Heden

Skriv ut

Kontakta kundtjänst

Telefon: 0247-800 00

E-postadress: kundtjanst@leksand.se

Kringbyggd gård i Heden
Framträdande kringbyggd gård med stor och påkostad parstuga längs vägen mot Järna. Fotograf: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum

Heden är en utspridd by som breder ut sig i odlingslandskapet öster om Styrsjön, längs landsvägen mellan Leksand och Järna.

Genom byn rinner Hedbäcken, som förbinder Styrsjön med Österviken till Siljan. Längs Hedbäcken finns två dammar, Brömsdammen och Järsdammen, och den äldre bykärnan ligger koncentrerad till två klungor på var sida dessa, den västra benämnd Brända och den östra benämnd Lissheden. Dammarna är från 1500-talet, och byn har på grund av dessa även kallats för Dammheden. Bygatusystemet i Heden består av flera långsträckta bygator med gårdar på var sida. Utrymmet mellan bygatorna upptas i hög utsträckning av odlingsmark, och det finns flera små och stora odlingsmarker nära gårdarna. Den största sammanhängande odlingsmarken är belägen nordväst om byn, på rika sedimentjordar (sandjord). I den östra delen av byn finns ett femvägskors, och där finns även Hedens bystuga. Vid Brömsdammens utlopp mot Järsdammen finns också ett äldre bönhus som nyttjades till 1950-talet. Byn innefattar även en brandstation uppförd 1931, med enkel utformning i faluröd locklistpanel, smalt slangtorn och bevarad årtalsskylt och vindflöjel. Heden ingår i Härads fjärding i Leksands socken. Mellan 1863 och 1971 tillhörde byn Leksands landskommun.

Brömsdammen i Heden

Brömsdammen och faluröd bebyggelse norr därom. Fotograf: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.

Järskvarn och byggnader anknutna till vattnet

Norr om Järsdamen finns Järskvarn, som uppfördes som andelskvarn på 1860-talet och var i drift under större delen av 1900-talet. Den stora byggnaden har brant sadeltak och är inklädd med omväxlande liggande och stående panel. Anläggningen har endast översiktligt inventerats på avstånd, men innefattar enligt Byar och Fäbodar i Leksands kommun även en torkstuga och smedja. På kvarnbyggnaden finns både äldre blyspröjsade fönster och nyare fönster med träspröjs. Kvarnen är den enda bevarade av tolv kvarnar som tidigare fanns i byn, men kan än idag berätta om Hedbäckens och vattenkraftens betydelse i byn. I byn finns också en lämning från en järnhytta samt en mindre lämning från ett tegelbruk. Vid Brömsdammen finns två mindre tvättstugor, på den norra stranden i rödfärgat liggtimmer, och på den södra med äldre kilsågad locklistpanel, båda med spröjsade fönster och brant sadeltak.

Tvättstuga vid damm

En av byns karaktäristiska tvättstugor. Fotograf: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.

Gårdsformer och äldre ekonomibyggnader i timmer

Gårdarna i Heden är koncentrerade längs långa slingande bygator som löper runt de två dammarna. Många gårdar har utglesats från och med det sena 1800-talet, och på vissa gårdar har äldre ekonomibyggnader ersatts av större sammanhållna ladugårdskomplex. De flesta av dessa ekonomibyggnader har långsmal form, sadeltak med tvåkupigt taktegel, spröjsade tvåluftsfönster där fönster förekommer, svartmålade eller faluröda trädörrar, enkel rödfärgad liggpanel och även rödmålade detaljer så som vindskivor och knutbrädor. Finns vitmålade detaljer rör det sig främst om fönsteromfattningar. Det förekommer även enstaka gårdar som fortfarande har en äldre kringbyggd karaktär, och även en del bevarade äldre ekonomibyggnader i timmer. Det finns bland annat flera bevarade källarstugor, loftbyggnader, härbren och portlider. I byns östra delar, på fastigheten Heden 4:23, finns en ladugård vars stomme delvis är i gjutmur. Gjutmuren tillverkades genom att stapla stenblock i en form, och sedan ingjuta stenen i kalkbruk. Metoden behärskades synnerligen väl i Leksand, och vissa gav sig av på arbetsvandringar till andra delar av Sverige för att bygga med metoden. Nämnvärda är också de stora källarstugor som finns på fastigheterna Heden 5:10 och Heden 3:26, båda med profilsågade snickerier på broarna.

