Varför vald plats?
Området är utpekat i Leksands kommuns översiktsplan. Det finns även utpekat i kommunens bostadsförsörjningsprogram från 2016. Utvecklingsstrategin för Leksands kommun är att planeringen för bostadsbebyggelsen och näringslivet huvudsakligen ska ske i tätorterna och längs kommunikationsstråken som har nödvändig infrastruktur, skola och service.
Dialoger med lokala mäklare visar på att efterfrågan på bostäder i lägenhetsform är störst i centrala Leksand.
Leksands kommun kan bara exploatera mark vi själva förfogar över eller har möjlighet att köpa på strategiska platser. Det är brist på kommunägd mark i centrala lägen som är lämplig för bostadsbyggnation. Vi är också begränsade av riksintresseområdet för kulturmiljö som råder i Noret.
Den aktuella platsen är sliten och lyftes fram av gymnasieelever som en av Norets otrygga platser vilket vi vill ändra på genom planerad byggnation.
Varför bygger inte kommunens bostadsbolag?
Det är avgörande att det finns en byggherre/aktör som är beredd att satsa på byggnationen och att de i sina analyser ser att projektet är genomförbart. Det kommunala bostadsbolaget Leksandsbostäder AB har själva inte kapaciteten att skapa hela det behov av bostäder som behövs på marknaden.
Varför ska det byggas på höjden?
Att bygga på höjden är ett hållbart nyttjande av marken och ger möjlighet att skapa fler boendeenheter på en begränsad markyta i ett attraktivt läge. Det grundar sig i politiska beslut, visioner och tidigare framtagna dokument över planområdet.
Det behövs fler bostäder i Leksand för att kommunen ska kunna uppnå tillväxtmålet för ”Vision 2025”. Primärt behöver kommunen fler invånare för att klara av att möta behovet av arbetskraft hos kommunens företag och offentliga verksamheter. En större arbetsför befolkning behövs även för att behålla kommunens servicenivå och ge goda förutsättningar för en lokal handel.
Ska det byggas hyresrätter eller bostadsrätter?
Om det blir bostadsrätter eller hyresrätter inom planområdet är inte fastställt. Det är inte heller något som kan regleras i detaljplanen.
Nyproduktion är bra för att skapa flyttkedjor inom kommunen. Sett till de senaste nybyggnationerna i kommunen är två tredjedelar av de som flyttar in i lägenheterna redan bosatta i Leksand. Då kan deras tidigare bostäder komma ut på marknaden.
Varför sammanbyggda huskroppar?
Anledningen till att husen står tätt är på grund av bullersituationen inom planområdet med närheten till två vältrafikerade vägar. Fasad med större uppdelade sektioner kommer enligt utredningen inte klara gällande bullerriktvärden (SFS 215:16 med tillägg enligt SFS 2017:359).
Varför inte en arkitekttävling?
I tidigt skede bjöd kommunen in byggherrar lokalt och nationellt till en markanvisningsprocess där det inkom ett antal förslag. I framtagandet av förslagen fick de byggherrar som anmält sitt intresse förhålla sig till platsens förutsättningar, gällande riktlinjer och lagstiftning, tidigare politiska beslut i bland annat översiktsplan, bostadsförsörjningsprogram samt planprogram. I processen krävdes illustrationer av tänkt byggnation. En sammanvägning gjordes utifrån olika aspekter som utformning, ekonomi, genomförbarhet mm. Lillskär var den byggherre som kommunen valde att gå vidare och teckna ett markanvisningsavtal med.
I nuläget då vi befinner oss i planprocessen är det som presenteras skisser och det är först efter laga kraft vunnen detaljplan och prövning via bygglovsansökan som den slutgiltiga utformningen sätts i bygglovshandlingar utifrån detaljplanens regleringar.
Hur ska husen se ut?
Det är inte bestämt hur husen ska se ut, men företaget Lillskär har tagit fram nya skisser på hur byggnaderna vid Åkerö brofäste kan se ut. Skisserna visar hur husen kan byggas utifrån de förändringar som gjorts i detaljplanen. Företaget har ett avtal med kommunen om köp av marken för att bygga bostäder.
Så här beskriver Lillskär sin vision: ”Det nya kvarteret består av en småskalig del med fyravåningshus samt ett högre tvådelat parti närmast rondellen i broänden. Arkitekturen knyter väl an till Dalarnas traditionella byggnation, men med en modern touch. Volymernas utformning och fasadernas materialval kommer att ge en spänning och en intressant resa när man närmar sig byggnaderna och upptäcker spelet mellan kulörnyanser och detaljutformning.”

Indragna balkongpartier i ytterhörnen som invändigt kläs med träpanel tillsammans med spröjsade fönster ger fasaden liv. Förskjutningar av byggnadskroppar, variation i fasad och omsorg om detaljer gör tillsammans med färgsättningen att husen knyter an till Leksand. Illustration: Arcum.