Holen

Skriv ut Lyssna

Kontakta kundtjänst

Telefon: 0247-800 00

E-postadress: kundtjanst@leksand.se

Bild från Åhls minnesgård i Insjön.
Del av Åhls minnesgård på Vattbergets topp. Här finns ett urval av några av Insjöns äldsta timmerbyggnader, som samlades ihop på början av 1900-talet. Del av Åhls minnesgård på Vattbergets topp. Här finns ett urval av några av Insjöns äldsta timmerbyggnader, som samlades ihop på början av 1900-talet. Foto: Simon Langwagen, Dalarnas museum.

Bebyggelsen i Holen är av mycket blandad karaktär. Här samsas gårdstun och ekonomilängor från det sena 1800-talet med putsade funkisbyggnader från 1930-talet, enfamiljsvillor från 1960–1970-talen och enstaka lamellhus från senare hälften av 1900-talet.

Områdeshistorik

Precis som de andra kringliggande byarna har Holen tidigare främst präglats av jordbruk och ett utbrett odlingslandskap. Tidigt var kolning och ett småskaligt bergsbruk viktiga bisysslor för byns bönder, som inte sällan forslade kol och andra varor till Falu gruva. När järnvägen drogs genom Insjön medfördes många nya möjligheter och en stor byggboom.

Bland annat började många bybor arbeta för det snabbt växande företaget Åhlén & Holm, men även en rad andra företag etablerades på orten. Med de ökande industriverksamheterna kom även ett framväxande nät av samhällsnödvändig infrastruktur. Matbutiker, speceriaffärer, samlingslokaler och teatrar kom att byggas i stort antal under det tidiga 1900-talet. Även skola, ålderdomshem, bank och andra samhällsfunktioner etablerades på orten under 1900-talets mitt.

Bebyggelsen i Holen är av mycket blandad karaktär. Här samsas gårdstun och ekonomilängor från det sena 1800-talet med putsade funkisbyggnader från 1930-talet, enfamiljsvillor från främst 1960–1970-talen och enstaka lamellhus från senare hälften av 1900-talet. På flera av de äldre jordbruksfastigheterna finns välbevarade uthus så som härbren och lador. Flera av dessa byggnader kan rimligtvis dateras till 1600- eller 1700-talet. Dessa står inte sällan vägg i vägg med byggnader uppförda under det sena 1900-talet, skapandes ett starkt visuellt uttryck för Holens byggnadshistoriska utveckling. Längs Vintergatan, och i regel strax norr om Vattberget, finns ett fåtal stora korsplanshus uppförda kring sekelskiftet 1900. Dessa är uppförda som traditionella grosshandlarvillor med stora verandor i flera våningar samt rikligt dekorerade med snickarglädje.

Värden

Nedan beskrivs de värden som Holens by bedöms besitta. I detta kulturmiljöprogram beskrivs kulturhistoriska och estetiska värden. Alla värden förklaras i sitt sammanhang, men efter en förutbestämd grundmall som är lika för varje by.

Värden/var varsam med:

  • Samtliga fastigheter och gårdar som på ett tydligt vis kan knyta an till Holens gamla jordbrukssamhälle. I Holen finns ett flertal mer eller mindre bevarade äldre gårdar, samt ett stort antal gårdsbyggnader som idag står som solitärer. Dessa byggnader består i hög utsträckning av ekonomibyggnader från det sena 1800-talet: lador, stall, härbren och enstaka portlider. Även en handfull bostadshus från innan år 1900 finns bevarade, då som regel i form av senare tillbyggda korsplanshus, enkel- eller parstugor. I regel är dessa klädda med rödfärgad locklistpanel med enkla foder, knutbrädor och vindskivor i vitt. Inte minst bebyggelsen närmast Vattbergets nordvästra sluttning, mellan Lisskarvägen och Faluvägen, får ses som synnerligen välbevarad. På fastigheten Holen 14:10 återfinns bland annat ett härbre som skulle kunna härröra från 1500–1600-talet.
  • Putsade villor samt trävillor med rik snickarglädje från sekelskiftet 1900. Vid 1800-talets slut hade Insjön precis börjat växa fram som industriort, där en stor mängd fabriker och småskaliga verksamheter anlades. I samband med detta byggdes även ett flertal stora villor, inte sällan korsplanshus, med punschverandor och stora villaträdgårdar. Denna påkostade arkitektur bryter skarpt med det traditionella jordbrukssamhället och speglar en period av ortens starka ekonomiska tillväxt.
  • Holens småskaliga gårds- och villabebyggelse. Både den gamla bykärnan och den senare bebyggelsen håller en medveten lågmäldhet för att smälta in i kulturlandskapet. Inga byggnader överskrider tre våningar i höjd, där tvåplanshus är det mest förekommande. Att bebyggelsens konsekvent lågmälda skala och byggnadshöjd vidmakthålls är värdebärande för landskapsbilden och de värdefulla kulturlandskapen i Insjön.
  • Holens tidiga historia som sockens kommersiella centrum. Sedan det sena 1800-talet växte ett flertal butiks- och serviceverksamheter fram i det som idag är centrala Insjön. Grosseri- och speceriaffärer av diverse slag, caféer, frisörsalonger med mera kom att etablera sig, kanske främst längs Faluvägen och Insjövägen. Denna typ av tidig kommersiell verksamhet kom att bli en drivande faktor till Holens och Insjöns utveckling inte minst under det tidiga 1900-talet. Av dessa anledningar bör fastigheter som på något vis kan förmedla denna typ av verksamhet bevaras, då de besitter höga kulturhistoriska värden. Detta omfattar i huvudsak större trävillor, varav flera reveterats, med större skyltfönsterpartier och butiksentréer i bottenplan.
  • De öppna grönområdena i bygdens direkta närhet. De äldre jordbruksbyggnader som finns kvar på gårdarna är värdefulla men lämnas utan kontext om de inte betraktas tillsammans med det rika jordbrukslandskap som de en gång uppfördes i. På grund av detta bedöms kvarvarande grönytor på ömse sidor om byn, som fortfarande är öppna och obebyggda, besitta mycket höga kulturvärden. Detta innefattar all mark som omger Åls sockenkyrka samt det stora öppna odlingslandskapet direkt öster om tätorten.

Historik och beskrivning

Nedan följer en lista med industriella och publika fastigheter. Dessa fastigheter representerar flera av byns historiska samhällsfunktioner och tillskrivs därför ett särskilt dokumentationsvärde.

