets hela höjd. Souterrängvåningen har fasad av grå puts. I kontorsdelen finns bevarad inredning samt en glasrelief föreställande en skomakare.

Arkitekturstil

Modernism med intryck från funktionalismen men även från klassicismen vilket framgår av den dekorativt utformade takfoten. Fasaderna är murade i 10–skiftigt munkförband med springande kopp i gult lertegel från Skåne eller Uppland.

Historik

Tomten var vid storskiftet 1819–1826 en del av gränslandet mellan Mellanåkern och Byåkern.

Bröderna Johan och Fredrik Sterner startade 1926  en skofabrik i Häradsbygden som på 1930–talet flyttade till Lind Fredriks på Hantverkaregatan. Förutom skor bedrev företaget handel med skinn och hudar. Under andra världskriget tillverkade man skor till krigsmakten. År 1949 flyttade rörelsen till den nya skofabriken på Hagagatan. Personalstyrkan bestod vid den tiden av 130 anställda. Fabriken lades ned 1965. Dessförinnan hade tillverkning flyttats till Spanien. Omkring 1980 tog Leksandbostäder över fastigheten och inrättade kontor i den lägre kontorsdelen. Övriga delar byggdes om till kontor för delar av den kommunala förvaltningen.

Arkitekt Åke Sjöman gjorde 1947 ett första ritningsförslag som i huvudsak överensstämde med den färdiga byggnaden. Skillnaderna bestod i av att fönstren i förslaget bestod av treluftsfönster, att fönstren på översta våningen inte var fullstora samt att det mot Hagagatan var en högre källarsockel med källarfönster. Bland annat på grund av krav på skyddsrum och så kallad brandbotten ändrades ritningsförslagen med tre fullhöga våningar samt att källarsockeln med fönster mot Hagagatan togs bort. Från och med 1948 stod byggnadsingenjör Ivar Britz för ritningarna. Britz hade arbetat hos Åke Sjöman men hade nu öppnat eget ritkontor. För konstruktionsritningarna svarade S. Nordsäter i Borlänge.

Formvirket från gjutningen av källarvåningen med skyddsrum och brandbotten återanvändes och blev 1949 en av de första bryggorna för småbåtar vid älven nära Smedjan.

På östra delen av kvarteret mot Stationsgatan lät Leksands Konsumentförening bygga ett tvätteri 1945. Byggnaden ritades av Kooperativa arkitektbyrån med arkitekt Seth Torné som huvudansvarig. Byggnaden revs under 1980–talet.

Värdebeskrivning

Skofabriken har särskilt kulturvärde och berättar om utvecklingen av lokal industriell tillverkning under den högindustriella epoken och framväxten av folkhemmet från och med 1930. Flera liknande industriella företag expanderade kraftigt under efterkrigstiden för att på 1960–talet mötas av en allt svårare konkurrens och förändra produktionen eller lägga ned verksamheten. Byggnaden är välbevarad.

Värden/var varsam med:

  • Byggnadens befintliga stomme, form, volym, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  • Befintlig utformning av taktäckningsmaterial av lertegel. Befintlig dekorativ utformning av takfot.
  • Befintlig fasadkomposition med sockel, dörrar, fönstersättning och takterrasser.
  • Befintligt fasadmaterial med tegel, befintliga räckesstolpar på teakterraser och entréns skärmtak.
  • Befintliga fönster.
  • Befintliga gul färgsättning på tegelfasad och grå färgsättning på sockel. Befintlig grön färgsättning på fönster och portar.

Teckenförklaring

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

  • Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbruksland skapets öppna och hävdade karaktär.
  • Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
  • Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Sidan uppdaterad: 2021-07-12