Kringbyggd gård med källarstugor

Delvis kringbyggd gård där en av de påkostade källarstugorna finns (till vänster i bilden). Fotograf: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.

Många äldre bostadshus, rödfärg och karaktäristiska snickerier

I Heden finns även många äldre bostadshus. I Heden verkar sidokammarstugan varit särskilt vanlig i äldre tider, och många av de äldre välbevarade husen är av sådan typ. Vissa av de äldre bostadshusen moderniserades kring 1900-talets mitt. Några exempel på välbevarade äldre bostadshus finns på gårdar på fastigheterna Heden 25:2, Heden 4:19, Heden 4:13, Heden 5:10 och Heden 31:3. I princip samtliga byggnader i byn äldre än 1950 är av trä och är rödfärgade eller ofärgade. På vissa av husen finns karaktäristiska detaljer snickerier som sannolikt tillkommit under det sena 1800-talet och framåt. Särskilt nämnvärt är ett spetsbågigt gavelfönster med krysspröjsade tvåluftsfönster och profilhyvlat fönsteröverstycke på ett korsplanshus på fastigheten Heden 1:25 i byns södra delar. Fönstret är av en typ som idag är mycket ovanlig.

Korsplanshus

Korsplanshus i södra delen av Lissheden. Byggnaden har påkostade gavelfönster av hög kvalitet. Fotograf: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.

Förtätning med villabebyggelse

I Heden finns förutom ovannämnda äldre gårdar även flera hus som nybyggts på nya tomter under 1900-talet. Särskilt höga koncentrationer av nyare byggnader finns i byns nordöstra och södra delar, längs nuvarande Lokbacksvägen respektive Lisshedsvägen. Att de nya husen, oavsett när de är uppförda ofta har träfasad och är rödfärgade gör att de passar hyggligt bland den äldre bebyggelsen. Många hus är dock i övrigt tidstypiska för den period då de uppfördes, 1930-talshusen har exempelvis kvadratisk form, brant sadeltak och tvåluftsfönster. I byns norra delar, på fastigheten Heden 33:7, finns en karaktäristisk villa som sannolikt är uppförd under 1970-talet. Byggnaden med tillhörande garage har grånade träfasader och flacka pulpettakfall.

Rödfärgat småhus i Heden

Småhus sannolikt uppfört under 1930- eller 1940-talet, med röd locklistpanel och sadeltak. Fotograf: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.

Kulturvärden

Värden/var varsam med:

  • Platsnamnen Heden, Brända och Lissheden.

Platsnamn är ofta gamla, och med betydelser som är sprungna ur, eller anknutna till platsens specifika historia. Att beakta god ortnamnssed är lagstadgat enligt kulturmiljölagen.

Värden/var varsam med:

  • Byns klungbykaraktär: med två byklungor på varsin sida om dammarna och de röda trähusen som är placerade kring slingrande bygator
  • Den öppna odlingsmarken som omger byn, och odlingslandskapsavsnitt inuti byn
  • Byns läge invid vattnet i dammarna och Hedbäcken
  • Järskvarn i sin nuvarande utformning tillsammans med andra byggnader tillhörande kvarnen
  • Hyttlämningen vid Järsdammen
  • Tvättstugorna som finns vid Brömsdammen. Särskilt viktiga detaljer är befintliga fasadmaterial, dörrar och fönster.

Hedens klungbykaraktär, med två byklungor på varsin sida om dammarna, innefattandes rödfärgade träbyggnader på gårdar längs slingrande bygator är värdefull eftersom den är miljöskapande och typisk för Leksand och Övre Dalarna. Ett annat mycket värdefullt karaktärsdrag är närheten till vattnet i Hedbäcken och byns två dammar. Den bebyggelse som kan berätta om hur bäcken historiskt nyttjats av byn - Järskvarn, fornlämningar av hyttverksamhet, tvättstugor och fördämningarna vid dammarna - är särskilt värdefull. De öppna odlingsmarkerna nordväst om byn samt mindre, öppna odlingslandskapsavsnitt inuti byn är också viktiga för byns karaktär. Odlingsmarkerna är dessutom värdefulla eftersom de påverkat byns placering, framväxt och utveckling historiskt. Att en stor del av odlingslandskapet är beläget på sandjord är också av betydelse - platsnamnet Heden betyder område med mosand bevuxen med tallskog.

