Heden

Skriv ut Lyssna

Kontakta kundtjänst

Telefon: 0247-800 00

E-postadress: kundtjanst@leksand.se

Kringbyggd gård i Heden
Framträdande kringbyggd gård med stor och påkostad parstuga längs vägen mot Järna. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.

Heden är en utspridd by som breder ut sig i odlingslandskapet öster om Styrsjön, längs landsvägen mellan Leksand och Järna.

Heden är en utspridd by som breder ut sig i odlingslandskapet öster om Styrsjön, längs landsvägen mellan Leksand och Järna. Genom byn rinner Hedbäcken, som förbinder Styrsjön med Österviken i Siljan. Längs Hedbäcken finns två dammar, Brömsdammen och Järsdammen, och den äldre bykärnan ligger koncentrerad till två klungor på var sida dessa, den västra benämnd Brända och den östra benämnd Lissheden. Dammarna är från 1500-talet, och byn har på grund av dessa även kallats för Dammheden. Andra äldre bynamn är Brömsheden och Mackheden. Bygatusystemet i Heden består av flera långsträckta bygator med gårdar på var sida. Utrymmet mellan bygatorna upptas i hög utsträckning av odlingsmark, och det finns flera små och stora odlingsmarker nära gårdarna. Den största sammanhängande odlingsmarken är belägen nordväst om byn, på rika sedimentjordar (sand­jord). I den östra delen av byn finns ett femvägskors, och där finns även Hedens bystuga. Vid Brömsdammens utlopp mot Järsdammen finns också ett äldre bönhus som nyttjades till 1950-talet. Byn innefattar även en brandstation uppförd 1931, med enkel utformning i faluröd locklistpanel, smalt slangtorn och bevarad årtalsskylt och vindflöjel.

Brömsdammen i Heden

Brömsdammen och faluröd bebyggelse norr därom. Fotograf: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.

Historik

Heden ligger i Härads fjärding i Leksands socken. Det förefaller komplicerat att fastställa byns äldsta historia genom skrift. Platsnamnet Heden förekommer i de äldsta skattelängderna från 1539 respektive 1541, men då redovisat under Näsbygge fjärding. År 1571 förekommer byn under Härads fjärding. I samma längd finns även platsnamnet Dammen, som antas ingå i byn. Vid storskiftet fanns drygt 35 gårdar i byn varav 18 var fyrkantsbyggda. Sedan storskiftet har bebyggelsen emellertid förändrats, bland annat genom att de dåvarande klungorna har förskjutits och skiftat i täthet. Heden ligger i Leksands kommun, som ursprungligen bildades som Leksands landskommun 1863. År 1971 ombildades landskommunen till Leksands kommun. År 1974 uppgick Siljansnäs och Åls kommuner i Leksands kommun.

Järskvarn och byggnader anknutna till vattnet

Norr om Järsdamen finns Järskvarn, som uppfördes som andelskvarn på 1860-talet och var i drift under större delen av 1900-talet. Den stora byggnaden har brant sadeltak och är inklädd med omväxlande liggande och stående panel. Anläggningen har endast översiktligt inventerats på avstånd, men innefattar enligt Byar och Fäbodar i Leksands kommun även en torkstuga och smedja. På kvarnbyggnaden finns både äldre blyspröjsade fönster och nyare fönster med träspröjs. Kvarnen är den enda bevarade av tolv kvarnar som tidigare fanns i byn, men kan än idag berätta om Hedbäckens och vattenkraftens betydelse i byn. I byn finns också en lämning från en järnhytta samt en mindre lämning från ett tegelbruk. Vid Brömsdammen finns två mindre tvättstugor, på den norra stranden i rödfärgat liggtimmer, och på den södra med äldre kilsågad locklistpanel, båda med spröjsade fönster och brant sadeltak.

Tvättstuga vid damm

En av byns karaktäristiska tvättstugor. Fotograf: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.

