Djupbäcka

Skriv ut

Kontakta kundtjänst

Telefon: 0247-800 00

E-postadress: kundtjanst@leksand.se

Öppnar torsdag 08.00

måndag 8.00–12.00, 13.00–16.30
tisdag 8.00–12.00, 13.00–16.30
onsdag 8.00–12.00, 13.00–16.30
torsdag 8.00–12.00, 13.00–16.30
fredag 8.00–12.00, 13.00–15.00
lördag Stängt
söndag Stängt
Närbild på stig med två skyltar som berättar för vandraren att det växer mosippa på platsen

Djupbäcka naturreservat omfattar en av de tre skogbevuxna bäckraviner som finns mellan Häradsbygden och Djura. En 300 meter lång stig leder från parkeringen, genom reservatet, till en slogbod. Stigen, som är flack, är belägen på en ås mellan ravinen och Österdalälven.

Naturtyp:

Blandbarrskog

Areal:

7 hektar

Service:

Slogbod, vandringsled, informationsskylt

Förvaltare:

Leksands kommun

Avstånd från Leksand:

12 kilometer

Parkering:

Vid vägen mellan Västannor och Rälta

Mellan de två byarna Västannor och Rälta, slingrar sig en väg fram nedom de branta bergen i väster. Att färdas på den krokiga vägen är en upplevelse som gör sig bäst på cykel. Vid en färd med Rälta som utgång, och cirka två kilometer norrut, gör vägen en knix - precis som älven nedanför. Här rinner vatten från berget, i djupt nedskurna bäckraviner, ned mot älven.

Tre raviner varav en är naturreservat

Alla årstider är spännande här, men på våren är den sydligaste ravinen, i sina övre delar, alldeles förtjusande. Ett hav av vitsippor som stundtals övergår i blåaste blåsipps-backar möter besökaren.

Floran bjuder även på andra trevliga bekantskaper som till exempel trolldruva, gullpudra och stora mängder strutbräken. Men det är den grandominerade övre delen av ravinen som lämpar sig för utflykt, den nedre delen består av tät ungskog.

Mellanravinen har dessvärre avverkats hela vägen ner till älven för ett antal år sedan och består i dag till största delen av tät ungskog. Det är inte någon promenadvänlig plats nu, men ravinen har framtiden för sig!

Ravinen längst i norr är skyddad som naturreservat. Här är minst dramatiska topografin men den häftigaste naturskogsmiljön. Man kliver in i en skuggig, fuktig värld med många gamla och döda träd.

Död ved lever

Döda träd är mycket betydelsefulla både när de står upp och så småningom har fallit omkull. Ett stort antal arter är helt beroende av denna döda ved som blir alltmer ovanlig. Här trivs svampar, mossor och lavar, exempelvis lunglav som är lätt att känna igen. Tickor av olika slag är det gott om och i dessa bor mångahanda typer som vi vanligen inte bryr oss om.

Akta mosippan!

Lättare är det att uppmärksamma gärdsmygens höga flöjtande toner eller någon hackspett som trummar. Med lite tur får du även se hur några stjärtmesar klänger omkring i en al eller höra ormvråkens skriande läte. En stig leder ut på mana, en ås från vilken man har utsikt ner i ravinen och ut mot älven. Kommer du i rätt årstid står mosippan där och nickar och ber om att slippa bli nertrampad.

Leksands naturvårdsfond

Naturvårdsfonden har genom markinlösen möjliggjort att Leksands kommun kunnat bilda naturreservat av den nordligaste ravinen och åkermarken som ligger intill.

Sidan uppdaterad: 2019-04-05