Familjehem, kontaktfamilj, kontaktperson

Skriv ut

Kontakta kundtjänst

Telefon: 0247-800 00

E-postadress: kundtjanst@leksand.se

Öppnar måndag 08.00

måndag 8.00–12.00, 13.00–16.30
tisdag 8.00–12.00, 13.00–16.30
onsdag 8.00–12.00, 13.00–16.30
torsdag 8.00–12.00, 13.00–16.30
fredag 8.00–12.00, 13.00–15.00
lördag Stängt
söndag Stängt
mamma och pojke som njuter av en vacker vinterdag
Är du intresserad av uppdrag som kontaktperson, kontaktfamilj eller familjehem? Då är du välkommen att göra en intresseanmälan.

Ibland behöver barn och ungdomar extra stöd utöver sina föräldrar. Det kan vara allt från några enstaka träffar med en kontaktperson till placering i ett familjehem. Här kan du läsa mer och ansöka om att få uppdrag som kontaktperson, kontaktfamilj eller familjehem.

En annan familj eller person kan fungera som komplement till barnens föräldrar under en längre eller kortare tid. Ibland behövs stöd någon helg i månaden, ibland behöver barnet någon att träffa en gång i veckan och ibland kan barnet behöva flytta till en annan familj.

Gemensamt för alla barn och ungdomar som är i behov av familjehem, kontaktfamilj eller kontaktperson är att de behöver någon som har extra tid för just dem och är intresserad av vad som händer i deras liv. De behöver förebilder, gränssättning, engagemang, men framför allt omsorg, kärlek och tid.

Familjehem

Socialtjänsten kan placera barn i jourhem eller familjehem, tidigare kallat fosterhem, beroende på orsaken till placeringen. Ett familjehem kan vara en person eller en familj. Det kan vara ett hem i barnets nätverk eller någon som barnet inte känner.

Ett familjehem, välkomnar någon annans barn som medlem i sin familj. Vissa barn växer upp i sitt familjehem och bor där tills de blir vuxna och flyttar till eget boende, andra bor i familjehemmet under en kortare period och kan sedan flytta tillbaka till sin ursprungsfamilj.

Skälen till att barn och ungdomar inte kan bo hemma hos sina föräldrar kan vara många, det kan till exempel handla om att föräldrarna inte har förmåga att fullt ut tillgodose sina barns behov, att barnets föräldrar brister i omsorgen eller att det finns missförhållanden i hemmet, som till exempel våld eller missbruk. Barn kan också behöva ett nytt hem på grund av sitt eget beteende, exempelvis kriminalitet. Även ensamkommande barn, som kommer till Sverige utan sina föräldrar, behöver placeras i ett hem.

Att vara familjehem är att vara en extra förälder eller syskon till någon annans barn eller ungdom. Precis som alla föräldrar är det ni som står för den dagliga omvårdnaden och ni kommer att vara barnets trygghet. Det unika med att vara familjehemsförälder är att föräldraansvaret i de flesta fall delas med de biologiska föräldrarna och med socialtjänsten.

Som familjehem öppnar ni ert hem för ett barn eller en ungdom som ska leva tillsammans med er. Barnet kan stanna några månader, något år eller bo kvar till det blivit vuxet. Som familjehem har ni en viktig roll att fylla i barnets vardag och det är viktigt att ni känner att ni har engagemang, tid och ork att utveckla nya relationer. 

Alla familjehem utreds

Eftersom det är socialtjänsten och individnämnden som har ansvar över ett placerat barn, görs alltid en utredning av familjehemmet i syfte att ta reda på vilka resurser familjen har. Utredningen sker i form av intervjuer med familjen, hembesök, samt registerkontroll. Utredningen är av stort värde när socialtjänsten senare ska bedöma vilket barn eller vilken ungdom som skulle passa i just den enskilda familjen.

Socialtjänsten ställer inga krav på att familjehemsföräldrarna har någon särskild utbildning eller materiell standard. Familjehem kan se olika ut, om man är ensamstående, sambo eller gift spelar mindre roll. De viktigaste är att man lever ett ordnat liv och kan erbjuda en trygg, varm och strukturerad miljö. Framförallt är det viktigt att hela familjen känner att det finns både tid och känslomässigt utrymme för ett barn till i familjen.

