Energi- och klimatrådgivning

Genom att använda sig av Elmarknadsinspektionens webbsida ”Elpriskollen” kan man jämföra alla elhandlares elavtal. Det finns fler olika varianter: fast elpris över bestämd tid, rörliga genomsnittspriser över månaden, timspotprisavtal samt varianter som kan kallas 50/50, mixavtal och så vidare.

Väljer man ett timprisavtal måste elmätaren vara bytt för att klara det. Det är också lämpligt att man kollar med sin elhandlare och sin elnätsägare om man kan återgå från timpriser till månadssnittpriser i framtiden. Väljer man timavläsning så ska man undvika de dyraste timmarna vilket oftast, men inte alltid, är nattetid.

Läs mer och jämför el och elavtal på elpriskollen.

Beroende på när huset är byggt och hur det är konstruerat kan vissa åtgärder vara mer lämpliga till vissa byggnader och förenade med risker i andra. Kontakta din energi- och klimatrådgivare för att diskutera vad som kan var lämpligt för din byggnad.

Läs mer på Energimyndighetens sida "Husguiden".

Energi- och klimatrådgivningen kan förtydliga och förklara de olika systemen och vilka fördelar respektive eventuella nackdelar de olika värmesystemen ger.

Vid vedeldning är det oumbärligt med ackumulatortank för att ta emot stor mängd värmeenergi för lagring. Därigenom får man också bra förutsättningar för en renare förbränning. Ackumulatortanken är också en förutsättning då man vill komplettera sitt värmesystem med solfångare för sommarhalvårets tappvarmvattenbehov. Ackumulatortankens förmåga att spara varmvatten kommer att var gynnsamt i framtiden. Man skapar möjlighet att göra värme under dygnets timmar när elen är som billigast eller eventuella solceller producerar el. En stor fördel som vinns med ackumulatortekniken är att man skapar ett flexibelt värmesystem. Ackumulatortanken kan värmas med vilken energibärare som helst.

Det finns olika isoleringsmaterial som lämpar sig till olika syften. Hur mycket och med vad man bör tilläggsisolera beror på sambandet. Om tilläggsisolering är möjlig eller lämplig och om det finns risker med det planerade utförandet är frågeställningar som ska tas beslut om.

Under ett antal år har belysningstekniken förändrats och idag är glödlampor i princip helt borttagna från marknaden. Även lågenergilamporna är i många fall ersatta med LED-teknik. Lysrör förkommer oftare och byts löpande mot LED-alternativ som är mer energieffektiva.

Det är vanligt att vi blandar ihop dessa. Solfångare är avsedda att göra värme genom att värma upp en vätska som via växlare blir främst tappvarmvatten. Solfångarna använder solens värmestrålar.

Solceller eller mer korrekt solpaneler/solcellspaneler används för att producera el. En panel innehåller ofta 60 små solceller. Solpanelerna omvandlar solens ljus till el.

Läs mer om solfångare och solceller på Energimyndighetens sida solelportalen.

Vi kan investera i mängder av tekniska prylar för att effektivisera vår energianvändning och effektuttag av till exempel el. Att se över våra resvanor och konsumtionsbeteenden behöver inte kosta något alls. Genom att överväga våra beslut avseende konsumtion kan mycket resurser och energi sparas. Den energi som aldrig behövt produceras och köpas är den billigaste och mest hållbara.

En elbil använder sitt drivmedel (el) oerhört effektivt jämfört med förbränningsmotorer där det mesta blir förluster i form av värme. Att ladda elbilar är ett omdiskuterat ämne. För säker laddning ska bilens batteri och laddaren kommunicera. Att ladda genom en vanlig hushållskontakt (Schuko-kontakt) är inget som rekommenderas förutom i undantagsfall och alltid under uppsikt. Dessutom ska då laddning ske till låg effekt och aldrig via skarvkabel eller timer. En hemmaladdare skapar möjlighet att också se till att inte husets elsystem belastas för hårt. Brister i byggnadens elsystem kan innebära en risk, framförallt vid laddning genom hushållskontakt. Att ladda till låg effekt under längre tid kräver en mindre investering och kommer i framtiden att kosta mindre än snabb laddning till hög effekt.