  • Holen 1:6. Längs Skolvägen, strax söder om skolan ligger Insjöns blomsterhandel. Verksamheten är delvis inhyst i en äldre bostadsfastighet, troligen från 1800-talet, som sedermera kompletterats med lager och växthus.  Bostadsdelen består av en rektangulär byggnad i en- och en halv våning med fasad klädd i rödfärgad locklistpanel. Fönstren är huvudsakligen av tvåluftstyp med spröjs. Den nyare butiksdelen har istället försetts med nyare enluftsfönster. Samtliga fönster har vita karmar och brädfoder. Sadeltaken är klädda med lertegel med vitfärgade vindskivor. Den äldre bostadsdelen har mitt på långsidan en farstukvist med vitmålade stolpar och enklare snickarglädje. Fasaden på farstukvisten är i dalablått.
  • Holen 3:27. Mitt i Holen strax söder om Kyrkvägen ligger Solhems servicehus, ett äldreboende uppfört år 1966 efter ritningar av arkitekt Åke Sjöman i Leksand. Byggnadskomplexet är uppfört i en våning, frånsett servicebyggnaden i mitten som har två våningar. Anläggningen består av flera sammanlänkade byggnadskroppar placerade i olika vinklar. Samtliga fasader är i tunt vitrappat tegel och byggnaderna kröns av breda flacka sadeltak klädda med lertegel.
  • Holen 5:10. Mitt emot Missionskyrkan söder om Faluvägen ligger Frälsningsarméns gamla samlingslokal. Byggnaden har troligen sitt ursprung i 1890-talet men har kommit att moderniseras flera gånger. Den rektangulära byggnaden är uppförd i en våning med ljus putsfasad, och har sedermera byggt ut på västra sidan. Den ursprungliga byggnadskroppen har på vardera långsidan tvårundbågefönster som ger byggnaden ett kyrkligt intryck. Vidare har den norra kortsidan ut mot Faluvägen ett något lägre »vapenhus« med liggande brädfasad i likande kulör som putsen.
  • Holen 5:11. På Faluvägens norra sida mitt emot Frälsningsarmén ligger Missionskyrkans stora lokal. Byggnaden uppfördes 1999 av Insjöns frikyrkoförsamling och är ett av tätortens få större byggnadsverk under denna tid. Byggnaden består av flera sammanlänkade byggnadskroppar, som samtliga är klädda i en mörkt rödmålad träpanel med vitmålade knutar, foder och vindskivor. Kyrksalen utgör den högsta byggnadskroppen, som längs Faluvägen försetts med högresta spetsbågsfönster i nygotisk stil. Samtliga takfall är av sadeltakstyp och är klädda med falsad svartlackad plåt.
  • Holen 5:14. I korsningen Faluvägen-Kyrkvägen ligger vad som tidigare varit Lottas Konditori. På övervåningen har Försäkringskassans kontor tidigare hållit till. Efter konditoriet har det i bottenvåningen även funnits en postorderbutik för guld, ur, optik med mera. Trävillan är uppförd i två våningar med ett sadeltak klätt med svart plegel. Fasaden är klädd i stående altererande liggande panel i gult med foder, knutar, listverk och snickarglädje i vitt. Mot både Kyrkvägen och Faluvägen är bottenvåningen försedd med flertalet höga skyltfönster, som kan förmedla fastighetens tidigare historia som butikslokal.  
  • Holen 7:6. Strax sydost om missionskyrkan på södra sidan om Faluvägen finns en gammal lanthandel. Byggnaden är uppförd i två våningar runt 1930-talet med ljust gulputsad fasad och flackt valmat tak klätt med lertegel. Runt takfoten löper en vitputsad enkel gesims. I bottenvåningen ut mot Faluvägen finns flera stora skyltfönster. Övervåningen är istället föresedd med tvåluftsfönster med spröjs. Samtliga av byggnadens fönster har putsomfattningar i vitt. På byggnadens östra kortsida har man på senare tid byggt till ett garage i gul stående locklistpanel med brun garageport och en separat ingång med aluminiumdörr. Garaget har troligen tillkommit under 2000-talet.
  • Holen 8:33 (tidigare Holen 8:29). På fastigheten direkt öster om missionskyrkan på Faluvägens norra sida står en gammal affärslokal. Huset som ursprungligen är byggt på 1890-talet byggdes om under 1950-talet då det fick dagens utseende. Huset är uppfört i två våningar med brunmurrig putsfasad och brant sadeltak klätt med lertegel. Bottenvåningen har flera stora skyltfönster samt entrédörr i ek från 1950-talet. Här har flera verksamheter huserats under olika skeden. Bland annat hade Kooperativa butik här innan lokalen togs över av Ceders konditori. Sedermera har det varit både butik och kontor för Sparbanken.
  • Holen 13:8. I korsningen Faluvägen-Insjövägen står en högrest trävilla i två våningar med inredd vindsvåning och brant sadeltak klätt med lertegel. Panelen är klädd i ljust gulmålad träpanel med vita foder, knutar och vindskivor. Samtliga gavelspetsar klädda i rödfärgad panel. Övervåningen är försedd med stora flaggfönster med spröjs medan vindsvåningen har tvåluftsfönster med spröjs. På bottenvåningen har fönstren bytts mot betydligt mindre enluftsfönster, från att tidigare ha varit stora spröjsade skyltfönster. Mot Faluvägen finns även en entréport i ek eller oljad furu. Byggnaden har ursprungligen inrymt Mårtas Livs för att senare även användas som utställningslokal av Åhléns och andra butiksverksamheter.
  • Holen 14:17. På den östra sidan av trevägskorsningen Insjövägen-Källvägen-Lisskarvägen står en reveterad trävilla i två våningar med sadeltak klätt i plegel. Byggnaden är uppförd 1933. Byggnaden har ljust gulputsad fasad samt suterrängplan ut mot gatan klätt i brunglaserat kakel. I suterrängplan finns en gammal butikslokal med två stora skyltfönster, som ursprungligen huserat herrekipering. Idag är det verkstad för Störling Violin.
  • Holen 17:4. I korsningen Faluvägen-Vintergatan ligger en långsträckt träbyggnad som inrymmer både lägenheter och verksamhetslokaler. Byggnaden är uppförd i två våningar och är klädd i rödfärgad locklistpanel med vita knutar och foder. Byggnadens långsträckta sadeltak är klätt i svartlackad korrugerad plåt. I byggnaden har det funnits en rad olika verksamheter. Bland annat Central Caféet, Henry Ohlssons cykelaffär, Gunnar Hanssons fotoateljé och Kocks kryddor. Från 1990-talet har även frikyrkorna haft en ungdomsgård i huset.
  • Holen 18:9. Förskolan Nyckelpigan ligger placerad på gammal jordbruksmark mellan kyrkan i norr och Faluvägen i söder. Byggnaden som tillkom 1972 består av flera sammanlänkade byggnadskroppar som alla är i en våning. Fasaden består delvis av tegel och delvis av vitmålade panelpartier. Det flacka sadeltaket är klätt med betongpannor.
  • Holen 18:19. I den norra änden av Vintergatan ligger den stora korsplansvillan som ibland kallas Lusthuset. Byggnaden är uppförd i två våningar plus inredd vindsvåning och suterrängplan åt öst. Huset tillkom troligen runt sekelskiftet 1900 och byggdes som affärslokal och bostad. Med åren har bottenvåningen huserat både hemslöjdsaffär, hattaffär, speceri- och mjölkbod och musikaffär. Idag håller Vintergatans café till i lokalen. Byggnaden som tidigare varit putsad har under 2000-talet klätts i ljusgrå panel med vita foder och knutar. I samma skede sattes de stora, troligen ursprungliga, spröjsade skyltfönstren ut mot Vintergatan igen. Dessa har idag ersatts med betydligt mindre fyrluftsfönster med välvd överdel. Den ursprungliga pardörren som utgör butikslokalens huvudentré är dock bevarad med spegeldörrar och överliggande smala kryssfönster.
  • Holen 19:2. Rakt öster om Vattentornet, mittemot IOGT-NTO’s gamla lokal längs Vintergatan, ligger det tidigare Betaniakapellet. Frikyrkobyggnaden består idag av ett bostadshus i två våningar samt en salsbyggnad i en våning åt söder. Båda byggnadskropparna är uppförda i trä med rödfärgad träpanel med knutar, foder och vindskivor i vitt. Båda byggnadskropparna har tidigare haft fyrluftsfönster med spröjs, så kallade flaggfönster, men där samtliga fönster på bottenvåningen ut mot Vintergatan nyligen bytts ut mot blindfönster. Salsbyggnaden har även nyligen byggts om till garage, varvid en stor vit garageport installerats i byggnadens södra gavel.
  • Holen 29:16. Insjöns skola ligger strax nordväst om Åls kyrka. De äldsta delarna av skolan uppfördes 1951 och användes som folkskola för klasserna 1–6 för att efter 1969 utvecklas till Insjöns grundskola. Det stora byggnadskomplexet har byggts på och till i flera omgångar, där senast en ny sporthall byggdes på 2000-talet. Huvudbyggnaden består av flera sammanlänkade byggnadskroppar med alternerande två till tre våningar. Fasaden är ljust gulputsad med fönsteromfattningar i vitt. Sadeltaken är i stora delar klädda med lertegel men där partier av rödlackad falsad plåt förekommer. Till skolbyggnaderna hör även en stor asfalterad skolgård med fotbollsplan och lekplats. Närmast korsningen Björkvägen- Åhléns väg står den nyligen uppförda sporthallen som klätts i rödfärgad locklistpanel.
  • Holen 29:17. Intill skolan ligger i söder Åls församlingshem. Byggnaden uppfördes 1940–1941 efter ritningar av arkitekt Björn Hedvall. Byggnaden som är uppförd i en våning har fasader klädda i tegel och ett högbrant valmat koppartak. Huvudentrén ut mot skolgården är byggd i ljus granit med en solid ekport med dörrblad i spegelindelning. Flera fönster är försedda med blyspröjs och omfattningar i massiv ek. Med sina välavvägda former och förstklassiga material utgör församlingshemmet ett av Insjöns mest kvalitativa byggnadsverk.