Värden/var varsam med:

  • Att bebyggelsen är småskalig, låg och tät
  • Den sammanhållna byggnadshöjden om högst två hela våningar
  • Att byggnaderna har en långsmal form, eller bildar långsmala enheter som tillsammans bildar kringbyggdhet
  • Att byarna är tätt bebyggda, och att husen står tätt intill varandra
  • Tegel som takmaterial, i synnerhet befintliga enkupiga och tvåkupiga tegeltak
  • Den enhetligt förekommande ofärgade eller faluröda färgen. Avstå från att rödmåla naturligt grånade timmerhus. Dessa byggnader har en egen karaktär som i sig är värdefull, och som samspelar väl med sin omgivning även utan rödfärg
  • Vitmålade detaljer så som fönster, fönsterfoder, fönsteröverstycken, knutbrädor och vindskivor där de redan förekommer, dock ej på fäbodgårdar där sådana detaljer bör undvikas. Undvik att måla andra detaljer än fönster och fönsterfoder vita på ekonomibyggnader, eftersom detta ej förekommit i någon större utsträckning historiskt.

Att de flesta husen i Heden är rödfärgade och i trä är mycket viktigt för byns generella karaktär. Den röda färgen har även historisk betydelse, då den präglat byarna i Övre Dalarna och Leksand sedan åtminstone 1800-talets senare hälft. Ett annat mycket värdefullt karaktärsdrag som är värdebärande för byns karaktär är att nästan alla hus i de äldre byklungorna är låga och småskaliga - sällan högre än två hela våningar. De flesta byggnaderna har också sadeltak med tegeltäckning, vilket ytterligare förstärker den enhetliga karaktären. Beträffande vita detaljer i form av exempelvis fönster, fönsterfoder, vindskivor och knutbrädor är detta värdefullt där det förekommer, eftersom även detta är en påtaglig beståndsdel i byns karaktär.

Värden/var varsam med:

  • Byggnader som bidrar till kringbyggda gårdstun. Oavsett ålder bör sådana byggnader inte rivas eller flyttas. Byggnader som är placerade med fasader mot en bygata bör hanteras särskilt varsamt, eftersom sådana byggnader påverkar hela byns karaktär.

I byn finns flera gårdar som är kringbyggda längs två, tre eller fyra sidor, vilket är värdefullt eftersom den kringbyggda karaktären är typisk för Leksand och Övre Dalarna. Gårdar som är kringbyggda bidrar dessutom till byarnas slutna och tätt bebyggda karaktär, som är miljöskapande och trivsam. De flesta gårdarna i byn var sannolikt helt kringbyggda fram tills 1800-talets slut. Därefter har många gårdar utglesats på en eller flera sidor, ibland genom att äldre timrade ekonomibyggnader avlägsnats eller ersatts av större ladugårdskomplex med tegeldel. Så som gårdarna ser ut idag återspeglar de därför även hur industrialismen, nya jordbruksrön och förändrade sociala mönster påverkade byarna och gårdarna från och med 1800-talets slut. Berättelser om dessa förändringar kan förklara varför byarna ser ut som de gör idag och detaljer och strukturer som återspeglar detta är därför värdefulla. Särskilt värdefulla är de gårdar som finns på fastigheterna Heden 5:10, Heden 3:5, Heden 3:26, Heden 1:16, Heden 4:23, Heden 14:10, Heden 34:5, Heden 4:19 och Heden 31:3.