Gårdsformer och äldre ekonomibyggnader i timmer

Gårdarna i Heden är koncentrerade längs långa slingrande bygator som löper runt de två dammarna. Många gårdar har utglesats från och med det sena 1800-talet, och på vissa gårdar har äldre ekonomibyggnader ersatts av större sammanhållna ladugårdskomplex. De flesta av dessa ekonomibyggnader har långsmal form, sadeltak med tvåkupigt taktegel, spröjsade tvåluftsfönster där fönster förekommer, svartmålade eller faluröda trädörrar, enkel rödfärgad liggpanel och även rödmålade detaljer så som vindskivor och knutbrädor. Finns vitmålade detaljer rör det sig främst om fönsteromfattningar. Det förekommer även enstaka gårdar som fortfarande har en äldre kringbyggd karaktär, och även en del bevarade äldre ekonomibyggnader i timmer. Det finns bland annat flera bevarade källarstugor, loftbyggnader, härbren och portlider. I byns östra delar, på fastigheten Heden 4:23, finns en ladugård vars stomme delvis är i gjutmur. Gjutmuren tillverkades genom att stapla stenblock i en form, och sedan ingjuta stenen i kalkbruk. Metoden behärskades synnerligen väl i Leksand, och vissa gav sig av på arbetsvandringar till andra delar av Sverige för att bygga med metoden. Nämnvärda är också de stora källarstugor som finns på fastigheterna Heden 5:10 och Heden 3:26, båda med profilsågade snickerier på broarna.

Kringbyggd gård med källarstugor

Delvis kringbyggd gård där en av de påkostade källarstugorna finns (till vänster i bilden). Fotograf: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.

Många äldre bostadshus, rödfärg och karaktäristiska snickerier

I Heden finns även många äldre bostadshus. I Heden verkar sidokammarstugan varit särskilt vanlig i äldre tider, och många av de äldre välbevarade husen är av sådan typ. Vissa av de äldre bostadshusen moderniserades kring 1900-talets mitt. Några exempel på välbevarade äldre bostadshus finns på gårdar på fastigheterna Heden 25:2, Heden 4:19, Heden 4:13, Heden 5:10 och Heden 31:3. I princip samtliga byggnader i byn äldre än 1950 är av trä och är rödfärgade eller ofärgade. På vissa av husen finns karaktäristiska detaljer snickerier som sannolikt tillkommit under det sena 1800-talet och framåt. Särskilt nämnvärt är ett spetsbågigt gavelfönster med krysspröjsade tvåluftsfönster och profilhyvlat fönsteröverstycke på ett korsplanshus på fastigheten Heden 1:25 i byns södra delar. Fönstret är av en typ som idag är mycket ovanlig.

Korsplanshus

Korsplanshus i södra delen av Lissheden. Byggnaden har påkostade gavelfönster av hög kvalitet. Fotograf: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.

Förtätning med villabebyggelse

I Heden finns förutom ovannämnda äldre gårdar även flera hus som nybyggts på nya tomter under 1900-talet. Särskilt höga koncentrationer av nyare byggnader finns i byns nordöstra och södra delar, längs nuvarande Lokbacksvägen respektive Lisshedsvägen. Att de nya husen, oavsett när de är uppförda ofta har träfasad och är rödfärgade gör att de passar hyggligt in bland den äldre bebyggelsen. Många hus är dock i övrigt tidstypiska för den period då de uppfördes, 1930-talshusen har exempelvis kvadratisk form, brant sadeltak och tvåluftsfönster. I byns norra delar, på fastigheten Heden 33:7, finns en karaktäristisk villa som sannolikt är uppförd under 1970-talet. Byggnaden med tillhörande garage har grånade träfasader och flacka pulpettakfall.

Rödfärgat småhus i Heden

Småhus sannolikt uppfört under 1930- eller 1940-talet, med röd locklistpanel och sadeltak. Fotograf: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.

