Om Leksands kulturmiljöprogram

Skriv ut Lyssna

Kontakta kundtjänst

Telefon: 0247-800 00

E-postadress: kundtjanst@leksand.se

Öppnar måndag 08.00

Öppettider kundtjänst

måndag 8.00–12.00, 13.00–15.30
tisdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
onsdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
torsdag 8.00–12.00, 13.00–15.30
fredag 8.00–12.00, 13.00–15.00
lördag Stängt
söndag Stängt

Leksands kulturmiljöprogram ska visa hur kommunen och fastighetsägare kan använda, utveckla och tillvarata kulturmiljön för att skapa en attraktiv kommun och livsmiljö. Programmet är också ett stöd vid handläggningen av plan- och bygglovsärenden.

Om arbetet med Leksands kulturmiljöprogram

Arbetet med Leksands kulturmiljöprogram påbörjades under våren 2019 och färdigställdes våren 2021. Kulturmiljöprogrammet antogs i sin helhet av Leksands kommuns samhällsbyggnadsutskott den 27:e maj 2021. Arbetet med Leksands kulturmiljöprogram har bedrivits i Leksands kommuns regi, med ekonomiska bidrag från Länsstyrelsen Dalarna. Dalarnas museum har genom byggnadsantikvarierna Lars Jönses, Simon Langwagen och Kristoffer Ärnbäck genomfört inventeringsarbetet som föreligger kulturmiljöprogrammet, samt författat de rapporter och texter som ingår i programmet.

Syfte och användning

Leksands kulturmiljöprogram ska visa hur kommunen och fastighetsägare kan använda, utveckla och tillvarata kulturmiljön för att skapa en attraktiv kommun och livsmiljö. Programmet är också ett stöd vid handläggningen av plan- och bygglovsärenden.

Ett kulturmiljöprogram är ett kunskapsunderlag som tydliggör kulturmiljöns egenskaper och karaktäristik, utan att dessa vägts mot andra intressen. När kommunen fattar beslut i detaljplaner och bygglov ska en avvägning göras mellan olika allmänna intressen (exempelvis kulturmiljöer eller naturvård) och enskilda intressen, som behovet av en större bostad eller en grannes önskan om utsikt. Det här beskrivs i plan- och bygglagens (2010:900) andra kapitel. Genom att i förväg ta ställning till vilka områden som har särskilda värden och vad det är som gör området värdefullt förenklas kulturmiljöfrågan i den dagliga handläggningen, men beslutet om vad som är lämpligt att göra på en viss byggnad eller i ett visst område sker i det enskilda plan- eller bygglovsärendet.

Ett verktyg för att skapa attraktivitet

Ett kulturmiljöprogram kan innehålla beskrivningar av de kulturhistoriska värden som finns hos en byggnad eller en plats. Ett kulturmiljöprogram kan också beskriva miljöns historia, utveckling, nyttjande genom tiden och vilka delar och karaktärsdrag som finns kvar i området idag.

Avsikten är inte att kulturmiljöprogrammet ska vara en "våt filt" över bebyggelsen, utan snarare att det ska vara ett verktyg för hur kommunen och fastighetsägare ska kunna använda, utveckla och tillvarata kulturmiljön för att skapa en attraktiv kommun och livsmiljö.

Redovisar kulturhistoriska värden

Enligt plan- och bygglagens (2010:900) 8 kap 17 § ska ändringar på byggnader göras varsamt så att bland annat dess kulturhistoriska värden inte förvanskas. Detta gäller oavsett om det som görs omfattas av bygglovsplikt eller inte. Men för att kunna göra varsamma förändringar på byggnader måste dessa värden vara kända, vilket kulturmiljöprogrammet ska uppmärksamma fastighetsägare på, genom att inspirera till att renovera, bygga om och till på rätt sätt. Om du är osäker på om det du tänkt göra omfattas av bygglovsplikt eller inte, kontakta byggenheten på kommunen.