Värden/var varsam med:

  • Samtliga knuttimrade ekonomibyggnader och verkshus uppförda innan 1930. Äldre knuttimrade ekonomibyggnader är en omistlig beståndsdel i byarnas karaktär och bör inte flyttas, rivas eller väsentligen förändras. Särskilt viktiga är de stora källarstugor som finns på två fastigheter i byn, och de profilsågade detaljer som finns på dessa byggnaders broar
  • Välbevarade äldre bostadshus, särskilt sidokammarstugor som tycks varit vanliga i byn. Särskilt nämnvärda exempel på äldre sidokammarstugor finns på fastigheterna Heden 4:19, Heden 4:13 och Heden 25:2. Därutöver finns ett mycket värdefullt korsplanshus på fastigheten 1:25. Särskilt byggnadens fönstersättning med unika gavelfönster av mycket hög utformningsmässig kvalitet och kräver stor varsamhet vid hantering. Andra värdefulla äldre bostadshus finns på fastigheterna Heden 3:5, Heden 31:3, Heden 30:3 och Heden 5:10. Värdebärande egenskaper för äldre bostadshus är: byggnadernas långsmala eller rektangulära form med sadeltak; befintlig färgsättning – omålad eller rödfärgad, ibland med vita detaljer; blottade timmerstommar; befintliga träpaneler; befintlig fönstersättning med befintliga träfönster samt enkla vitmålade fönsterfoder; äldre järnbeslag och metalldetaljer på fönster, där de förekommer; befintliga dekorativa fönster så som gavelfönster, fönster på farstukvistar och överljus vid dörrpartier där de förekommer; profilerade fönsteröverstycken där de förekommer; befintliga dörrar och farstukvistar; utskjutande mittpartier vid entrén på sidokammarstugor; lövsågade eller profilsågade detaljer på farstukvistar där de förekommer; befintliga profilsågade detaljer på broar till källarstugor; dekorerade taktassar där de förekommer, befintliga en- och tvåkupiga tegeltak och tegelskorstenar; grundmurar med synlig natursten.

På vissa gårdar i byarna finns välbevarade äldre bostadshus och ekonomibyggnader i timmer. Dessa byggnader värdefulla eftersom de kan bidra med berättelser om livet i det äldre bondesamhället. De äldre husen är dessutom en viktig beståndsdel i vad som gör byarna till speciella och trivsamma livsmiljöer. Här syns det att människor levt under mycket lång tid. Husen är dessutom byggda i en lokal tradition som utvecklats och använts under flera hundra år, fram tills industrialismens intåg, mot 1800-talets slut och kring sekelskiftet år 1900. På minst två av byns gårdar förekommer stora källarstugor med profilsågade snickerier på broarna, vilket är utmärkande för byn. Ett annat utmärkande karaktärsdrag är de synnerligen väl utformade gavelfönster som finns på fastigheten Heden 1:25. Ytterligare ett viktigt karaktärsdrag är förekomsten av sidokammarstugor som bostadsform. Eftersom många av de äldre bostadshusen är sidokammarstugor bedöms de kvarvarande äldre sidokammarstugorna som särskilt värdefulla.

Värden/var varsam med:

  • Gjutmurar på äldre ekonomibyggnader bör bevaras.

På fastigheten Heden 4:23 finns en ladugård med en värdefull gjutmur. Gjutmuren är värdefull eftersom den idag är sällsynt, och byggd med en lokalt anknuten byggnadsteknik som förekom under 1800-talet.

Värden/var varsam med:

  • Missionshuset väster om Brömsdammen med de värdebärande egenskaperna: byggnadens långsmala form; sadeltak med tvåkupig taktegeltäckning; den blottlagda timmerstommen; vita knutbrädor mot öster; befintliga gula trädörrar med spegel- och ramverkskonstruktion, äldre bevarade låspostar, trycken och profilerade dörromfattningar samt det fyrdelade fönsteröverljuset i öster; befintliga tvålufts träfönster med sex kvadratiska rutor avdelade med träspröjs och enkla fönsteromfattningar av brädor utan profilsågning, samt befintliga äldre fönsterbeslag i järn
  • Brandstationen med de värdebärande egenskaperna: byggnadens form, rektangulär med sadeltak och högt smalt slangtorn i söder; takmaterialet i form av tvåkupigt taktegel, befintliga tvålufts träfönster med sex rutor avskilja med träspröjs; den svarta träporten mot bygatan i norr; byggnadens faluröda locklistpanel och vita knutbrädor och vindskivor; vindflöjeln med brandväsendets vapen och plaketten med samma vapen och årtalsangivelse på fasaden mot gatan.

