Nära Leksands kyrka, högt och vackert ovan niporna mot Österdalälven, ligger Leksands Hembygdsgårdar med sina många timrade byggnader från olika århundraden.
Redan 1899 kunde den originelle och framsynte bonden Jones Mats Persson öppna sitt egenhändigt skapade "Leksands Etnografiska Museum" i Lisselby - Dalarnas äldsta hembygdsgård.
Jones Mats lilla gård flyttades hit 1963 och kompletterades med ytterligare en gårdsanläggning och en stor mängd byggnader, som samlats för att ge en pedagogisk bild av den i Leksand högt utvecklade timringskonsten. 1965 invigdes anläggningen. De många härbrena, där gårdens matförråd och värdeföremål förvarades, är samlade för att visa varierande form och utseende.
Den ståtliga parstugan "Gattu-stuggu" är märklig såtillvida att den redan när den byggdes 1793 fick två våningar, vilket var ovanligt storslaget för bygden och tiden.
Vid södra gaveln finns en rabatt med äldre växter valda efter en artikel i boken "Vår Socken, hembygdsbok för Leksands ungdom" från 1938. August Berglund beskriver de blommor som han tycker att Leksands skolungdom bör känna till. Här växer bl.a. gammaldags Riddarsporrar, vårblommande Aurikel, Blågull, Skommarknivar och Brandlilja. I en planskulle bredvid odlas Leksandslök, en potatislök av äldre sort.
Leksands Hembygdsgårdar ägs och förvaltas av Leksands kommun.
Aktiviteter på Leksands hembygdsgårdar vid kyrkan