Avtal, vårdplanering och handledning

Som familjehem har man rätt till ett avtal som reglerar placeringen vad gäller ekonomisk ersättning, försäkringar, uppsägning med mera, att tillsammans med biologiska föräldrar och socialsekreterare göra en vårdplanering för barnet eller ungdomen, samt stöd och handledning från den socialsekreterare som formellt ansvarar för barnet eller ungdomen och placeringen i familjehemmet.

Kontaktfamilj

En kontaktfamilj fungerar som ett komplement till föräldrarna men under kortare återkommande perioder, vanligtvis varannan eller var tredje helg. Insatsen kontaktfamilj kan som längst sträcka sig till 14 dygn i månaden innan det räknas som placering i familjehem.

Uppdraget handlar om att ge barnet stöd utifrån dess enskilda behov, till exempel ge barnet ett nytt nätverk eller rutiner, alternativt bryta en negativ utveckling hos barnet. I det kan ingå att ge barnet stöd med till exempel läxläsning och fritidssysselsättningar. Det är viktigt att du lyssnar till barnets synpunkter och önskemål.

Du behöver dessutom ha kontakt med socialtjänsten och ibland med barnets föräldrar. Som kontaktfamilj har du tystnadsplikt.

Som kontaktfamilj är ert uppdrag att ge stöd och avlastning till ett eller flera barn eller ungdomar. Det kan innebära att barnet får komma till ert hem till exempel två helger i månaden. Som kontaktfamilj ska ni erbjuda barnet en trygg miljö och vara ett stöd för barnets föräldrar. Andra viktiga uppgifter är att lyssna, finnas till och visa barnet att just det är viktigt.

Utredning av kontaktfamilj

När socialtjänsten tillsätter en kontaktfamilj görs en utredning av kontaktfamiljen i syfte att ta reda på vilka resurser som finns i familjen. Det behövs inga särskilda kvalifikationer för att bli kontaktfamilj, det viktigaste är att man har en trygg och stabil livssituation och har fysiskt och känslomässigt utrymme att ta emot ett barn i sitt hem.

Kontaktfamiljen får ekonomisk ersättning, arvode och omkostnadsersättning av socialtjänsten enligt SKL:s, Sveriges kommuner och landstings, rekommendationer. Kontaktfamiljen har också rätt till handledning av ansvarig socialsekreterare.

Kontaktperson

Som kontaktperson träffar du regelbundet ett barn eller en vuxen i syfte att ge denne stöd utifrån dess behov, till exempel bygga upp ett nytt nätverk, skapa rutiner i vardagen, bryta en negativ utveckling och komma ut i olika sociala sammanhang t.ex. en fritidsaktivitet, fika eller bio. Man kan vara en god förebild för någon som riskerar hamna i socialt utanförskap. Hur ofta och hur länge man ses beror på den enskilda personens behov, men det kan röra sig om en till flera dagar i månaden. Det är viktigt att du lyssnar till den enskildes synpunkter och önskemål.

Ett uppdrag som kontaktperson innebär att man i förebyggande syfte främjar sociala kontakter och människors utveckling. Såväl familjer som ensamstående med barn, ungdomar som saknar vuxenkontakt och vuxna med eller utan missbruksproblem kan få kontaktperson. Vem som helst har rätt att ansöka om att få en kontaktperson till stöd i en besvärlig situation. 

Hjälpsökandes behov styr

Vad som förväntas av dig som kontaktperson beror på den hjälpsökandes behov. Det kan handla om att lyssna och vara tillgänglig, vara en förebild, hjälpa till att bryta ett destruktivt beteende, hjälpa den enskilde och hans närmaste i personliga angelägenheter.

Några praktiska exempel är att du träffar den enskilde, kanske någon gång i veckan eller mer, tar en promenad, fikar tillsammans eller gör någon annan aktivitet. Det viktiga i kontakten är ömsesidigt förtroende samt att möta den enskilde och dennes livssituation med respekt.

Utredning av kontaktperson

När socialtjänsten tillsätter en kontaktperson genomförs en utredning av kontaktpersonen som består av en intervju, samt registerkontroll. Det behövs inga särskilda kvalifikationer för att bli kontaktperson, men det är viktigt att du tycker om, respekterar och har tid att vara tillsammans med andra människor.

Kontaktpersonen får ekonomisk ersättning, arvode och omkostnadsersättning av socialtjänsten enligt SKL:s, Sveriges kommuner och landstings, rekommendationer. Kontaktpersonen har också rätt till handledning av ansvarig socialsekreterare.

Sidan uppdaterad: 2019-11-01