I byn finns flera äldre byggnader som är anknutna till bygemenskapen och de sysslor och skeenden i livet som berörde befolkningen i äldre tider. Dessa byggnader kan bidra med förståelse för livet i byn och de angelägenheter som befolkningen samlades kring och hanterade som by. Vid sidan av den redan nämnda och värdefulla kvarnen samt olika tvättstugor finns också ett missionshus invid en av dammarna, samt en brandstation från 1931. Båda dessa byggnader är mycket värdefulla.

Värden/var varsam med:

  • Faluröd locklistpanel och äldre välbevarade detaljer så som trädörrar, träfönster, farstukvistar och tvåkupigt taktegel på komplementbebyggelse från 1900-talet inuti byn
  • Den modernistiska villan på fastigheten Heden 33:7 med de värdebärande egenskaperna: byggnadens karaktäristiska form och takvariant i form av pulpettak i olika takfall; byggnadens naturfärgade träpanel i växelvis stående och liggande utförande; befintlig utformning på fönster och dörrar; befintlig utformning på tillhörande garagebyggnad samt den välbevarade villaträdgården med tidstypisk belysningsarmatur.

Inuti byn är även de hus som uppförts under 1900-talet företrädesvis faluröda med träfasad. Att husen är anpassade till byns generella karaktär genom färgsättning och materialval kan berätta om hur den moderna epokens bebyggelse mottogs och anpassades efter lokala förhållanden i Leksand, vilket är värdefullt. Vissa av husen har dessutom tidstypiska detaljer som har höga materialmässiga och utseendemässiga kvaliteter, exempelvis i form av äldre fönster och dörrar och farstukvistar. I norra delen av byn finns en särskilt karaktäristisk villa som sannolikt är uppförd under 1970-talet. Byggnaden är värdefull eftersom den har en säregen karaktär och kvalitativ utformning.

Rekommendationer

Inom röda områden bör inga nya byggnader uppföras på äldre kulturmark. Däribland hävdad odlingsmark, äldre brukad mark, fossil åkermark och ängsmark. Markplanering bör inte förekomma. Naturliga barriärer så som dammar, bäckfåror, trädridåer, buskage, diken och odlingsrösen bör bevaras. Träd som uppskattas vara äldre än 1950 bör i regel inte avlägsnas. Nybyggnad och renovering inom röda områden bör ske i enlighet med de riktlinjer som finns nedan.

Placering av byggnader, byggnadshöjd

Vid placering av nya byggnader eftersträvas kringbyggdhet med fyrkantsform. Ny bebyggelse bör inte placeras utanför befintligt bygatusystem. Bostadshus bör inte vara högre än motsvarande 1,5-2 våningsplan. Komplementbyggnader och ekonomibyggnader bör inte vara högre än motsvarande 1,5 våningsplan.

Byggnaders form, takvinkel

Nya byggnader bör ha en långsmal form och sadeltak i en vinkel om 27-33 grader. I Heden är det vanligt med enkelstugor och sidokammarstugor. Nya bostadshus utformas med fördel med inspiration från sådana byggnadstyper.

Tak, takmaterial

Som takmaterial bör i första hand en- eller tvåkupiga taktegelpannor utan lasyr användas på bostadshus såväl som ekonomibyggnader. Matt tegelröd pannplåt, plegel eller trapetskorrugerad plåt kan i andra hand tillåtas som takmaterial på ekonomibyggnader. Undvik svarta plåttak.

Fasader, färgsättning

Fasader på bostadshus bör utgöras antingen av äkta timmerstomme eller bära locklistpanel i trä. Liggande paneler med enkel- eller dubbelfasspont kan tillåtas vid nybyggnad av bostadshus samt vid renovering av byggnader som även tidigare haft sådan fasadinklädnad. Locklistpaneler utformas med fördel så att de framträder som kilsågade. Detta uppnås genom att använda plankor av olika bredd till den bakomliggande panelen. Använd ej andra paneltyper, så som timmerpanel, ej spontad liggpanel eller fjällpanel. Nya byggnader bör vara enhetligt rödfärgade eller omålade. Vita detaljer bör endast förekomma i form av knutbrädor, vindskivor, fönsteromfattningar, fönsterkarmar och fönsterbågar.