Kulturvärden

Hedens klungbykaraktär, med två byklungor på varsin sida om dammarna, innefattandes rödfärgade träbyggnader på gårdar längs slingrande bygator är värdefull eftersom den är miljöskapande och typisk för Leksand och Övre Dalarna. Ett annat mycket värdefullt karaktärsdrag är närheten till vattnet i Hedbäcken och byns två dammar. Den bebyggelse som kan berätta om hur bäcken historiskt nyttjats av byn - Järskvarn, fornlämningar av hyttverksamhet, tvättstugor och fördämningarna vid dammarna - är särskilt värdefull. De öppna odlingsmarkerna nordväst om byn samt mindre, öppna odlingslandskapsavsnitt inuti byn är också viktiga för byns karaktär. Odlingsmarkerna är dessutom värdefulla eftersom de påverkat byns placering, framväxt och utveckling historiskt. Att en stor del av odlingslandskapet är beläget på sand­jord är också av betydelse - platsnamnet Heden betyder område med mosand bevuxen med tallskog.

Även om de äldre husen i Leksand är unika och i sina detaljer bär många olikheter som gör varje gård speciell, finns flera gemensamma nämnare som starkt påverkar bebyggelsens karaktär. Ofta framträder bebyggelsen som ett gytter av tätt placerade röda hus med likartad storlek och form. Det är denna karaktär som kanske starkast kännetecknar byarna, och de aspekter av bebyggelsen som bidrar till denna karaktär är därför särskilt värdefulla. Nästan alla hus i de äldre byklungorna är låga - sällan högre än två hela våningar. Många byggnader har dessutom en långsmal form eller bildar tillsammans långsmala längor som ingår i olika kringbyggda former. De flesta byggnaderna har också sadeltak med tegeltäckning. Att de flesta husen är färgade med falu rödfärg eller omålade i trä är också mycket viktigt för byarnas generella karaktär. Den faluröda färgen har dessutom historisk betydelse, då den präglat byarna i Övre Dalarna och Leksand sedan åtminstone 1800-talets senare hälft. Beträffande vita detaljer i form av exempelvis fönster, fönsterfoder, vindskivor och knutbrädor är detta värdefullt där det förekommer, eftersom även detta är en påtaglig beståndsdel i byns karaktär.

I byn finns flera gårdar som är kringbyggda längs två, tre eller fyra sidor, vilket är värdefullt eftersom den kringbyggda karaktären är typisk för Leksand och Övre Dalarna. Gårdar som är kringbyggda bidrar dessutom till byarnas slutna och tätt bebyggda karaktär, som är miljöskapande och trivsam. De flesta gårdarna i byn var sannolikt helt kringbyggda fram till 1800-talets slut. Därefter har många gårdar utglesats på en eller flera sidor, ibland genom att äldre timrade ekonomibyggnader avlägsnats eller ersatts av större ladugårdskomplex med tegeldel. Så som gårdarna ser ut idag återspeglar de därför även hur industrialismen, nya jordbruksrön och förändrade sociala mönster påverkade byarna och gårdarna från och med 1800-talets slut. Berättelser om dessa förändringar kan förklara varför byarna ser ut som de gör idag och detaljer och strukturer som återspeglar detta är därför värdefulla. Särskilt värdefulla är de gårdar som finns på fastigheterna Heden 5:10, Heden 3:5, Heden 3:26, Heden 1:16, Heden 4:23, Heden 14:10, Heden 34:5, Heden 4:19 och Heden 31:3.