Särskilt värdefulla miljöer och byggnader

Enligt 8 kap 13 § får en byggnad eller bebyggelsemiljö som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt inte förvanskas. För att en byggnad ska betraktas som särskilt värdefull krävs det att byggnadens värde är så stort att dess bevarande kan sägas utgöra ett verkligt allmänt intresse. Detta gäller inte bara enskilda, monumentala byggnader utan också byggnader och bebyggelsemiljöer som representerar olika tidsepoker eller något karaktäristiskt från skilda sociala miljöer. I sådana områden är det särskilt viktigt att göra på rätt sätt. I kulturmiljöprogrammet pekas särskilt värdefull bebyggelse ut men förvanskningsförbudet är knutet till bebyggelsens faktiska värden och gäller oberoende av om ett utpekande har skett i förväg eller inte. Det kan krävas bygglov för attefallshus och solpaneler inom kulturhistoriskt värdefulla områden. Hör med kommunens bygglovsavdelning vad som gäller för ditt bygge.

Kulturmiljöprogrammets omfattning

Arbetet med kulturmiljöprogrammet inleddes med ett församråd under ledning av  Leksands kommun från december 2018 till januari 2019. Syftet var att allmänheten fick lämna in förslag på vad de såg som värdefulla byggnader eller miljöer och som skulle kunna vara del i kulturmiljöprogrammet. I övrigt baserades urvalet av byar, fäbodar och miljöer som skulle ingå i arbetet på publikationerna Byar och fäbodar i Leksands kommun:  kulturhistorisk miljöanalys (1983) och Bebyggelse i Leksands Noret 1826–1979: kulturhistorisk miljöanalys (1979). Båda dessa publikationer producerades av Dalarnas museum genom byggnadsantikvarie Roland Andersson. Materialet från dessa inventeringar och publikationer har i förekommande fall inarbetats i kulturmiljöprogrammet.

Utöver de byar, fäbodar och miljöer som redan förekommit i ovanstående publikationer har även Hjortnäs och Sunnanäng, Insjön, Källbergsgärdet, Tällberg och Övermo kommit att ingå i arbetet. Rapporten om Noret innefattar dessutom många miljöer som inte förekom i Dalarnas museums föregående rapport från 1979. Även om många byar och fäbodar inte fanns med i Dalarnas museums föregående rapporter ingick de i det omfattande  fältinventeringsarbete som på 1970-talet föregick författandet av Byar och fäbodar i Leksands kommun. Inför arbetet med det nuvarande kulturmiljöprogrammet har endast de byar, fäbodar och miljöer som finns med i själva programmet inventerats. Det är på  grund av detta svårt att bedöma ifall byar och fäbodar som inte ingått i arbetet har kulturvärden eller inte. I de flesta av de byar och på de fäbodar som finns i Leksand, Siljansnäs och Ål finns åtminstone enstaka mycket välbevarade äldre gårdar och byggnader som har mycket höga kulturvärden, även om de inte finns med i detta arbete.

Metod för inventering samt kulturhistorisk värdering och urval

Dalarnas museums insats i kulturmiljöprogrammet bygger på huvudkomponenterna fältinventering, värdering och urval samt rapportskrivning med layout. Fältinventeringarna har bedrivits löpande under hela arbetet sida vid sida med återstående arbetsmoment. Inventeringsarbetet har i huvudsak omfattat fotografering samt arbete med att upprätta digitala kartskikt som visar vilka byggnader, gårdar och miljöer som fotograferats och därmed ingår i arbetet.

Inventerade byar och fäbodar har betraktats utifrån ett stort perspektiv med fokus på kulturlandskapet som en helhet samtidigt som inventeringen även omfattar enskilda byggnader och gårdar. Inventeringen av byggnader och gårdar har varit selektiv och  omfattar i huvudsak byggnader vars ursprungliga eller äldre karaktär inte nämnvärt förändrats. Bedömningen av vilka byggnader som är att betrakta som oförändrade till sin ursprungliga eller äldre karaktär har i huvudsak skett i fält under pågående inventering. Detta har varit en nödvändighet beroende på Leksandsbygdens synnerligen omfattande byggnadsbestånd.

