Zetterströms järnhandel, Köpmannen 5

Skriv ut Lyssna

Kontakta kundtjänst

Telefon: 0247-800 00

E-postadress: kundtjanst@leksand.se

Öppnar måndag 08.00

Öppettider kundtjänst

måndag 8.00–12.00, 13.00–15.30
tisdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
onsdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
torsdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
fredag 8.00–12.00, 13.00–15.00
lördag Stängt
söndag Stängt
Zetterströms järnhandel vid Hantverkaregatan, bild från söder.
Zetterströms järnhandel vid Hantverkaregatan, bild från söder. Fotograf: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.

Zetterströms järnhandel är en liten handelsgård med falurött trähus i Hantverkaregatans äldre gatulinje.

Byggnadsnamn och fastighetsbeteckning: Zetterströms järnhandel, Köpmannen 5

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö)

Placering och översiktlig beskrivning

Liten handelsgård med falurött trähus i Hantverkaregatans äldre gatulinje. I öster finns Hantverkaregatan, i söder Z–huset, i väster en öppen gårdsplan med stensatt gräsrundel med flaggstångsfundament samt ett par äppelträd och en buske.

Zetterströms järnhandel är Norets äldsta bevarade handelsgård och består av ett långsmalt äldre timmerhus i 1 och ½ våning med salsplan och sadeltak täckt av tvåkupigt taktegel. Ovanpå taket finns två symmetriskt placerade smala tegelskorstenar som är utkragade ovantill. Kvar finns också äldre hängrännor och spetsvinkliga stuprör. Byggnaden har en mittrisalit med stor takkupa mot Hantverkaregatan och en utbyggd dock delvis igensatt glasveranda mot väster. I söder finns en enkel utbyggnad som innefattar butiksytor. Byggnadens sockel utgörs av en grå slätputsad mur. Vid byggnadens nordöstra hörn finns en stor sten (halksten) som syftat till att hindra hästekipage från att kollidera med byggnaden. Byggnadens fasad utgörs av faluröd lockpanel sannolikt tillkommen under 1900–talets senare del. Fasaden kan även ha genomgått en tilläggsisolering i samband med att denna fasad tillkom. Under en period var fasaden klädd med eternit. Förutom på tillbyggnaden avslutas byggnadens fasad uppåt i en profilerad enkel gesims som övergår i byggnadens takutsprång. Byggnaden har flera olika fönstertyper tillkomna under olika perioder. I bottenvåningen samt utbyggnaden mot söder finns skyltfönster av äldre modell samt några tvåluftsfönster där varje båge är spröjsad med tre kvadratiska stående glasrutor. På byggnadens övervåning finns liknande spröjsade tvåluftsfönster, samt på glasverandan i söder äldre flaggfönster med bevarade äldre vinkeljärn. De äldre fönstertyperna, spröjsade tvåluftsfönster och flaggfönster, är vitmålade eller engelskt röda. Alla byggnadens fönsteromfattningar utgörs av svartmålade enkla brädfodringar. Mot Hantverkaregatan finns två nischade entréer sannolikt tillkomna under 1900–talets första hälft. Den södra med ursprunglig ytterdörr och träpanel.

Utmärkande detaljer

Bevarade äldre stuprör. Byggnadens placering i Hantverkaregatans äldre gatulinje, halkstenen i byggnadens nordöstra hörn. Gesimsen som avslutar fasaden mot takutsprånget.

Byggnadsdelar i ursprungligt eller välbevarat äldre skick

Byggnadens form och stomme, skorstenar, stuprör och hängrännor samt vissa fönster. Gesimsen som avslutar fasaden mot takutsprånget. Den södra entrén mot Hantverkaregatan är välbevarad från 1900–talets första hälft.

Historik

På platsen fanns på 1800–talet en åkerväg som gick från Norets radby i nordlig riktning rakt över Byåkern och vidare upp mellan Pigåkern och Mellanåkern och vidare över Storåkern upp mot Hagbacken. Under 1800–talets andra hälft ökade trafiken på åkervägen och den benämndes under en period Östra vägen, till skillnad från Västra vägen, som gick där nuvarande Fiskgatan sträcker sig. När den första sjukstugan byggdes nedanför Hagbacken på 1870–talet kallades Östra vägen för Sjukstugevägen eller Grönstedt–Sjukstuge­vägen. Vägen mätte 784 meter i längd och hade inga speciella indelningstecken utom en backe efter 585 m. Längs vägen började det vid samma tid uppkomma mindre fastigheter och gårdar som framför allt byggdes av folk som försörjde sig genom hantverk och handelsrörelser. Vägen började därmed kallas för Hantverkaregatan. Namnet Hantverkaregatan återfinns exempelvis i en tidningsartikel med anledning av branden 1902. Visserligen uppfördes även några bondgårdar längs Hantverkaregatan såsom Hedbys Olles och Nygårds. Den senare var en av de största bondgårdarna i Noret som ursprungligen låg vid Norsgatan men förstördes i branden 1902 och återuppfördes längre upp på östra sidan av Hantverkaregatan (kvarteret Nygård). Gården revs på 2010–talet. En av de tidigaste handelsgårdarna (och tidvis även hantverksgård) längs Hantverkaregatan var Zetterströms järnhandel.