  • Åls prästgård 1:7. Åls prästgård ligger på Kyrkvägens södra sida mitt emellan Åls kyrka i öst och Solhems serviceboende i väst. Byggnaden som troligen härstammar från det sena 1800-talet är uppförd i två våningar med en utstickande altan på gårdssidan. Fasaden är putsad ljust grå med knutar och fönsteromfattningar i vitt. Sadeltaket är klätt med lertegel. Fönster på bottenvåningen är av tvåluftstyp med karmar och spröjsar i engelsk röd, medan övervåningen är försedd med halvfönster strax under takfoten. Gavelspetsarna är försedda med triangelformade fönster i samma utförande.  
  • Åls prästgård 2:6. Åls kyrka med tillhörande kyrkogård ligger i anslutning till Kyrkovägen i söder och Timmervägen i öst. Kyrkan har historiskt legat omgiven av öppna odlingslandskap, som i modern tid kommit att bebyggas allt mer. Kyrktomten angränsar till Holens nordöstra del och strax norr om kyrkan tar Holsåkern vid. Kyrkobyggnaden utmärker sig genom sina ovanliga tjocka murar som framträder i dörr- och fönsteröppningarnas djupa nischer. Den har även ett karakteristiskt lågt och massivt torn byggt i avsatser med två över varandra klockformade huvar och mellan dessa en panelfodrad lanternin med fönster och tornur. Kyrkan är uppförd av gråsten samt av tegel i omfattningar och valv, murar och valv är putsade. Delar av de befintliga murverken tillhörande gamla kyrkan införlivades med nya kyrkans stomme. Detta förklarar avvikelserna och ojämnheterna i nuvarande murverk. I synnerhet är detta påfallande på norra långsidan samt i tornets ojämna murverk och snedvridna plan. Byggnaden har genomgått vissa förändringar under årtiondena. Till de påtagligaste hör nuvarande takutförande med skifferbeläggning, en följd av 1890-talet upprustning. Ursprungligen hade kyrkan rödfärgat takspån, även på solbänkarna (en kraftigt markerad dropplist eller vattbräda som avskiljer fasaden från grunden). Kyrktomten avgränsas mot Kyrkvägen, i söder, av en lång kallmurad gråstensmur. Den genombryts av tre portar med kraftiga murade och vitputsade grindstolpar som bär smidda pargrindar. I öster finns en infart som leder till kyrkogårdens ekonomibyggnader. På andra sidan vägen, i söder, finns en asfalterad parkeringsplats.