Efter fältarbetet har rapportskrivning tagit vid. Varje rapport innefattar en beskrivning av aktuell by, fäbod, miljö eller byggnad. Beskrivningarna har i regel skrivits först i rapportarbetet och är genomförda utifrån fältarbetets resultat. Syftet med beskrivningarna är att berätta om hur bebyggelsen och kulturlandskapet framträder idag. Genom beskrivningarna ska exempelvis geograska förhållanden, bebyggelsens huvuddrag och utmärkande detaljer som påträffats under inventeringen framgå. De historiska uppgifter som förekommer i rapporterna har i hög utsträckning baserats på uppgifter från Roland Anderssons Byar och fäbodar i Leksands kommun. Två andra särskilt viktiga kunskapskällor som förekommer alltigenom hela kulturmiljöprogrammet är Erik Olov Bergfors Bebyggelsenamnen i Leksands kommun samt Karl-Erik Forsslunds Med Dalälven från källorna till havet. Efter beskrivningarna följer en värderings- och urvalsprocess utifrån ett antal givna parametrar som kan förklaras som kulturhistoriska sammanhang. Värderings- och urvalsprocessen syftar till att besvara hur väl ett landskapsavsnitt, en miljö eller  byggnad återspeglar ett historiskt skeende som varit tongivande i Leksand, samt att motivera på vilket sätt den aktuella miljön därför är värdefull. I anslutning till varje värderingstext nns även en lista på egenskaper som är avgörande för värdet. Nedan följer en mer omfattande beskrivning av olika värdekategorier som spelat roll för  värderingsarbetet. Arbetet med värderingstexter har efterföljts av en layoutprocess där beskrivningar och värderingar sammansatts tillsammans med bilder till en publikation som skickats för synpunkter till Leksands kommun och därefter omarbetats. Rapporterna har sedan skickats till samhällsbyggnadsutskottets politiker för genomläsning och politiskt antagande. Leksands kommun har därefter lagt upp bild-, kart- och textmaterialet på sin hemsida. Texterna i detta kulturmiljöprogram har utformats för att vara möjliga att läsa fristående, i kontext till varje by och fäbod på kommunens hemsida och som delrapporter i pdf-format.

Kulturvärden

I kulturmiljöprogrammet bedöms kulturhistoriska och estetiska värden, samt delvis även sociala värden. Den sammantagna bedömningen av dessa tre värden kallas kulturvärde.

En plats med kulturvärden är på olika sätt betydelsefull för människor idag. Det kan vara en plats som är mycket vacker eller en plats där spår av det förflutna syns tydligt. En plats som väcker känslor och minnen har också ett kulturvärde.

Byggnader med kulturvärden är samhällsresurser som kan bringa positiva mervärden till alla som har direkt eller indirekt tillgång till dem. Att bevara, använda och utveckla sådana byggnader gynnar många och är därför ett allmänt intresse.

Så har kulturvärdena bedömts

En kulturmiljö är sammansatt av en mängd egenskaper. En egenskap kan exempelvis vara en byggnads material, byggnadshöjd, fönstersättning, färg eller namn.

En egenskap är aldrig automatiskt värdefull. Ett värde tillskrivs alltid en miljö av olika människor i vår samtid. Personer med olika kompetenser och intressen tillskriver miljöer olika typer av värden. En byggnadsantikvarie kan bedöma att en miljö är särskilt värdefull eftersom den kan utgöra ett slags fysiskt källmaterial som berättar om det förflutna. Samhället kan använda sådana miljöer för att förmedla och konkretisera berättelser om vår historia och på så vis ge människor bättre möjligheter att förstå sin samtid. En arkitekt kan bedöma att en miljö är särskilt värdefull eftersom dess olika arkitektoniska parametrar skapar en vacker och trivsam livsmiljö. En person kan också bedöma att en plats är värdefull eftersom hen har många minnen kopplade till den.

Det är väldigt viktigt att tydliggöra varför en egenskap tillskrivits ett värde och av vem. Då blir det möjligt att senare följa upp på värderingen och förstå varför den är gjord. Det är även möjligt för samhället att kritisera en sådan värdering - något som är en grundpremiss för en vetenskaplig och demokratisk kultur­miljövård.

I detta kulturmiljöprogram bedöms kulturhistoriska och estetiska värden, samt delvis även sociala värden. Begreppen förklaras i sitt sammanhang nedan. Alla värderingar är skrivna och utförda av byggnadsantikvarier vid Dalarnas museum. Begreppet kulturvärde används för att beskriva den sammantagna bedömningen mellan dessa tre värdeaspekter.