Fönster

Fönster bör vara spröjsade tvålufts träfönster med mittpost. Fönsterrutorna bör vara lätt stående eller lätt liggande i enlighet med utseendet på äldre spröjsade fönster. Fönsterfoder bör utgöras av fyra enkla brädor där de långa sidobrädorna omsluter topp- och bottenbrädan. Undvik utformningar där toppbrädan vilar på sidobrädorna.

Farstukvistar

Farstukvistar bör få en enkel utformning som återknyter till andra äldre farstukvistar i byn. Profilsågade hörnbrädor kan tillåtas om de håller hög utformningsmässig och hantverksmässig kvalitet samt är i trä. I Heden finns många äldre byggnader där farstukvistarna utgörs av framskjutande mittpartier i enlighet med illustrationen till vänster. Nya farstukvistar på bostadshus utformas med fördel på ett liknande sätt.

Dörrar

Dörrar bör få en enkel utformning i trä och utan fönster, vid sidan av en möjlig överluft. Undvik vita dörrar. Lämpliga färgsättningar på dörrar är ofärgad eller tjärad brun/svart.

Skorstenar

Skorstenar på nya byggnader bör utformas som smala tegelskorstenar med enkel utkragning.

Solpaneler

Solpaneler bör inte placeras så att de är synbara från bygatorna.

Lila områden markerar mindre områden där det finns miljöer, bebyggelse eller landskapsavsnitt som har kulturvärden. Inom dessa områden bör särskild försiktighet råda vid förändring av befintliga byggnader, enligt de riktlinjer som finns nedan. Befintliga byggnader bör inte heller rivas. Det krävs bygglov för uppförande av Attefallshus inom området.

Följande egenskaper är värdefulla och bör inte ändras:

Fasadutformning, färgsättning

Byggnadernas befintliga fasadutformning och färgsättning, rödfärgad eller omålad. Omålade byggnader bör inte rödfärgas, utan bibehållas omålade. Befintlig färgsättning på detaljer i form av vit färgsättning på fönster, fönsteromfattningar, knutbrädor, vindskivor och farstukvistar.

Fönster

Befintliga fönsterbågar och fönsterkarmar tillkomna innan 1950 med tillhörande brädfodringar och detaljer så som profilerade fönsteröverstycken och fönsteromfattningar, äldre järnbeslag och andra metalldetaljer så som gångjärn och hakar. Befintliga dekorativa fönster så som gavelfönster, exempelvis med triangelform eller lunettform. Befintliga blyspröjsade fönster.

Dörrar och farstukvistar

Befintliga ytterdörrar och tillhörande fönster (exempelvis överljus) samt smidesdetaljer så som beslag, gångjärn, handtag och låsmekanismer. Befintliga farstukvistar samt fönster och skivplåttak tillhörande farstukvistar. Befintliga lövsågade eller profilsågade detaljer på farstukvistar där de förekommer.

Tak och skorstenar

Befintliga en- och tvåkupiga tegeltak samt skorstenar på bostadshus. Befintliga takutsprång med dekorerade taktassar.

Grundmurar

Grundmurar med synlig natursten.

Äldre timmerstommar

Timrade byggnader uppförda innan 1930 är omistliga för förståelsen om timmerhuskulturen och det äldre bondesamhället. Befintliga timmerstommar äldre än 1930 bör därför inte rivas eller väsentligen förändras genom exempelvis fasadinklädnad där sådan inte tidigare förekommit, hålupptagning för stora fönster eller stora utbyggnader som förändrar byggnadernas form. Där skyddsristningar och dekorationer förekommer bör inte heller berörda timmerstockar utbytas.

Vid förändring av befintliga byggnader bör följande detaljutformning eftersträvas:

Tak

Befintliga tegeltak på bostadshus bör endast utbytas mot tegeltak av samma typ och material som befintligt. På större ekonomibyggnader kan i första hand tegelrött plegel eller tegelröd pannplåt tillåtas som takmaterial om byggnaden annars riskerar att rivas, förstöras eller på annat sätt förvanskas. I undantagsfall kan även tegelröd trapetskorrugerad plåt tillåtas på sådana byggnader. Undvik svarta tak.