På vissa gårdar i byarna finns välbevarade äldre bostadshus och ekonomibyggnader i timmer. Dessa byggnader värdefulla eftersom de kan bidra med berättelser om livet i det äldre bondesamhället. De äldre husen är dessutom en viktig beståndsdel i vad som gör byarna till speciella och trivsamma livsmiljöer. Här syns det att människor levt under mycket lång tid. Husen är dessutom byggda i en lokal tradition som utvecklats och använts under flera hundra år, fram tills industrialismens intåg, mot 1800-talets slut och kring sekelskiftet år 1900. På minst två av byns gårdar förekommer stora källarstugor med profilsågade snickerier på broarna, vilket är utmärkande för byn. Ett annat utmärkande karaktärsdrag är de synnerligen väl utformade gavelfönster som finns på fastigheten Heden 1:25. Ytterligare ett viktigt karaktärsdrag är förekomsten av sidokammarstugor som bostadsform. Eftersom många av de äldre bostadshusen är sidokammarstugor bedöms de kvarvarande äldre sidokammarstugorna som särskilt värdefulla.

På fastigheten Heden 4:23 finns en ladugård med en värdefull gjutmur. Gjutmuren är värdefull eftersom den idag är sällsynt, och byggd med en lokalt anknuten byggnadsteknik som förekom under 1800-talet.

I byn finns flera äldre byggnader som är anknutna till bygemenskapen och de sysslor och skeenden i livet som berörde befolkningen i äldre tider. Dessa byggnader kan bidra med förståelse för livet i byn och de angelägenheter som befolkningen samlades kring och hanterade som by. Vid sidan av den redan nämnda och värdefulla kvarnen samt olika tvättstugor finns också ett missionshus invid en av dammarna, samt en brandstation från 1931. Båda dessa byggnader är mycket värdefulla.

Inuti byn är även de hus som uppförts under 1900-talet företrädesvis faluröda med träfasad. Att husen är anpassade till byns generella karaktär genom färgsättning och materialval kan berätta om hur den moderna epokens bebyggelse mottogs och anpassades efter lokala förhållanden i Leksand, vilket är värdefullt. Vissa av husen har dessutom tidstypiska detaljer som har höga materialmässiga och utseendemässiga kvaliteter, exempelvis i form av äldre fönster och dörrar och farstukvistar. I norra delen av byn finns en särskilt karaktäristisk villa som sannolikt är uppförd under 1970-talet. Byggnaden är värdefull eftersom den har en säregen karaktär och kvalitativ utformning.

