I plan- och bygglagen (PBL) finns bestämmelser om när en detaljplan ska tas fram. Det är bara kommunen som kan besluta att ta fram och anta en detaljplan.
Ibland krävs det att kommunen gör en detaljplan innan det kan beviljas bygglov. Det sker när någon vill göra större förändringar i bebyggelsen och när någon vill använda mark- och vattenområden. Man kan även ändra eller upphäva redan gällande detaljplaner.
Alla detaljplaner som vunnit laga kraft är juridiskt bindande tills den dagen detaljplanen upphävs eller ersätts av en ny detaljplan.
En detaljplan visar ett bestämt område på en plankarta. Till detaljplanekartan hör en planbeskrivning, som förklarar planens syfte och innehåll. Ibland ingår även andra handlingar, till exempel en illustrationskarta eller en miljökonsekvensbeskrivning eller andra utredningar som krävs för att bedöma markens eller områdets lämplighet.
På kommunens digitala kommunkarta under fliken Samhällsbyggnad kan du se var i kommunen det finns gällande detaljplaner.
Du kan även läsa om planprocessen hos Boverket här.
Kontakta gärna Plan- och kartavdelningen om du har frågor eller funderingar som inte besvaras i beskrivningen här.
Film om processen för detaljplan i Leksands kommun
Den som vill upprätta en ny detaljplan söker om ett planbesked. Planbeskedet ska ge dig svar på om ett planarbete kan påbörjas eller inte. Du ska ha fått ett beslut om planbesked inom fyra månader från det att en fullständig ansökan kommit in till kommunen.
Att inleda en planprocess kan vara initierat av privata markägare, exploatörer eller kommunen. Oavsett initiativtagare är det kommunen som beslutar om det är lämpligt att ta fram en detaljplan för det aktuella området. Detta kallas för det kommunala planmonopolet. Det är initiativtagaren som i regel står för kostnaden att upprätta detaljplanen enligt kommunens gällande taxa.
Om du får ett positivt besked ska det i planbeskedet stå en ungefärlig tidpunkt när ett beslut om antagande, ändring eller upphävande av detaljplanen ska ske. Ett positivt planbesked kan inte överklagas och innebär ingen garanti för att en plan slutligen kommer att antas. Beskedet bekräftar bara att ett planarbete kan påbörjas.
Planprogram kan upprättas för att studera områdets förutsättningar att bebygga marken, antal fastigheter, byggnadsverk etc. Planprogrammet följs av programsamråd där berörda får möjlighet att lämna synpunkter.
Ett planförslag tas fram och ställs ut för samråd, normalt under 5-6 veckor. Under samrådstiden inbjuds, i de flesta fall, allmänheten till ett samrådsmöte där planavdelningen informerar om syftet och redogör för planförslaget. Berörda får en möjlighet att tycka till om förslaget. Efter samrådet upprättas en samrådsredogörelse och planförslaget bearbetas. Det omarbetade förslaget tas upp i utskottet för samhällsbyggnad för ett beslut att gå vidare med det omarbetade planförslaget.
Nästa steg i processen är att ställa ut förslaget på nytt. Då kan du se om dina eventuella synpunkter i samrådet har bemöts. Senast i detta skede måste du lämna in dina synpunkter. Det är endast skriftliga yttranden som kan ligga till grund för överklagande. Efter att granskningstiden avslutats upprättas ett granskningsutlåtande där eventuella nya synpunkter bemöts.
Endast skriftliga yttranden tas i beaktande vid omarbetning av förslagen mellan samråd och granskning.
Efter eventuella mindre ändringar går planförslaget till kommunstyrelsen/kommunfullmäktige för antagande.
Om du är missnöjd med detaljplanen kan kommunens beslut överklagas till länsstyrelsen, efter 1 juni 2016 ställs överklagan till mark- och miljödomstolen. Du kan bara överklaga planen om du är sakägare och om du har lämnat skriftliga synpunkter under samrådet eller granskningen.
Om planen inte överklagas eller om överklagandet avslås vinner planen laga kraft och kan genomföras. Detta förutsätter även att länsstyrelsen inte väljer att överpröva planen. Nu kan bygglov beviljas, vilket innebär att spaden kan sättas i jorden och arbetet kan påbörjas för att förverkliga idén som utvecklats under processens gång.
Här kan du läsa om de olika dokumenten inom detaljplaneprocessen.
Detaljplanen redovisas som ett bestämt område på en plankarta. På plankartan finns planbestämmelser som visar exakt vad som gäller inom planområdet. För all mark anges vad den får användas till och i de flesta fall finns det olika begränsningar av användningen. Det kan t ex vara användningen Bostäder (B) med en begränsning av maximal byggnadshöjd. Det är detaljplanekartan som är det juridiskt bindande dokumentet.
Planbeskrivningen redovisar förutsättningar och syften bakom detaljplanen och är till för att man lättare ska förstå planens innehåll. Bakgrunden till olika avvägningar som gjorts i arbetet med planen kan också redovisas. I planbeskrivningen ingår också en redovisning av hur planen ska genomföras. Med genomförande menas de praktiska åtgärder som måste genomföras för att planen ska kunna förverkligas. Det handlar om ekonomiska, tekniska, organisatoriska och fastighetsrättsliga frågor. Planbeskrivningen, som också ofta innehåller illustrationer, är inte juridiskt bindande.
Med hjälp av en illustrationsplan kan kommunen visa hur planförslaget kan genomföras, till exempel hur ett område kan bebyggas.
Till detaljplanen kan det även finnas andra handlingar. Det kan till exempel finnas ett gestaltningsprogram, som beskriver hur bebyggelsen ska utformas. Det kan finnas foton, teckningar, bildmontage eller annat som visar hur området kan se ut när detaljplanen genomförts.
I de flesta fall finns det behov av att ta fram speciella utredningar för att få veta förutsättningarna för det man tänker göra inom detaljplanens område. Det kan till exempel vara geotekniska utredningar, bullerutredningar eller trafikutredningar.
Förkortat MKB. Innan kommunen fattar beslut om en miljökonsekvensbeskrivning behöver göras tar kommunen fram ett bedömningsunderlag som kallas en behovsbedömning. I behovsbedömningen utreder kommunen vilken inverkan planen kan få på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten. Om planen medger en användning av mark eller av byggnader eller andra anläggningar som innebär en stor påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten, ska enligt plan- och bygglagen (PBL) en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) göras. MKB är ett särskilt dokument där konsekvenserna av en föreslagen åtgärd ska visas.
En samrådsredogörelse är ett dokument som redovisar de synpunkter på planförslaget som kommit in under plansamrådet. I samrådsredogörelsen finns också kommunens kommentarer till synpunkterna sammanställda.
En sammanställning görs också över de synpunkter som lämnats in under granskningen (tidigare kallad utställningen). Detta granskningsutlåtande bifogas planhandlingarna när detaljplanen ska antas.