Fasader

Befintliga paneler bör endast utbytas mot ny panel av samma typ och utseende som befintlig. Undvik i största möjliga mån att byta ut locklistpaneler äldre än 1950, kilsågade lockpaneler äldre än 1950 och liggande paneler som är äldre än 1930 eftersom sådana paneler ofta har höga virkesmässiga och utseendemässiga kvaliteter. Paneler bör målas med faluröd slamfärg. Putsfasader bör inte avlägsnas eller utbytas mot andra fasadtyper.

Fönster

Träfönster som är äldre än 1950 har ofta höga virkesmässiga och utseendemässiga kvaliteter, och därför rekommenderas i första hand renovering för sådana fönster. På tvåglasfönster är det möjligt att byta ut det inre glaset mot lågemissionsglas i syfte att spara energi. Detta är enligt en undersökning från Slöjd och byggnadsvård i Näs (2019) mer ekonomiskt lönsamt över tid än att byta till nya fönster. I de fall befintliga träfönster som bedöms vara äldre än 1950 måste utbytas bör de endast utbytas mot träfönster av samma typ och utseende som befintligt. Det är viktigt att nya fönster med spröjs har äkta spröjs i antingen trä eller bly (beroende på vilken typ av spröjs det gamla fönstret hade/andra äldre fönster på byggnaden har). Fönster som är nyare än 1950 kan utbytas mot nya träfönster i stil med de fönster som syns på illustrationerna i marginalen. Fönsterkarmar och fönsterbågar målas vita. Fönsterfoder bör utgöras av fyra enkla brädor där de långa sidobrädorna omsluter topp- och bottenbrädan i enlighet med illustrationen. Undvik utformningar där toppbrädan vilar på sidobrädorna. Där profilerade fönsteröverstycken förekommer kan dessa utbytas mot nya lika befintliga. Fönsterfoder och eventuella överstycken målas vita.

Vindskivor och knutbrädor

Vid byte av vindskivor och knutbrädor bör en enkel utformning så lika befintlig som möjligt eftersträvas. På ekonomibyggnader bör dessa detaljer målas med faluröd slamfärg. På bostadshus bör vindskivor och knutbrädor i regel målas vita om de tidigare varit vita.

Dörrar

Befintliga snickrade trädörrar som bedöms vara äldre än 1950 bör endast utbytas mot trädörrar av samma typ och utseende som befintligt. Dörrar som är nyare än 1950 kan utbytas mot nya trädörrar med enkel utformning i stil med andra äldre dörrar i byn.

Utbyggnader och tillbyggnader

Utbyggnader och tillbyggnader bör underordna sig huvudbyggnadens befintliga utformning beträffande storlek, höjd, placering, materialval, detaljutformning och form. Lämpliga tillbyggnadsformer är förlängning i byggnadens längdriktning, tillbyggnad i vinkel eller fristående tillbyggnader som följer de riktlinjer för nybyggnad som gäller för det röda området (se ovan).

Uterum och altaner

Uterum och altaner med tak bör placeras så att de vetter in mot gårdstunet, alternativt som en diskret sammanlänkning mellan två gavlar vid ett av gårdens hörn. Placeras uterum och altaner på bostadshusets långsida bör de inte vara längre än en tredjedel av den befintliga fasadens längd. Förses en sådan tillbyggnad med tak och väggar bör den inte heller vara mer utskjutande än en tredjedel av ursprungsbyggnadens bredd på kortsidan. Som väggar förordas olika former av faluröda skrankverk eller enkla faluröda stående brädväggar. Tak bör antingen vara sadeltak med tegeltäckning lika bostadshuset, eller ha en flack, valmad form med band- eller skivplåtstäckning.

Solpaneler

Solpaneler bör inte placeras så att de är synliga från bygatorna, och företrädesvis på ekonomibyggnader istället för bostadshus.

Blå områden markerar gårdar eller byggnader av särskilt kulturvärde motsvarande 8 kap 13 § Plan och bygglagen (2010:900). Mycket stor försiktighet och hänsyn bör råda vid förändring av såväl bostadshus som ekonomibyggnader. Befintliga byggnader får inte rivas eller flyttas. Det krävs bygglov för uppförande av Attefallshus inom området.