Miljöer, platser och byggnader med kulturhistoriska värden bär på berättelser om det förflutna som av olika anledningar bedöms vara viktiga för vår samtid – eller att bevara för framtiden. I arbetet med Leksands kulturmiljöunderlag har berättelserna om det äldre bondesamhället, timmerhuskulturen, turismen i Leksand och industrisamhället bedömts som särskilt viktiga. De värderingar som finns listade i rapporterna och på hemsidan utgår ifrån bedömningar om hur olika platser, miljöer eller byggnader återspeglar olika aspekter av dessa berättelser. På platser där andra intressanta berättelser tydligt framträder har även dessa medtagits i bedömningen av byns olika värden. Det kan exempelvis beröra anknytningar till välkända historiska personer eller lokala traditioner som är särskilt viktiga för en specifik by. I Leksands-Noret återspeglas delvis andra berättelser än i byarna, varför bedömningsgrunderna där skiljer sig från byarna. Miljöer och byggnader som inte förändrats nämnvärt under de senaste 40-50 åren värderats generellt högt i detta kulturmiljöprogram. Detta beror på att ovannämnda berättelser mer tydligt kan utläsas ur de miljöer som inte nämnvärt förändrats under senare tid.

Miljöer, platser och byggnader med estetiska värden bedöms ha stora utseendemässiga och upplevelsemässiga kvaliteter idag. Det kan röra sig om byggnader som är uppförda med stor hantverksmässig skicklighet och högkvalitativa material, landskapsrum där bebyggelsen och landskapet tillsammans bildar trivsamhet eller miljöer som är synbart gamla och bär många spår av tidens tand. Bedömningen av estetiska värden har utförts av Dalarnas museums byggnadsantikvarier och har i första hand gått ut på att fånga upp och värdesätta landskapets och byarnas unika karaktär beträffande färgsättning, volymer, former och placering i landskapet. Landskapets karaktär berättar oftast en viktig berättelse och har därför kulturhistoriska likväl som estetiska värden. Den värderingstext som i rapporter och bykaraktäriseringar benämns Låg, tät, faluröd eller ofärgad bebyggelse är den enda som helt och hållet utgått ifrån en estetisk bedömning av byarna.

Miljöer, platser och byggnader som väcker känslor och är betydelsefulla för grupper eller enskilda personer har sociala värden. I detta kulturmiljöprogram har sociala värden endast undersökts översiktligt genom ett inledande församråd där allmänheten fått möjligheten att lämna in förslag till miljöer att ta med i kulturmiljöprogrammet. Vi har i största möjliga mån bejakat dessa förslag i inventeringsarbetet, och tagit med miljöer som framträtt i församrådet när vi besökt aktuella byar och platser i inventeringsarbetet.

Miljöer med kulturvärden kan ha högre ekonomiska värden i jämförelse med andra miljöer. Exempelvis kan verksamheter så som kaféer eller butiker nyttja byggnader eller miljöer med kulturvärden i sin marknadsföring för att locka kunder och profilera sin verksamhet. Dalarnas unika natur- och kulturlandskap med byar, gårdar och byggnader är också en viktig ekonomisk resurs inom besöksnäringen. Antingen indirekt i förhållande till annan verksamhet eller direkt som ett besöksmål. Byggnader med kulturvärden kan även vara en reell ekonomisk resurs för privatpersoner. En studie från Kulturmiljö Halland har visat att människor i Halland historiskt varit benägna att betala i snitt 7% mer i förhållande till förväntat marknadsvärde för byggnader som bedömts ha kulturvärden. Undersökningen baseras på en jämförelse av köpesumman delat på taxeringsvärde (K/T-talet) mellan byggnader med kulturvärden och byggnader utan kulturvärden.

Enkelt uttryckt är biologiskt kulturarv natur som berättar om kultur.

Allt från enskilda träd till hela landskap kan berätta historien om den mänskliga närvaron.  Eftersom berättelserna förmedlas av något levande ligger det i sakens natur att det biologiska kulturarvet befinner sig i ständig förändring - det kan vara kortlivat men kan också fortleva i århundraden.

Biologiskt kulturarv är resultatet av människans möte med det levande i naturen. Genom att förstå detta möte kan vi förklara det vi ser i landskapet och visa vad som behövs för att ta vara på olika värden i landskapet.

Det biologiska kulturarvet kan handla om enskilda träd och buskar som formats av människan, som träd som planterats i en allé eller hamlats för att lövet ska kunna användas som foder till djuren. Det kan även vara större landskap, som fäbodvallen med hackslog, med den omgivande skogen som brukats för bete och där vallkullorna gjort ristningar i träden där de rastat. Det kan även vara det brukade landskapet runt och inne i byn, med ängs- och åkermarker.

 

 

  

Sidan uppdaterad: 2021-06-04