  • Vattberget 1:2. Strax nedanför Vattbergets tipp i nordöst ligger Holens gamla teater och IOGT-NTO-lokal. Byggnaden står intill Vintergatan mittemot en gammal frikyrka och är troligen uppförd runt 1920-talet. Byggnaden är uppförd som en stor trävilla i två våningar med brutet sadeltak samt en tillbyggnad åt söder. Panelen är klädd i rödfärgad locklistpanel med vita foder, knutar och vindskivor. Byggnaden har tidigare haft en stor port ut mot Vintergatan, som idag ersatts av en mindre dörr. Den gamla monumentala portomfattningen finns dock fortfarande kvar med sidopilastrar och välvt krön i vitt, krönt av Dalarnas landskapsvapen.
  • Vattberget 1:5. Högst upp på Vattberget ligger Åhls minnesgård, en gammelgård som ställdes samman och invigdes 1916. Gården består av en samling av äldre timmerbyggnader hämtade ur Åls äldre jordbrukslandskap. Byggnaderna är främst från 1500–1700-talen varvid några av byggnaderna hör till de äldsta kända i Insjön.  
  • Vattberget 1:6. Intill minnesgården högst upp på Vattberget står Insjöns vattentorn som byggdes under det sena 1900-talet. Vattentornet är ett landmärke som syns från stora delar av Insjön tack vare sitt exponerade läge i landskapet. Intill tornet finns även en park och festplats som bland annat används för midsommarfirande.

Teckenförklaring

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

  • Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbruksland skapets öppna och hävdade karaktär.
  • Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
  • Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Sidan uppdaterad: 2021-05-27