Motsvarande 8 kap 13 § Plan och bygglagen (2010:900). Följande egenskaper är där de förekommer särskilt värdefulla och får inte förvanskas:

Fasadutformning och färgsättning

Byggnadernas befintliga fasadutformning och färgsättning, rödfärgad eller omålad. Omålade byggnader får inte rödfärgas, utan bibehållas omålade.

Fasadmaterial

Byggnadernas befintliga fasadmaterial om det är blottlagda timmerstommar, kilsågade locklistpaneler eller fasspontade paneler äldre än 1930.

Färgsättning på detaljer

Befintlig färgsättning på detaljer i form av vit färgsättning på fönster, fönsteromfattningar, knutbrädor, vindskivor och farstukvistar.

Fönster

Befintliga fönsterbågar och fönsterkarmar med tillhörande brädfodringar och detaljer så som profilerade fönsteröverstycken och fönsteromfattningar, äldre järnbeslag och andra metalldetaljer så som gångjärn och hakar. Befintliga dekorativa fönster så som gavelfönster, exempelvis med triangelform eller lunettform.

Dörrar och farstukvistar

Befintliga ytterdörrar och tillhörande fönster (exempelvis överljus) samt smidesdetaljer så som beslag, gångjärn, handtag och låsmekanismer. Befintliga farstukvistar samt fönster och skivplåttak tillhörande farstukvistar. Befintliga lövsågade eller profilsågade detaljer på farstukvistar där de förekommer.

Tak och skorstenar

En- och tvåkupiga tegeltak samt skorstenar på bostadshus. Befintliga takutsprång med dekorerade taktassar.

Grundmurar

Grundmurar med synlig natursten.

Timmerstommar

Timrade byggnader uppförda innan 1930 är omistliga för förståelsen om timmerhuskulturen och det äldre bondesamhället. Befintliga timmerstommar äldre än 1930 får därför inte rivas eller väsentligen förändras genom exempelvis fasadinklädnad, hålupptagning för stora fönster eller stora utbyggnader som förändrar byggnadernas form. Där skyddsristningar och dekorationer förekommer får inte heller berörda timmerstockar utbytas.

Vid förändring av befintliga byggnader bör följande detaljutformning eftersträvas:

Tak

Tegeltak får endast utbytas mot tegeltak av samma typ och material som befintligt.

Paneler och puts

Befintliga paneler i form av ej kilsågade locklistpaneler, lockpaneler, fasspontade liggpaneler nyare än 1930 får endast utbytas mot ny panel av samma typ och utseende som befintligt. Vita putsfasader bevaras i sin nuvarande utformning.

Fönster

Beträffande fönsterbyten framhålls fönsterrenovering som det enda alternativet vid alla scenarion utom när fönster totalförstörts genom exempelvis mekanisk eller biologisk åverkan. På tvåglasfönster är det möjligt att byta ut det inre glaset mot lågemissionsglas i syfte att spara energi. Detta är enligt en undersökning från Slöjd och byggnadsvård i Näs (2019) mer ekonomiskt lönsamt över tid än att byta till nya fönster. Fönsterkarmar och fönsterbågar målas vita. Fönsterfoder utgörs av fyra enkla brädor där de långa sidobrädorna omsluter topp- och bottenbrädan i enlighet med illustrationen. Profilerade fönsteröverstycken kan utbytas om de utbyts mot nya överstycken kopierade efter befintliga. Fönsterfoder och eventuella överstycken målas vita.

Vindskivor och knutbrädor

Vid byte av vindskivor och knutbrädor bör en enkel utformning så lika befintlig som möjligt eftersträvas. På ekonomibyggnader bör dessa detaljer målas med faluröd slamfärg. På bostadshus målas vindskivor och knutbrädor i regel vita om de tidigare varit vita.

Dörrar

Beträffande dörrbyten framhålls renovering som det enda alternativet vid alla scenarion utom när dörrar totalförstörts genom exempelvis mekanisk eller biologisk åverkan.

Utbyggnader och tillbyggnader

Utbyggnader, tillbyggnader, uterum och altaner utförs endast i undantagsfall, och då med största varsamhet och helst under ledning av arkitekt.

Solpaneler

Solpaneler bör inte förekomma.

Sidan uppdaterad: 2020-04-01