Frågor och svar om enskilda vägar

Skriv ut Lyssna

Kontakta kundtjänst

Telefon: 0247-800 00

E-postadress: kundtjanst@leksand.se

Just nu behandlas frågan om de enskilda vägarna. Här hittar du svar på vanliga allmänna frågor samt frågor från fastighetsägare och samfällighetsföreningar.

Sidan uppdaterad 2022-01-03

Frågor från allmänheten

Vem ska sköta de enskilda vägarna i framtiden?

Frågor från allmänheten 

Syftet är att långsiktigt säkra de enskilda vägarnas skick med hjälp av en ansvarsfördelning som ligger i linje med ansvarsfördelningen i våra grannkommuner och landet i övrigt.

Beslutet togs av kommunfullmäktige den 19 september 2016. I oktober samma år inledde kommunens trafikingenjör och Leksandsbostäders gatuchef arbetet som väntas pågå till och med 2023-2024.

En väg är en plan landyta för transport mellan två platser. En väg kan anpassas för fordon, djur eller fotgängare. Det finns allmänna, kommunala och enskilda vägar.

En allmän väg är statliga vägar som sköts av staten. Dessa vägar delas in i Europavägar (vägar med E framför vägnumret), riksvägar (nummer 1-99), primära länsvägar (nummer 100 – 499) samt sekundära och tertiära länsvägar (nummer över 500).

I NVDB, nationella vägdatabasen, kan du ta reda på om en väg är statlig, kommunal eller enskild. Klicka på länken nedan till NVDB och välj ”väghållare” i rullisten ”välj vad du vill se i karta”. Observera att även gång- och cykelvägar visas som kommunala gator. 

Länk till NVDB.

Det finns inget som heter kommunal väg, däremot finns begreppet kommunal gata.

De vägar som är inom detaljplanelagt område med kommunalt huvudmannaskap är kommunala gator.

I NVDB, nationella vägdatabasen, kan du ta reda på om en väg är statlig, kommunal eller enskild. Klicka på länken nedan till NVDB och välj ”väghållare” i rullisten ”välj vad du vill se i karta”. Observera att även gång- och cykelvägar visas som kommunala gator. 

Länk till NVDB.

En enskild väg är en väg som inte är allmän väg (statlig väg) eller kommunal gata.

I NVDB, nationella vägdatabasen, kan du ta reda på om en väg är statlig, kommunal eller enskild. Klicka på länken nedan till NVDB och välj ”väghållare” i rullisten ”välj vad du vill se i karta”.

Länk till NVDB.

Om ett område väljer att organisera sina fastigheter i en vägsamfällighetsförening, innebär det att kommunen kan teckna ett avtal om fortsatt skötsel eller ekonomiskt stöd till skötsel av områdets vägar. Det innebär bland annat att om ett avtal om fortsatt skötsel tecknas, kommer kommunen fortsatt sköta snöröjning, sandning, grushyvling och dammbindning, enligt beslutat regelverk. Men om området hellre vill sköta delar av vägarna på egen hand, tecknas i stället ett avtal om ekonomiskt stöd till skötsel.  

 

Genom denna ansvarsfördelning, är det områdets fastighetsägare som bestämmer hur man vill utveckla de enskilda vägarna runt fastigheterna, hur arbetet ska prioriteras och när i tiden det ska ske.  

 

Om ett område väljer att inte organisera sina fastigheter i en vägsamfällighetsförening, innebär det att det kommunala stödet till områdets enskilda vägar upphör. Det är inte beslutat när det kommunala stödet upphör, men det sker inte omgående utan det kommer att vara skälig tid för att kunna organisera den egna väghållningen. Det kommunala stödet innebär exempelvis snöröjning, sandning, grushyvling och dammbindning. 

Nej, kommunen har aldrig tagit över de enskilda vägarna. Däremot tog kommunen, i samband med kommunsammanslagningen 1972, på sig ansvaret att sköta de enskilda vägarna. Beslutet innebar i praktiken att de vägföreningar, vägsamfälligheter och byaföreningar som tidigare ansvarat för skötseln somnade in. Därför tror många idag att enskilda vägar är kommunala vägar.

Av de 40 mil vägar som kommunen sköter är 33 mil enskilda vägar, fyra mil kommunal bilväg och tre mil kommunal gång- och cykelväg. I dagsläget är Leksand en av de kommuner i landet som sköter störst andel enskilda vägar.

Vägs ägare är de som har nytta av vägen, alltså fastighetsägarna längs vägen. Hit räknas även fritidshusägare som idag inte är med och betalar för vägunderhållet via skatten.

Vägs ägare kan reglera vilken trafik med motorfordon som tillåts på vägen.

En förutsättning för att få kommunalt stöd är att vägen är tillgänglig för allmän trafik.

Rätten att ta ut vägavgift regleras dels genom lagstiftning och dels genom en lantmäteriförrättning där de som har nytta av en enskild väg får ett andelstal (baserat på nyttan). Avgiften bestäms på din samfällighetsförenings/vägförenings årsmöte. 

Det kan till exempel handla om vägförstärkning och asfaltering.

En väginvestering kan endera ske genom att den prioriteras och bestäms under din samfällighetsförenings/vägförenings årsmöte. En väginvestering kan även komma som ett krav på att det måste göras. 