  • Platsnamnen Heden, Brända och Lissheden.
  • Byns klungbykaraktär: med två byklungor på varsin sida om dammarna och de röda trähusen som är placerade kring slingrande bygator.
  • Den öppna odlingsmarken som omger byn, och odlingslandskapsavsnitt inuti byn.
  • Byns läge invid vattnet i dammarna och Hedbäcken.
  • Järskvarn i sin nuvarande utformning tillsammans med andra byggnader tillhörande kvarnen.
  • Hyttlämningen vid Järsdammen.
  • Tvättstugorna som finns vid Brömsdammen. Särskilt viktiga detaljer är befintliga fasadmaterial, dörrar och fönster.
  • Byggnader som bidrar till kringbyggda gårdstun. Oavsett ålder bör sådana byggnader inte rivas eller flyttas. Byggnader som är placerade med fasader mot en bygata bör hanteras särskilt varsamt, eftersom sådana byggnader påverkar hela byns karaktär.
  • Samtliga knuttimrade ekonomibyggnader och verkshus uppförda innan 1930. Äldre knuttimrade ekonomibyggnader är en omistlig beståndsdel i byarnas karaktär och bör inte flyttas, rivas eller väsentligen förändras. Särskilt viktiga är de stora källarstugor som finns på två fastigheter i byn, och de profilsågade detaljer som finns på dessa byggnaders broar. Gjutmurar på äldre ekonomibyggnader bör bevaras.
  • Välbevarade äldre bostadshus, särskilt sidokammarstugor som tycks varit vanliga i byn. Särskilt nämnvärda exempel på äldre sidokammarstugor finns på fastigheterna Heden 4:19, Heden 4:13 och Heden 25:2. Därutöver finns ett mycket värdefullt korsplanshus på fastigheten 1:25. Särskilt byggnadens fönstersättning med unika gavelfönster av mycket hög utformningsmässig kvalitet och kräver stor varsamhet vid hantering. Andra värdefulla äldre bostadshus finns på fastigheterna Heden 3:5, Heden 31:3, Heden 30:3 och Heden 5:10. Värdebärande egenskaper för äldre bostadshus är: byggnadernas långsmala eller rektangulära form med sadeltak; befintlig färgsättning – omålad eller rödfärgad, ibland med vita detaljer; blottade timmerstommar; befintliga träpaneler; befintlig fönstersättning med befintliga träfönster samt enkla vitmålade fönsterfoder; äldre järnbeslag och metalldetaljer på fönster, där de förekommer; befintliga dekorativa fönster så som gavelfönster, fönster på farstukvistar och överljus vid dörrpartier där de förekommer; profilerade fönsteröverstycken där de förekommer; befintliga dörrar och farstukvistar; utskjutande mittpartier vid entrén på sidokammarstugor; lövsågade eller profilsågade detaljer på farstukvistar där de förekommer; befintliga profilsågade detaljer på broar till källarstugor; dekorerade taktassar där de förekommer, befintliga en- och tvåkupiga tegeltak och tegelskorstenar; grundmurar med synlig natursten.
  • Missionshuset väster om Brömsdammen med de värdebärande egenskaperna: byggnadens långsmala form; sadeltak med tvåkupig taktegeltäckning; den blottlagda timmerstommen; vita knutbrädor mot öster; befintliga gula trädörrar med spegel- och ramverkskonstruktion, äldre bevarade låspostar, trycken och profilerade dörromfattningar samt det fyrdelade fönsteröverljuset i öster; befintliga tvålufts träfönster med sex kvadratiska rutor avdelade med träspröjs och enkla fönsteromfattningar av brädor utan profilsågning, samt befintliga äldre fönsterbeslag i järn.
  • Brandstationen med de värdebärande egenskaperna: byggnadens form, rektangulär med sadeltak och högt smalt slangtorn i söder; takmaterialet i form av tvåkupigt taktegel, befintliga tvålufts träfönster med sex rutor avskilja med träspröjs; den svarta träporten mot bygatan i norr; byggnadens faluröda locklistpanel och vita knutbrädor och vindskivor; vindflöjeln med brandväsendets vapen och plaketten med samma vapen och årtalsangivelse på fasaden mot gatan.
  • Faluröd locklistpanel och äldre välbevarade detaljer så som trädörrar, träfönster, farstukvistar och tvåkupigt taktegel på komplementbebyggelse från 1900-talet inuti byn.
  • Den modernistiska villan på fastigheten Heden 33:7 med de värdebärande egenskaperna: byggnadens karaktäristiska form och takvariant i form av pulpettak i olika takfall; byggnadens naturfärgade träpanel i växelvis stående och liggande utförande; befintlig utformning på fönster och dörrar; befintlig utformning på tillhörande garagebyggnad samt den välbevarade villaträdgården med tidstypisk belysningsarmatur.
  • Den sammanhållna byggnadshöjden om högst två hela våningar.
  • Att byggnaderna har en långsmal form, eller bildar långsmala enheter som tillsammans bildar kringbyggdhet.
  • Att byarna är tätt bebyggda, och att husen står tätt intill varandra.
  • Tegel som takmaterial, i synnerhet befintliga enkupiga och tvåkupiga tegeltak.
  • Den enhetligt förekommande ofärgade eller faluröda färgen. Avstå från att rödmåla naturligt grånade timmerhus. Dessa byggnader har en egen karaktär som i sig är värdefull, och som samspelar väl med sin omgivning även utan rödfärg.
  • Vitmålade detaljer så som fönster, fönsterfoder, fönsteröverstycken, knutbrädor och vindskivor där de redan förekommer. Undvik att måla andra detaljer än fönster och fönsterfoder vita på ekonomibyggnader, eftersom detta ej förekommit i någon större utsträckning historiskt.

Sidan uppdaterad: 2021-05-10