Förnybara bränslen är bränslen som under rimlig tid återskapas. Till dessa ingår olika former av biobränslen såsom ved, pellets och flis, liksom solel, solvärme, vindkraft och vattenkraft. Torv är ett bränsle som ibland anses som förnybart och ibland inte. Torvtillväxten är ca en mm/år vilket innebär att det inte över ”rimlig” tid hinner återskapas för att vara ett förnybart ämne. Samtidigt är uttaget av torv i Sverige mindre än tillväxten nationellt sett. Bland de energikällor som anses icke förnybara återfinns fossila bränslen som bensin och diesel, kol och naturgas. Till de icke förnybara energikällorna hör också uran. Däremot anses den sistnämnda fossilfri om den utvinns utan att fossila bränslen används.

Genom åren har olika bränslen haft olika popularitet. Exempelvis så var etanol ett populärt bränsle framförallt för att statliga subventioner satts in för minska klimatpåverkan. Som ersättare för fossil diesel finns idag bränslet HVO (Hydrerad vegetabilisk olja) vilket framställs av bland annat slaktrester och vegetabilier. HVO är så länge det inte innehåller vegetabiliska produkter från t.ex. palmolja eller palmoljerester ansett som ett bra alternativ till fossil diesel. Många bilmärken godkänner idag HVO som bränsle och garanterar att deras motorer är konstruerade för HVO.

El är en färskvara och måste konsumeras i samma ögonblick som den produceras. Har man en solcellsanläggning finns dock möjlighet att ”spara” överskottselen på elnätet, genom att sälja den och när underskott uppstår köpa precis som vi gör annars. Elen kan också sparas i batterier, men endast under kortare perioder på några timmar eller kanske ett par dygn. För att spara el längre perioder är vätgas en kostsam men möjlig väg. Ett mindre batterilager kan vara gynnsamt även om man inte har en solcellsanläggning, då man kan minska belastningen på sina säkringar och därmed också på elnätet. Låga effektbelastningar kommer i en framtid att vara gynnsamt om elnätsägarna tar betalt för abonnenternas belastning under perioder med hög efterfrågan på eleffekt.

Regeringen har lämnat besked om att klimatbonusen upphör den 8 november i år. Det innebär att den som köper eller beställer en klimatbonusbil efter det datumet inte kommer att få någon klimatbonus.

Läs mer på Transportstyrelsens hemsida.

Ladda bilen är ett ekonomiskt stöd avseende laddplats för elfordon som kommer att nyttjas av boende eller anställda. Avser man erbjuda publik laddning hänvisas man till "Klimatklivet" och är man privatperson hänvisas man till "Skattereduktion för grön teknik". 

Klicka här för att läsa mer om bidraget på Naturvårdsverkets sida.

Från den 8 juli 2020 infördes ansökningsstopp för solcellsstödet. För privatpersoner ersätts investeringsstödet från och med årsskiftet 2020/2021 av en skattereduktion för grön teknik.

Tidigare inskickade ansökningar hanteras fortfarande.

Pengarna kommer gå till de kommuner och företag som redan har ansökt och står i kö för att få stöd. Ansökningar kan från 15 januari beslutas med en stödnivå på 10 procent. Installationerna ska senast vara slutförda den 30 september 2021 och begäran om utbetalning ska ske senast två månader från det slutförandedatum som anges i beslutet om stöd.

Läs mer på länsstyrelsens hemsida.

Skattereduktion för ”grön teknik” kan nyttjas av privatpersoner från 1  januari 2021 och omfattar:

• Skattereduktion om 15 % för solcellsinstallationer avseende material och arbetskostnader.
• Skattereduktion om 50 % för lagring av egenproducerad elenergi.
• Skattereduktion om 50 % för installation av laddningspunkt till elfordon.

Skattereduktion kan sökas upp till 50 000 kr per person och år och både installation och arbete ska vara utförd och betald tidigast 1:a januari 2021. För att beviljas skattereduktionen för både arbete och material måste fakturan avse båda delarna. Endast materialfaktura medger ingen skattereduktion.

Klicka här för att läsa mer om grönt avdrag hos Skatteverket.

Organisationer, kommuner, myndigheter och företag, det vill säga alla utom privatpersoner, kan söka klimatinvesteringsstöd. Syftet är att minska utsläppen av växthusgaser. Ansökan görs via länsstyrelsen, men beslut fattas av Naturvårdsverket.

Läs mer på Länsstyrelsens hemsida.

Du kan få 30 procents avdrag för arbetskostnaden.

Läs mer på Skatteverkets hemsida.

Om din fastighets solceller eller vindkraftverk producerar mer el än du förbrukar, har du under vissa förutsättningar rätt till skattereduktion för den överskottsel som matas in till elnätet.

Läs mer på Skatteverkets hemsida.

Stöder har utgått för 2020 som det ser ut idag.

Läs mer på Energimyndighetens hemsida.