Zetterströms järnhandel var ett »NK i miniatyr«. Ferdinand Ignatius Zetterström, född 1851 i Hofors, kom till Leksand och uppförde 1877 en smedja i Postbacken, hålvägen upp från älven vid Kattjerkers humlegård. Rörelsen kallades Norets smides– och hovslagareverkstad och drevs till 1886 då Zetterström startade järnhandel vid Hantverkaregatan: Zetterströms Jern– och redskapshandel, av allmänheten kallad »Zäta«. Smedjan i Postbacken övertogs av Samuel August Torrberg.

Zetterström själv var en naturtrogen kopia av rikskansler Hindenburg, så länge mustascherna och polisongerna fanns kvar, har Noretkännaren Nils Larsson berättat. På butikens skyltfönster fanns en så kallad skvallerspegel så att Zetterström hade fri utsikt både norrut och söderut längs gatan utan att själv visa sig alltför nyfiken. En dag hade någon bytt ut spegelglasen mot svartmålade pappskivor. I fönstret låg alltid en stor svart katt. Kalle Mann från Källberget var springpojke. Zetterströms son Johan övertog järnhandeln 1903. Järnhandeln lär 1926 ha omvandlats till Hemstads & Arvidssons Järnhandel.

På bakgården efter gatan norrut fanns järnhandelns magasin och i början även färdstall som senare även de blev magasin. Johan Hedbys och Johan Käck slutade hos Grönlunds smidesverkstad och startade 1922  en smidesverkstad i gamla stallbyggnaden på Zetterströms bakgård. De flyttade senare, 1930, till Åkerö där firman fortfarande finns kvar. Den övergivna smedjan var en kortare tid bilverkstad.

Värdebeskrivning

Zetterströms järnhandel har särskilt kulturvärde. Byggnaden är sett till sin helhet, trots vissa förändringar i form av exempelvis fasadbyte under 1900–talets senare hälft, en av de bäst bevarade affärs– och hantverksfastigheterna från 1800–talets senare hälft i Noret och kan därigenom berätta mycket om platsens omvandling från bondby till tätort under perioden. Byggnaden har dessutom stark anknytning till en legendarisk Leksandshandlare med stark karaktär, vilket i sig är anmärkningsvärt och inbjuder till många berättelser om livet i Noret under det sena 1800–talet. Vidare är byggnaden belägen i Hantverkaregatans äldre gatulinje och berättar därigenom om Hantverkaregatans etablering och om gatunätets historiska karaktär och utsträckning i Noret i äldre tider. Uppkomsten av Hantverkaregatan med handels– och hantverksgårdar speglar Norets snabba tätortsomvandling under decennierna omkring sekelskiftet år 1900. Att byggnaden har många bevarade detaljer från det sena 1800–talet med hög utformningsmässig och materialmässig kvalitet förstärker värdet.

Värden/var varsam med:

  • Byggnadens befintliga placering i den äldre gatulinjen samt dess stomme, form, volym, byggnadshöjd, takform och takvinkel.
  • Befintlig utformning beträffande takmaterial, tvåkupigt taktegel. Befintliga tegelskorstenar. Befintlig utformning beträffande spetsvinkliga stuprör och äldre hängrännor.
  • Befintlig profilerad trägesims.
  • Halkstenen i byggnadens nordöstra hörn.
  • Befintliga äldre flaggfönster i trä och äldre spröjsade tvåluftsfönster i trä.
  • Befintlig utformning beträffande den nischade södra entrén mot Hantverkaregatan, samt befintlig trädörr i samma entré.
  • Den gräsplanterade rundeln med äppelträd och flaggstångsfundament väster om byggnaden.

Teckenförklaring

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

  • Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbruksland skapets öppna och hävdade karaktär.
  • Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
  • Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Sidan uppdaterad: 2021-07-12