Just nu behandlas frågan om framtiden för de enskilda vägarna. Under varje rubrik nedan hittar du mer information som förhoppningsvis bevarar din eller dina frågor. Sidan uppdateras löpande.
Olika vägar
En väg är en plan landyta för transport mellan två platser. En väg kan anpassas för fordon, djur eller fotgängare. Det finns allmänna, kommunala och enskilda vägar.
Allmän väg
En allmän väg är statliga vägar som sköts av staten. Dessa vägar delas in i Europavägar (vägar med E framför vägnumret), riksvägar (nummer 1-99), primära länsvägar (nummer 100 – 499) samt sekundära och tertiära länsvägar (nummer över 500).
Kommunal gata
Det finns inget som heter kommunal väg, däremot finns begreppet kommunal gata. De vägar som är inom detaljplanelagt område med kommunalt huvudmannaskap är kommunala gator.
Enskild väg
En enskild väg är en väg som inte är allmän väg (statlig väg) eller kommunal gata.
I NVDB, nationella vägdatabasen, kan du ta reda på om en väg är statlig, kommunal eller enskild. Klicka på länken nedan till NVDB och välj ”väghållare” i rullisten ”välj vad du vill se i karta”. Observera att även gång- och cykelvägar visas som kommunala gator.
Vägs ägare
Vägs ägare är de som har nytta av vägen, alltså fastighetsägarna längs vägen. Hit räknas även fritidshusägare som idag inte är med och betalar för vägunderhållet via skatten.
Vägs ägare kan reglera vilken trafik med motorfordon som tillåts på vägen. En förutsättning för att få kommunal skötsel eller ekonomiskt stöd är att vägen är tillgänglig för allmän trafik.
Varför denna förändring genomförs
Syftet är att långsiktigt säkra de enskilda vägarnas skick med hjälp av en ansvarsfördelning som ligger i linje med ansvarsfördelningen i våra grannkommuner och landet i övrigt.
I Leksands kommun finns 33 mil enskilda vägar som kommunen har skött på frivillig basis åt fastboende sedan 1970-talet. Kommunen har aldrig tagit över de enskilda vägarna. Däremot tog kommunen, i samband med kommunsammanslagningen 1972, på sig ansvaret att sköta de enskilda vägarna. Beslutet innebar i praktiken att de vägföreningar, vägsamfälligheter och byaföreningar som tidigare ansvarat för skötseln somnade in. Därför tror många idag att enskilda vägar är kommunala vägar, men enskilda vägar är inte kommunala vägar.
Kommunfullmäktiges beslut
Kommunfullmäktige har beslutat att ”klargöra och främja ägaransvaret för de enskilda vägarna i Leksands kommun” vilket innebär ett ökat ansvarstagande för fastighetsägarna. Beslutet togs av kommunfullmäktige den 19 september 2016. I oktober samma år inledde kommunens trafikingenjör och Leksandsbostäders gatuchef arbetet som väntas pågå till och med 2024.
Hur detta beslut stämmer med likställighetsprincipen
Likställighetsprincipen innebär att man behandlar alla kommunmedlemmar i samma situation på lika sätt. I detta fall kommer alla fastigheter med enskild väg behandlas lika. Enskilda vägar kan inte helt jämställas med kommunala gator då det första är ett frivilligt åtagande från kommunens sida och det andra ett kommunalt ansvar som regleras i Plan- och bygglagen. (På samma sätt har inte alla rätt till plats på särskilda boenden, försörjningsstöd eller liknande, medan alla i samma eller liknande situation behandlas lika.)
Vad detta innebär
Målsättningen med denna förändring är att skapa en långsiktigt hållbar väghållningsorganisation i hela kommunen. Detta genom att de enskilda vägarnas ägare tar ansvar för investeringar och upprustning, medan kommunen erbjuder fortsatt skötsel eller ekonomiskt stöd till skötsel.
För att kommunen ska erbjuda fortsatt skötsel eller ekonomiskt stöd till de enskilda vägarna ska ett avtal med kommunen tecknas innan den 1 juni 2025. Tecknas inget avtal kommer den kommunala skötseln att upphöra den 1 juni 2025.
Kommunen sköter - fastighetsägarna investerar
Målsättningen med denna förändring är att skapa en långsiktigt hållbar väghållningsorganisation i hela kommunen. Detta genom att de enskilda vägarnas ägare tar ansvar för investeringar och upprustning, medan kommunen erbjuder fortsatt skötsel eller ekonomiskt stöd till skötsel. Om kommunen erbjuder fortsatt skötsel innebär det bland annat att kommunen fortsätter sköta snöröjning, sandning, grushyvling och dammbindning enligt beslutat regelverk.