Den kommunala skötseln definieras så här i det beslutade regelverket:

Kommunens åtagande gällande vägskötsel innebär:

  • för barmarksskötsel grusväg: Hyvling eller sladdning och dammbindning 1–2 gånger per år. Skötsel och utbyte av vägtrummor under väg <400 mm (ej sidotrummor). Dikesslåtter 1 gång per år under hösten.
  • för barmarksskötsel belagd väg (=asfalt): Skötsel och utbyte av vägtrummor under väg <400 mm (ej sidotrummor) och mindre tillfälligt uppkomna vägskador (till exempel potthål). Dikesslåtter 1 gång per år under hösten.
  • för vinterskötsel grusväg: Snöröjning, sandning vid ishalka, svallisrivning, ishyvling och trumupptining.
  • för vinterskötsel belagd väg (=asfalt): Snöröjning, sandning vid ishalka, sandsopning, svallisrivning, ishyvling och trumupptining.

Frågor från fastighetsägare

Du blir berörd om du bor längs en enskild väg som idag sköts av Leksands kommun. När det är dags för ditt område får alla berörda fastighetsägare en kallelse från Lantmäteriet till ett startmöte.

I NVDB, nationella vägdatabasen, kan du ta reda på om en väg är statlig, kommunal eller enskild. Klicka på länken nedan till NVDB och välj ”väghållare” i rullisten ”visa dataslag på karta”.

Länk till NVDB.

I samband med startmötet som Lantmäteriet kallar till bildas en arbetsgrupp där även fastighetsägare ingår. Arbetsgruppen tar fram förslag på vilka vägar som ska ingå i gemensamhetsanläggningen.

Eftersom det är Lantmäteriet som genomför förrättningen är det en fråga som bara Lantmäteriet kan svara på. Förrättningskostnaden brukar variera beroende på hur omfattande Lantmäteriets arbete är och hur många fastighetsägare som berörs.

Lantmäteriets webbplats

Eftersom det är upp till årsmötet/styrelsen att fastställa årsavgiften så är det svårt att svara på, men 500–2000 kronor är en uppskattning.

I byn Gagnefs kyrkby, i grannkommunen, ligger årsavgiften för en vanlig bostadsfastighet med permanentboende på cirka 800 kronor per år. I Lerdal-Gärdebyn, Rättvik, ligger årsavgiften på cirka 2000 kronor per år. 

Det är svårt att säga något om avgiften för enskilda fastigheter innan andelstal, indelning av vägområden och liknande har fastställts genom en lantmäteriförrättning.

I samband med lantmäteriförrättningen får varje fastighet ett andelstal baserat på nyttan av vägen. Andelstalet avgör hur stor vägavgiften blir. Har man flera fastigheter inom ett område får varje fastighet ett andelstal.

Det är normalt årsmötet för samfällighetsföreningen som fastställer årsavgift, baserat på behov och planerade åtgärder. Avgifterna kan variera med anledning av vilken fastighet det gäller. Olika fastigheter som finns är hus för fastboende, fritidshus, obebyggda tomter, verksamheter och hyresfastigheter.

Det finns inget generellt svar då det är Lantmäteriet som bedömer vilka fastigheter som har nytta av de gemensamma byvägarna. Det beror med andra ord på hur Lantmäteriet delar in områden. Ofta tar man med alla fastigheter i byn, även de fastigheter som ligger längs en statlig väg. 

Du kan inte välja att stå utanför om vägen som du nyttjar till din fastighet blir berörd av lantmäteriförrättning.

En gemensamhetsanläggning är en anläggning som ägs, och tas hand om av flera fastigheter ihop; till exempel vägar, bryggor eller lekplatser. En gemensamhetsanläggning kan, med fördel, förvaltas genom en samfällighetsförening. Genom att man bildar en samfällighetsförening, kan det som man äger tillsammans tas hand om på ett effektiv och rättssäkert sätt.

Andelstalet speglar vilken nytta fastigheten har av vägen.

Fastigheter med olika typer av bostäder får normalt olika andelstal. Till exempel kan ett fritidshus som används mindre än en helårsbostad, få ett lägre andelstal, medan ett flerbostadshus, får ett högre andelstal. Ett hotell, en fabrik, en skola eller en verkstad kan få ett högre andelstal, då vägarna till dom nyttjas betydligt mer än till bostäder.

Vilket andelstal din fastighet har, beslutas av Lantmäteriet.

Frågor från samfällighetsföreningar

Ja, om de uppfyller kriterier enligt Trafikverket. Cirka en tredjedel av de enskilda vägar som Leksands kommun sköter idag har statsbidrag.

En byförening kan ansöka och få statligt bidrag till underhåll eller investering om de uppfyller kriterier enligt Trafikverket.

Skötsel och underhåll kan till exempel vara grushyvling, vägslåtter, nytt grusslitlager, snöröjning och halkbekämpning.

Ansök om bidrag för enskilda vägar hos Trafikverket.

Här finns inga fastställda riktlinjer eller beslut än så länge.

Men förmodligen fortsätter kommunen bidra med skötsel som tidigare förutsatt att vägarna är möjliga att sköta på ett vettigt sätt och att det är en standard som är ändamålsenlig för den trafik som trafikerar vägen.

Vägar med statsbidrag ska ha en viss standard för att fortsätta få statsbidrag. Trafikverket besiktigar dessa vägar vart femte år.

Ja, moms tillkommer. Näringsfastigheter har dock avdragsrätt för sin del av samfällighetens moms.

Sidan uppdaterad: 2021-12-20