Frågar och svar om lantmäteriförrättning

Skriv ut

Kontakta kundtjänst

Telefon: 0247-800 00

E-postadress: kundtjanst@leksand.se

måndag 8.00–12.00, 13.00–16.30
tisdag 8.00–12.00, 13.00–16.30
onsdag 8.00–12.00, 13.00–16.30
torsdag 8.00–12.00, 13.00–16.30
fredag 8.00–12.00, 13.00–15.00
lördag Stängt
söndag Stängt

Här hittar du information om hur en lantmäteriförrättning går till och vad det innebär för dig som fastighetsägare.

Vad innebär kommunens ansökan?

Kommunen ansökte under våren 2018 om vägförrättning hos Lantmäteriet för enskilda vägar i alla byar i Leksands kommun som i dagsläget har kommunal vägskötsel. Detta för att säkerställa att det finns en ordnad formell förvaltning av enskilda vägar i kommunen. Med ordnad förvaltning avses i det här fallet att vägarna är inrättade som gemensamhetsanläggning och det finns en samfällighetsförening som förvaltar gemensamhetsanläggningen.

Skälen till att ansökan lämnats in är att det har förekommit oklarheter gällande ansvar för de enskilda vägarna i Leksand. Målet är att kunna träffa avtal med berörda fastighetsägare om den skötsel av enskilda vägar som idag ombesörjs och bekostas av kommunen. För att göra detta behöver det finnas en aktiv organisation, det vill säga en samfällighetsförening, bland fastighets­ägarna. Kommunen har för avsikt att träffa avtal om fortsatt stöd till vägarna (i form av skötsel eller ekonomiskt bidrag?).

Hur går en lantmäteriförrättning till?

Så här beskriver Lantmäteriet hur en lantmäteriförrättning går till:

Processbild om hur en lantmäteriförrättning går till

Vad är en gemensamhetsanläggning och en samfällighetsförening?

En gemensamhetsanläggning är någon form av gemensam nyttighet som behövs för att fastigheter i området ska fungera på lång sikt.

En eller flera gemensamhetsanläggningar förvaltas normalt av en samfällighetsförening.

Vilka vägar ska vara gemensamma i vår by/vårt område?

För att resultatet av förrättningen ska bli så bra som möjligt, det vill säga fungera bra för de som ska använda vägarna, hoppas lantmäteriet att berörda fastighetsägare deltar i processen att ta fram ett förslag till gemensamhetsanläggning. Detta görs först och främst genom att en arbetsgrupp bestående av omkring 3-6 fastighetsägare utses vid det första sammanträdet. Arbetsgruppen bidrar sedan med lokalkännedom och kunskap om hur de aktuella vägarna används.

Lantmäteriet sammanställer sedan informationen från arbetsgruppen och övriga utredningen och ansvarar för det slutliga beslutet. För att förbättra möjligheterna till att en bra gemensamhetsanläggning inrättas kan dessa (vissa) frågor diskuteras mellan fastighetsägarna redan innan en arbetsgrupp utses:

  • Vilka vägar ska vara gemensamma i vår by/vårt område?
  • Vilka fastigheter ska ingå i gemensamhetsanläggningen?
  • Används vägarna för andra ändamål än bostäder, exempelvis skogsbruk?
  • Vilka fastigheter är fritidsbostäder och vilka är permanentbostäder?
  • Finns olika typer av verksamheter som använder vägarna, exempelvis affärer, skolor, industrifastigheter eller liknande?

Vilka bör delta i gemensamhetsanläggningarna?

Alla fastigheter som finns inom området och som har nytta av/använder sig av vägarna. Det innebär att så väl fastigheter med bostadshus, fritidshus, näringsverksamheter och kommunala verksamheter exempelvis skolor och servicehus omfattas.

Respektive fastighet får ett andelstal som reglerar delaktigheten i gemensamhetsanläggningen, det vill säga hur stort behov man har av anläggningen.

Frågan om att inrätta en gemensamhetsanläggning prövas av Lantmäteriet enligt bestämmelserna i anläggningslagen. Villkoren i lagen innebär kortfattat att en gemensamhetsanläggning får inrättas för att lösa ett väsentligt behov som de deltagande fastigheterna har, exempelvis väg till sin fastighet. Fördelarna av en gemensamhetsanläggning ska överväga nackdelarna och den får inte strida mot allmänna intressen, exempelvis detaljplaner.

Sidan uppdaterad: 2019-06-05