Kommunen har krav på att det ska finnas en gemensamhetsanläggning
För att kunna teckna ett avtal med kommunen och få ta del av den kommunala skötseln eller ekonomiskt stöd till skötsel ställer kommunen krav på att det finns en väghållningsorganisation. De enskilda vägarna ska ingå i en gemensamhetsanläggning som har en förvaltning. Att rekommendera är att gemensamhetsanläggningen förvaltas genom en samfällighetsförening. Det är Lantmäteriet som bildar en ny gemensamhetsanläggning om en sådan inte finns eller ombildar en redan befintlig om så behövs. Vid synnerliga skäl kan annan organisation godtas.
De som är inom verksamhetsområdet kan välja att teckna avtal om fortsatt kommunal skötsel eller ekonomiskt stöd till skötsel, de utanför verksamhetsområdet kan få ekonomiskt stöd till skötsel.
Det är utifrån kravet att det ska finnas en ordnad formell förvaltning, en gemensamhetsanläggning, som kommunen har ansökt om förrättning för alla byar i Leksands kommun som i dagsläget har kommunal vägskötsel.
Genom denna ansvarsfördelning, är det ni som fastighetsägare som bestämmer hur ni vill utveckla de enskilda vägarna runt era fastigheter, hur arbetet ska prioriteras och när i tiden det ska ske.
Om ni inom ert område inte uppfyller kommunens krav på väghållningsorganisation och ställer in eller avbryter er förrättning kommer det kommunala stödet till områdets enskilda vägar att upphöra den 1 juni 2025. Detta innebär exempelvis att den kommunala snöröjningen, sandning, grushyvling och dammbindning upphör i ert område.
Gemensamhetsanläggning
En gemensamhetsanläggning är en anläggning som ägs, och tas hand om av flera fastigheter ihop; till exempel vägar, bryggor eller lekplatser. En gemensamhetsanläggning kan, med fördel, förvaltas genom en samfällighetsförening.
En gemensamhetsanläggning är en anläggning som ägs, och tas hand om av flera fastigheter ihop; till exempel vägar, bryggor eller lekplatser. En gemensamhetsanläggning kan, med fördel, förvaltas genom en samfällighetsförening. Genom att man bildar en samfällighetsförening, kan det som man äger tillsammans tas hand om på ett effektiv och rättssäkert sätt.
De här personerna bör delta i gemensamhetsanläggningarna
Alla fastigheter som finns inom området och som har nytta av/använder sig av vägarna. Det innebär att så väl fastigheter med bostadshus, fritidshus, näringsverksamheter och kommunala verksamheter exempelvis skolor och servicehus omfattas.
Respektive fastighet får ett andelstal som reglerar delaktigheten i gemensamhetsanläggningen, det vill säga hur stort behov man har av anläggningen.
Frågan om att inrätta en gemensamhetsanläggning prövas av Lantmäteriet enligt bestämmelserna i anläggningslagen. Villkoren i lagen innebär kortfattat att en gemensamhetsanläggning får inrättas för att lösa ett väsentligt behov som de deltagande fastigheterna har, exempelvis väg till sin fastighet. Fördelarna av en gemensamhetsanläggning ska överväga nackdelarna och den får inte strida mot allmänna intressen, exempelvis detaljplaner.
Varför kommunen har ett krav på en gemensamhetsanläggning
Kommunen har som krav att en gemensamhetsanläggning ska finnas för att kunna garantera att det finns en formell förvaltning inom området som blir kommunens avtalspart. Det behöver vara tydligt vilka fastighetsägare som äger vilka vägar, en förutsättning för att kunna få kommunalt stöd.
Samfällighetsförening
En samfällighetsförening är en demokratisk organisation med godkända stadgar där varje fastighetsägare har rätt att påverka.
En samfällighetsförening är en demokratisk organisation med godkända stadgar där varje fastighetsägare har rätt att påverka. Genom att bilda en samfällighetsförening kan det ni äger tillsammans tas hand om på ett effektiv och rättssäkert sätt.
Du kan inte välja att stå utanför om vägen som du nyttjar till din fastighet blir berörd av lantmäteriförrättning.
Läs mer om en samfällighetsförening på Lantmäteriets hemsida.
