Sammilsdal eller Gropen

Skriv ut Lyssna

Kontakta kundtjänst

Telefon: 0247-800 00

E-postadress: kundtjanst@leksand.se

Bild på Gropen i Leksand.
Sammilsdal eller Gropen med majstångsplats i mitten. Fotograf: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.

Sammilsdal eller mer populärt kallad »Gropen«, bildades i samband med inlandsisens avsmältning. Vid isens bortsmältning lämnade formationen ett hål eller en grop efter sig. Gropen i Noret är en av de mest kända dödisgroparna i Sverige.

Riksintresse för kulturmiljövården: W K 29 46 Leksands–Noret (tätortsmiljö)

Placering och översiktlig beskrivning

Stor dödisgrop nordöst om Kyrkudden, väster om kvarteret Brandmannen och norr om Kyrkallén. I väster finns Sammilsdalskolan.

Historik

Sammilsdal eller mer populärt kallad »Gropen«, eller ibland till och med »Sammilsdalsgropen«, bildades i samband med inlandsisens avsmältning då en bit av isen blivit liggande omgiven av sediment som stelnat kring isen. Vid isens bortsmältning lämnade formationen ett hål eller en grop efter sig. Gropen i Noret är en av de mest kända dödisgroparna i Sverige.

På storskifteskartan från 1826 finns här åkermark benämnd Sammilsåkern, Spetalåkern och Pastors kålgård. Åkerbruket av »Samilas grop« fortsatte lång in på 1900–talet. I norra delen av Gropen fanns in på mitten av 1900–talet en liten gård där skräddare Jakobsson bodde. Den första majstångsresningen i Gropen ägde rum 1939 då midsommarfirandet i Noret flyttade från Majstångsplatsen framför Stora Gudmundsson vid korsningen mellan Norsgatan och Leksandsvägen. Det redan populära midsommarfirandet i Leksand blev ännu mer populärt kring 1930– till 40–talen och som mest kom c:a 90 000 besökare till midsommarfirandet i början av 1950–talet. Majstången är den längsta i Sverige och mäter 25 meter. I Gropen förekom även konserter och andra uppträdanden och från 1951 till 2005 spelades Himlaspelet här. Första gången Rune Lindströms Himlaspelet sattes upp var på Paradplatsen 1941. Omkring 2010 byggdes botten av Gropen något om, då den jämnades ut och dränerades och majstången flyttades bakåt ett stycke.

Vid trappan ned från Kyrkallén fanns kring år 1900 en stor hölada som tillhörde Bröms Olle. Ladan blev den första brandstationen i Noret för den borgarbrandkår som kom till genom ett beslut i sockenstugan i oktober 1907. I ladan förvarades brandsprutor och andra redskap. Brandväsendet flyttade 1922 in i en nybyggd brandstation med slangtorn vid östra sidan av Gropen längs Fiskgatan. Den brandstationen lämnade c:a 1970 plats för en ny byggnad på  samma plats. I början av 2000–talet flyttade brandkåren till nya lokaler vid Moskogen närmare riksvägen.

Värdebeskrivning

Sammilsdal har särskilt kulturvärde. Platsen har lång kontinuitet som samlingsplats i Leksand och är sedan 1900–talet en lokal som kommit att bli känd och omtalad långt utanför bygden. Särskilt betydelsefull är platsens funktion vid midsommarfirandet i Leksand. Platsen kan även berätta om hur landskapet kring Österdalälvens utlopp ur Siljan formades efter istiden och hur det sedan kom att nyttjas och brukas i det äldre bondesamhället.

Värden/var varsam med:

  • Sammilsdalsgropen i sin helhet. Värdebärande är att platsen bibehålls öppen, obebyggd och allmänt tillgänglig.

Teckenförklaring

Kulturmiljökartan redovisar en klassificering av miljöer och bebyggelse enligt följande:

  • Röda områden markerar större landskapsavsnitt och bebyggelseområden med kulturvärden eller mycket höga kulturvärden. Värdebärande egenskaper inom dessa områden kan exempelvis vara byggnaders färgsättning, skala och form, sammanhållen byggnadshöjd eller jordbruksland skapets öppna och hävdade karaktär.
  • Lila områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha kulturvärden.
  • Blå områden markerar gårdar, byggnader, odlings- eller betesmark och bebyggelseområden som bedöms ha särskilt kulturvärde.

Sidan uppdaterad: 2021-07-12