Varför en gemensamhetsanläggning med fördel förvaltas av en samfällighetsförening
Inom en samfällighetsförening är det majoriteten som avgör hur man går vidare i frågan, man kommer därmed alltid vidare. Om en gemensamhetsanläggning i stället skulle förvaltas genom en delägarförvaltning skulle det innebära att varje fastighetsägare behöver säga ja för att ett beslut ska träda i kraft. Det är väldigt sällan alla är överens, man skulle ha väldigt svårt att ta beslut. En samfällighetsförening är överlag en effektivare och smidigare organisationsform där man även har en styrelse som sköter löpande förvaltning.
Det absolut vanligaste sättet att sköta om/förvalta en gemensamhetsanläggning (GA) eller flera gemensamhetsanläggningar tillsammans är via en samfällighetsförening. En samfällighetsförening kan förvalta en eller flera gemensamhetsanläggningar tillsammans. I samfällighetsföreningen är alla fastighetsägare, i den eller de gemensamhetsanläggningarna som föreningen förvaltar, medlemmar. På årsmötet har alla medlemmar rösträtt och där väljs styrelse och beslut tas om hur sin eller sina anläggningar (en eller flera GA) ska hanteras under året, vilka åtgärder som ska genomföras, vad årskostnaden ska vara samt beslut om budget.
Som tidigare nämn kan en gemensamhetsanläggning även förvaltas i en delägarförvaltning men då ska alla medlemmar vara överens i alla frågor. Det är ganska jobbigt och svårjobbat och därför inte så vanligt (därför nämns oftast samfällighetsförening i samma andetag som gemensamhetsanläggning).
Anläggningsförrättning
Kommunen ansökte under våren 2018 om anläggningsförrättning hos Lantmäteriet för enskilda vägar i alla byar i Leksands kommun som i dagsläget har kommunal vägskötsel. Detta för att säkerställa att det finns en ordnad formell förvaltning av enskilda vägar i kommunen. Med ordnad förvaltning avses i det här fallet att vägarna är inrättade som gemensamhetsanläggning.
Det går att tacka nej till en anläggningsförrättning fast ansökan är gjord och anläggningsförrättningen har påbörjats, om det tydligt framgår att en klar majoritet inom berört område står bakom beslutet att tacka nej. Man ska vara medveten om att man då även tackar nej till fortsatt kommunal skötsel.
Majoriteten avgör, det finns ingen gräns på antal fastighetsägare
Kommunen har ingen gräns på hur många fastighetsägare som krävs för att inte genomföra förrättningen utan den bedömning görs när önskan om att återkalla förrättningen inkommer till kommunen.
Kommunen kan återkalla anläggningsförrättningen
Då det är kommunen som har ansökt om anläggningsförrättning hos Lantmäteriet, har kommunen möjlighet att fatta beslut om att återkalla anläggningsförrättningen. Kommunen kan återkalla förrättningen när som helst innan lantmäteriet tar beslut i förrättningen. Kommunen står då för eventuella Lantmäterikostnader. Även om kommunen inte väljer att återkalla en ansökan om förrättning kan man yrka på det till Lantmäteriet. Då görs en mer formell prövning om förrättningen kan/ska ställas in.
Det här innebär det att tacka nej till en anläggningsförrättning
Om ni inom ert område väljer att inte organisera era fastigheter utifrån det krav som kommunen har på en väghållningsorganisation innan den 1 juni 2025 kommer den kommunala skötseln att upphöra den 1 juni 2025. Kommunal skötsel innebär exempelvis snöröjning, sandning, grushyvling och dammbindning.
Ångra ett taget beslut om anläggningsförrättning eller ej
Om kommunen har återkallat en anläggningsförrättning för en by på byns begäran behöver byn själva driva frågan vidare med Lantmäteriet och ansöka om en ny anläggningsförrättning. Det är lång väntetid för en anläggningsförrättning att äga rum, i nuläget är handläggningstiden för en ansökan cirka ett år. Det kommunala bidraget till anläggningsförrättning gäller för den ansökan kommen har gjort.
Vägarnas nuvarande status
För att få fram vägarnas nuvarande status kommer en gemensam vägsyn att genomföras tillsammans med byns representant. I samband med vägsyn meddelar kommunen vad de åtgärdar och vad de inte åtgärdar. Kommunen upprättar inte kostnadsberäkningar i samband vägsyn. En vägsyn genomförs i samband med förrättningen och inte i innan förrättningen startat, men en vägsyn kan göras innan en vägförening bildats.
Kostnad
Det går inte att uttala sig exakt om kostnad då de skiljer sig åt, men vi kan ge exempel på hur det är för andra för att bilda en uppfattning.
Andelstal
Andelstalet speglar vilken nytta fastigheten har av vägen. Fastigheter med olika typer av bostäder får normalt olika andelstal. Till exempel kan ett fritidshus som används mindre än en helårsbostad, få ett lägre andelstal, medan ett flerbostadshus, får ett högre andelstal. Ett hotell, en fabrik, en skola eller en verkstad kan få ett högre andelstal, då vägarna till dem nyttjas betydligt mer än till bostäder.
Vilket andelstal din fastighet har, beslutas av Lantmäteriet.
Förrättningskostnad
Eftersom det är Lantmäteriet som genomför förrättningen är det en fråga som bara Lantmäteriet kan svara på. Förrättningskostnaden brukar variera beroende på hur omfattande Lantmäteriets arbete är och hur många fastighetsägare som berörs.
Årskostnad
Eftersom det är upp till årsmötet/styrelsen att fastställa årsavgiften så är det svårt att svara på, men 500–2000 kronor är en uppskattning.
I byn Gagnefs kyrkby, i grannkommunen, ligger årsavgiften för en vanlig bostadsfastighet med permanentboende på cirka 800 kronor per år. I Lerdal-Gärdebyn, Rättvik, ligger årsavgiften på cirka 2000 kronor per år.
Det är svårt att säga något om avgiften för enskilda fastigheter innan andelstal, indelning av vägområden och liknande har fastställts genom en lantmäteriförrättning.
I samband med lantmäteriförrättningen får varje fastighet ett andelstal baserat på nyttan av vägen. Andelstalet avgör hur stor vägavgiften blir. Har man flera fastigheter inom ett område får varje fastighet ett andelstal.
Det är normalt årsmötet för samfällighetsföreningen som fastställer årsavgift, baserat på behov och planerade åtgärder. Avgifterna kan variera med anledning av vilken fastighet det gäller. Olika fastigheter som finns är hus för fastboende, fritidshus, obebyggda tomter, verksamheter och hyresfastigheter.
Statsbidrag för skötsel av en enskild väg
Om vägen uppfyller Trafikverkets kriterier kan en enskild väg få statsbidrag för skötsel. Cirka en tredjedel av de enskilda vägar som Leksands kommun sköter idag har statsbidrag.
En byförening kan ansöka och få statligt bidrag till underhåll eller investering om de uppfyller kriterier enligt Trafikverket.
Skötsel och underhåll kan till exempel vara grushyvling, vägslåtter, nytt grusslitlager, snöröjning och halkbekämpning.
Skötsel och underhåll
Vad som innefattas i skötsel och underhåll är olika beroende på vart på året vi befinner oss, men i huvudsak rör det snöröjning, sandning, grushyvling och dammbindning. Vi förklarar även vem som ansvarar för och anlägger gång- och cykelvägar, hanterar sandlådor och förbättrar busshållplatser.
Kommunens åtagande gällande vägskötsel innebär:
- för barmarksskötsel grusväg: Hyvling eller sladdning och dammbindning 1–2 gånger per år. Skötsel och utbyte av vägtrummor under väg <400 mm (ej sidotrummor). Dikesslåtter 1 gång per år under hösten.
- för barmarksskötsel belagd väg (=asfalt): Skötsel och utbyte av vägtrummor under väg <400 mm (ej sidotrummor) och mindre tillfälligt uppkomna vägskador (till exempel potthål). Dikesslåtter 1 gång per år under hösten.
- för vinterskötsel grusväg: Snöröjning, sandning vid ishalka, svallisrivning, ishyvling och trumupptining.
- för vinterskötsel belagd väg (=asfalt): Snöröjning, sandning vid ishalka, sandsopning, svallisrivning, ishyvling och trumupptining.
Välja att ha enbart sommar eller vinterskötsel
De avtal som kommunen avser att teckna utgår från att kommunen kommer att bedriva både sommar- och vinterskötsel.
Det här menas med väginvesteringar
Det kan till exempel handla om vägförstärkning och asfaltering.
En väginvestering kan endera ske genom att den prioriteras och bestäms under din samfällighetsförenings/vägförenings årsmöte. En väginvestering kan även komma som ett krav på att det måste göras.
Gång- och cykelvägar, sandlådor och busshållplatser
Kommunen ansvarar för utvecklingen av de gång- och cykelvägar som finns med i Cykelplanen. Vill kommunen genomföra ett projekt i ett område så sker det i samråd med vägs ägare. Sandlådorna är byns ansvar. Busshållplatserna ansvarar Region Dalarna för i dialog med vägs ägare.